Propositionen 1990/91:175 ang. folkhälsoinstitutet innehåller klara skrivningar om bl.a. alkohol och narkotika, men ytterst litet om den betydelse vår föda har för folkhälsan. Det är ovedersägligt att felaktig kost till stor del bidrar till problem med sjukdomar och beroende. Av detta följer att det är väsentligt att Folkhälsoinstitutets mandat utformas så att en av dess uppgifter blir att förändra svenska folkets kostvanor därhän att sjukdomar undviks.
Institutet bör ges ansvar att förbättra den svenska folkhälsan också genom information på temat kost och hälsa. Allt fler folksjukdomar drabbar svenskarna genom att man inte väljer rätt mat. Sambandet mellan maten och hälsan blir allt tydligare. Näringsexperter har genom sin forskning givit klara belägg för att olika livsmedel både kan förebygga och bota vissa sjukdomar.
Sambandet kost, motion och hälsa uppmärksammas alltmer. Under senare år har forskningen blivit alltmer säker på sambandet mellan felaktiga kostvanor och de vanligaste sjukdomarna i Sverige.
Det har skett stora förändringar i våra kostvanor under de senaste åren. Dessa förändringar orsakas av bättre ekonomi, större utbud av livsmedel och i många fall minskat energibehov. De har emellertid inte enbart betytt bättre kostvanor utan också sämre.
Många människor oroar sig idag för livsmedlens innehåll av miljöföroreningar och tillsatser. Tvärtemot vad flertalet konsumenter föreställer sig är det oftast våra matvanor och inte främmande ämnen som är det verkliga hälsoproblemet. De dominerande orsakerna till ohälsa och för tidig död i vårt samhälle är hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Två tredjedelar av hjärt- och kärlsjukdomarna och en tredjedel av cancerfallen orsakas av felaktiga matvanor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att kost- och hälsofrågor ytterligare betonas i folkhälsoinstitutets arbetsuppgifter.
Stockholm den 7 maj 1991 Bengt Kronblad (s)