med anledning av prop. 1990/91:138 Vissa tandvårdsfrågor
Legitimation av tandhygienister
I propositionen föreslås att tandhygienister som
genomgått fastställd utbildning för yrket eller på annat sätt
förvärvat motsvarande kompetens skall erhålla
legitimation. Enligt propositionen (1983/84:179) om
behörighetslagen skall bevis om legitimation till en
yrkesgrupp förbehållas sådana grupper av yrkesutövare,
som självständigt utför kvalificerade arbetsuppgifter med
ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården.
Särskild vikt, sägs det, bör tillmätas förhållandet, att en
yrkesgrupp i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt
till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria yrkesutövare.
Tandhygienisterna uppfyller inte enligt min mening
kravet på att vara självständigt verksamma, t.ex. som fria
företagare. Tandhygienisten skall arbeta under en
tandläkare som har det odontologiska ledningsansvaret.
Tandläkaren ställer diagnoser samt bestämmer vilken
behandling som skall utföras och när behandlingen är
avslutad skall patienten kontrolleras av tandläkare.
Tandhygienisterna kan inte anses ha ett stort ansvar för
patienternas säkerhet. De har naturligtvis ett ansvar, men
detta kan inte i denna mening anses vara ett stort ansvar.
När behörighetsutredningen bedömde vilka yrken som
skulle erhålla legitimation enligt detta kriterium var man
mycket återhållsam. Så fick t.ex. sjukhusfysiker inte
legitimation. I det sammanhanget måste tandhygienisternas
ansvar för säkerheten i vården vida understiga det ansvar
som sjukhusfysikerna har.
Jag delar inte regeringens uppfattning att
tandhygienisterna, med den arbetssituation och de
arbetsuppgifter de har i dag, bör få legitimation. Dels är
deras verksamhet underställd tandläkarna, dels är ansvaret
för säkerheten i vården ej så stort att det i sig motiverar att
de erhåller legitimation.
Tandsköterskeutbildning
Tandsköterskeutbildningen bör behållas som gymnasial
utbildning, lämpligen som en modul inom linjen för vård
och omsorg. Utbildningen måste absolut innehålla
omfattande moment av klinisk assistans. Tandsköterskans
yrkesfunktion kommer att behövas och efterfrågas inom
tandvården under överskådlig tid.
Enligt min uppfattning behövs inte någon
högskoleutbildning för denna yrkesfunktion. Risken med
sådana krav är istället att rekryteringen till yrket försvåras
och att tandvården på sikt kommer att lida synnerlig brist
på kompetent klinisk assistans. För att tandvården skall
fungera är man helt beroende av personal med kunskaper
motsvarande dagens tandsköterska.
Specialistutbildning av tandläkare
För en eventuell reduktion av nuvarande antal
specialiteter krävs en ordentlig djupanalys och
faktainventering, något som också understryks i yttrandena
från flertalet ämnesföreträdare. Det krävs ordentliga
analyser både vad gäller ekonomiska och kvalitetsmässiga
aspekter. För barn med svåra handikapp är det t.ex.
synnerligen viktigt att på nära håll ha tillgång till
specialisttandvård för barn. Eftersom hälften av all
tandvård är privat bör det för övrigt finnas tillgång även till
privat specialistvård.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tandhygienister ej skall kunna
erhålla legitimation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tandläkares specialistutbildning.