med anledning av prop. 1990/91:175 Vissa folkhälsofrågor
I propositionen 1990/91:175 föreslås att ett
folkhälsoinstitut skall inrättas. Institutet skall bl.a. ha till
uppgift att samordna information i olika folkhälsofrågor.
Även information om alkoholens skadeverkningar skall
samordnas av institutet. I det sammanhanget föreslås, att
information om alkoholens risker som sprids genom
Systembolagets butiker skall produceras av det nya
institutet och att Systembolagets egen riskinformation skall
upphöra, varvid Systembolagets roll blir mer renodlad.
Statsmakterna har tidigare uttalat, att det är nödvändigt
att många aktörer samverkar inom alkoholupplysningen.
Det är alltjämt nödvändigt. Att statliga organ har ansvar för
samordning (hittills Socialstyrelsen, i framtiden det nya
folkhälsoinstitutet om det inrättas) hindrar inte att alla
krafter på detta område måste dra åt samma håll. Det gäller
naturligtvis i särskilt hög grad alla statliga organ som är
verksamma inom alkoholområdet.
Inför EG-förhandlingarna är det viktigt, om målet att
bevara den svenska alkoholpolitiken skall kunna uppnås,
att förtroende skapas för att syftet med de svenska
monopolen på alkoholområdet är att begränsa alkoholens
skadeverkningar. Om EG får intrycket att syftet med våra
monopol är främst kommersiellt eller protektionistiskt,
kommer det att bli svårt att få respekt för den svenska
alkoholpolitiken.
Detsamma gäller i förhållande till den svenska
allmänheten. Om människor får intrycket att staten är
inställd på att ''tjäna pengar'' på alkoholen, skadar detta
förtroendet för uppriktigheten i alkoholpolitiken. Därmed
blir det svårare att få förståelse för de nödvändiga
restriktionerna och dryckesskatterna.
Den oklarhet i detta hänseende som redan skapats
genom Vin & Sprits kommersiella framtoning, skulle bli än
värre om Systembolagets sociala ansvar skulle tunnas ut,
och ersättas med en mer kommersiell inriktning. På denna
grundläggande punkt bör riskerna för oklarhet skingras vid
riksdagens behandling av propositionen.
Systembolaget bedriver sedan 1957 en balanserad
konsumentupplysning, vilket innebär att man både upplyser
kunderna om varornas användning och om hur
konsumenterna skall undvika att skada sig med
produkterna. Detta ligger väl i linje med samhällets strävan
för detaljhandelns och andra företags
konsumentupplysning.
I propositionen föreslås nu att Systembolaget skall
distribuera material från folkhälsoinstitutet genom sina
butiker. Därmed skall bolaget kunna sänka sina egna
kostnader till staten. Därmed kan i sin tur
folkhälsoinstitutet tillföras ett belopp på 15 milj.kr. årligen.
Det är viktigt att inrättandet av det nya
folkhälsoinstitutet inte leder till att balansen i
Systembolagets egen information går förlorad. Den
nödvändiga samordningen med andra statliga organ bör
kunna äga rum utan att så sker. Därför bör riksdagen uttala,
att Systembolagets information liksom hittills bör vara
balanserad, så att den inte gör intryck av att Systembolaget
skulle vara förhindrat att upplysa om alkoholens verkningar
och risker, och om hur skador skall undvikas.
Systembolaget skulle i så fall vara det enda statliga organet
med sådana direktiv, vilket skulle framstå som märkligt med
tanke på att bolaget enligt lagen om handel med drycker
skall sköta försäljningen av alkoholdrycker så att skador så
långt som möjligt förhindras.
Sådana direktiv till Systembolaget skulle också innebära
att Systembolaget skulle vara det enda företag i Sverige,
förmodligen i hela världen, som av staten förhindras att
upplysa kunderna om riskerna med de varor som det säljer.
Detta ligger knappast i linje med modern syn på
konsumentupplysning, och kompenseras inte av att bolaget
förväntas sprida av andra statliga organ producerat
material.
Överhuvudtaget är det en bakvänd ordning om staten nu
föreskriver att Systembolagets riskinformation skall
inskränkas. Systembolagets riskinformation är utformad
med hänsyn till bolagets erfarenhet av vad som passar i
bolagets relationer med kunderna, framför allt vad som
passar att sprida i butikerna till människor som står i
begrepp att handla alkoholdrycker. Bolagets information
håller professionellt hög klass, och många undersökningar
visar att bolagets kunder uppskattar den.
Systembolagets information om alkohol och graviditet
liksom informationen om alkohol och trafik, åldersgränser
och langning är exempel på uppmärksammade och
angelägna informationssatsningar.
Bolagets samarbete med andra intressenter, såsom
idrottsrörelsen, försvaret och Riksförbundet Hem och
Skola har också varit av värde och uppskattas av dessa
samarbetspartner. Systembolaget bör givetvis, liksom andra
statliga företag, ha frihet att i lämpliga former samverka
med andra för att främja de intressen bolaget skall verka
för.
Det är nödvändigt att Systembolagets personal känner
delaktighet och engagemang i den information som sprids i
bolagets butiker. Därför är det viktigt att bolaget
medverkar i utformningen av informationen och att det
framgår att bolaget står bakom den. En stor del av bolagets
riskinformation är också en integrerad del av
försäljningsverksamheten. Det gäller bl.a. information om
langning, åldersgränser och andra försäljningsregler.
I stället för att uttala sig för en inskränkning av
Systembolagets riskinformation bör riksdagen därför ånyo
understryka att alla statliga organ inom alkoholområdet
skall verka för statens mål, att detta skall ske genom
samordning och att det nya folkhälsoinstitutet har ansvar
för samordningen. Sedan bör det ankomma på
Systembolaget att bedöma i vilken omfattning bolagets
egen information kan ersättas med information producerad
av andra för spridning genom Systembutikerna. Det bör
dock förutsättas, att balansen i bolagets information till
kunderna inte förskjuts så att bolagets information i ökad
grad får karaktären av marknadsföring.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Systembolagets roll och om
Systembolagets konsumentupplysning.
Stockholm den 8 maj 1991
Gudrun Norberg (fp)
Isa Halvarsson (fp)