med anledning av prop. 1990/91:175 Vissa folkhälsofrågor
Myndigförklara alla myndiga!
Svensk alkoholpolitik kännetecknas i ökande omfattning
av brist på logik, är inkonsekvent och har uppnått dåligt
resultat. Vad som är än värre i ett politiskt system där
politikerna är utsedda av medborgarna är att de sistnämnda
i allt högre utsträckning nonchalerar eller rättare sagt
struntar i gällande regler och lagar avseende
alkoholpolitiken.
Många politiker anser sig tydligen begripa mer och
bättre samt stå över de medborgare vilka valt och utsett
dem. Att dylikt agerande ger grogrund åt det så kallade
politikerföraktet är inte svårbegripligt. En
politikermajoritet som skapar lagar och regler vilka
medborgarna i stort sett struntar i förtjänar mera att
skrattas åt än att hedras.
Majoriteten av riksdagens partier deltar nu i ett ''open
race'' vad det gäller att visa sig som mest EG-vänligt.
Däremot verkar det som om entusiasmen är mindre utbredd
över alkoholpolitiken i EG-länderna. Hur ett medlemskap
i EG skall förenas med ett bibehållande av vår ''nationella''
alkoholpolitik är oklart. Det lär bli en mödosam, för att inte
säga omöjlig uppgift, att försöka övertyga övriga EG-länder
om det förträffliga i svensk alkoholpolitik.
Ett mått på kollapsen för den svenska alkoholpolitiken
är den alltmer omfattande hembränningen. Enligt en
undersökning utförd av Claes Philipson IAS
(Informationcenter Alcohol Sweden AB), på uppdrag av
Svenska Bryggarföreningen, publicerad december 1990,
ligger hembränningen i Sverige nu på en sådan nivå att vår
officiella och registrerade alkoholkonsumtion blir alltmera
verklighetsfrämmande.
Hembränning beror till övervägande del endast och
enbart på höga alkoholpriser och ingenting annat.
Försvararna för alkoholpolitiken hävdar att
högprispolitiken är grunden till vår, internationellt sett, låga
konsumtion (registrerad sådan). Samma politik är det enda
skälet till den nuvarande stora hembränningen, där vi
närmar oss totalkonsumtionen utomlands, vilket inte är att
förvånas över.
Vår ofta omskrutna ''låga'' alkoholkonsumtion baserar
sig således på siffror som inte återger verkligheten, men de
ansvariga fortsätter att sticka huvudet i sanden. Realism är
inget framträdande drag hos de ansvariga för vår
alkoholpolitik.
Dessutom är alkoholpolitiken en utpräglad
klasslagstiftning. Högprispolitiken innebär att de med små
eller normala inkomster får det allt svårare att inhandla
alkoholdrycker. De med goda löner och förmögenheter
klarar däremot av det. Alltså är de välavlönade bättre och
mera kompetenta att hantera alkohol än andra, allt enligt
svensk alkoholpolitik.
För en normalinkomsttagare är det mycket svårt att till
exempel gå med familjen till en restaurang och betala de
priser som där kräves för alkoholdrycker. För en
låginkomsttagare är detta totalt omöjligt.
Höginkomsttagare har däremot möjlighet att utan stora
uppoffringar tillgodogöra sig det alkoholutbud som
utbjudes på restaurang. Detta kallas klasslagstifning.
Slutsatsen måste, enligt svensk alkohollagstiftning, bli
att allt eftersom inkomst eller förmögenhet ökar så ökar
även förmågan att hantera alkohol!
Det mest utmanande inslaget inom svensk alkoholplitik
är dock det faktum att myndiga personer under 20 år inte
tillåtes göra inköp av alkoholdrycker på Systembolaget.
Detta givetvis utan att nämnda personer blivit tillfrågade.
Äldre och mera myndiga förtrycker yngre och mindre
myndiga.
Svenska medborgare som fyllt 18 år får delta och
uppmanas även delta i de allmänna och fria valen till olika
politiska församlingar. Men att köpa en flaska lättvin på
Systembolaget innan de fyllt 20 år är samma personer inte
förunnat!
Den som fyllt 18 år, men inte 20, kan kandidera till
riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigeval. Snart
kommer säkert också ''ungdomskandidater'' att placeras på
valbara platser. De kan bli valda till riksdagen och där
medverka till utformningen av landets övergripande
alkoholpolitik. De som blir valda till kommunfullmäktige
får ta ställning till utskänkningstillstånd för restauranger. I
nämnda församlingar anses således de, vilka fyllt 18 år men
inte 20 år, kompetenta att ingå. Men att köpa en flaska
lättvin på Systembolaget innan de fyllt 20 år är samma
personer inte förunnat!
18-åringar i Sverige har rätt att ta körkort och därefter
framföra bil eller tung motorcykel i en alltmera intensiv
trafik med allt vad detta innebär av ansvar. Men att köpa en
flaska lättvin på Systembolaget innan de fyllt 20 år är samma
personer inte förunnat!
Ingen skriker på ordningsmakten om ett par, där båda är
under 20 år, blir föräldrar och förmodligen får ta det största
ansvar som kan läggas på människan. Till detta stora ansvar
anses de av det mera myndiga etablissemanget som
kompetenta. Men samma par är inte förunnat att köpa en
flaska lättvin för att fira barnets dop!
Den som fyllt 18 år men inte 20 får på restaurang beställa
och inmundiga drycker innehållande alkohol. Serveringen
givetvis utförd av mera myndiga personer. Att beställa in en
flaska lättvin på krogen går alltså bra, men att köpa
densamma på Systembolaget innan man fyllt 20 år är
omöjligt!
Exemplen kan mångfaldigas men att fortsätta med
detsamma innebär en än mer förödande kritik mot svensk
alkoholpolitik. Vilket den i och för sig förtjänar! Svensk
alkoholpolitik bör anpassas till vad en majoritet av
medborgarna anser vara en verklighetsanpassad sådan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alkoholpolitiken.
Stockholm den 25 april 1991
Sten Andersson (m)
i Malmö (m)
Birger Hagård (m)