Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande
uppväxtmiljö. Familjerna har enligt centerpartiet
huvudansvaret för barnens uppväxt och uppfostran.
Samhällets ansvar är att ge familjerna hjälp och stöd för att
klara denna uppgift.
Barnets bästa kan tillgodoses genom ökad valfrihet och
rättvisa för familjerna när det gäller barnomsorgsform.
Familjepolitiken måste utformas så att de offentliga
resurserna för barnomsorgen fördelas rättvist mellan
familjer och regioner. Vård av egna barn måste ge
ekonomisk trygghet och värderas som ett arbete.
Familjerna skall därför själva kunna välja vilken
omsorgsform som bäst passar för deras barn. Då kan också
valfriheten utgå ifrån barnens förutsättningar och behov.
Det statliga stödet till barnomsorgen bör utformas som
en vårdnadsersättning till föräldrarna, lika för alla barn.
Vårdnadsersättningen skall kombineras med rätten att dra
av de faktiska kostnaderna för barnomsorg på samma nivå
som ersättningen.
Föräldrarna avgör om vårdnadsersättningen skall
användas för kommunalt daghem, föräldra- eller
personalkooperativa daghem, ideellt drivna daghem, för
dagbarnvårdare eller för att själva vara hemma med barnen.
Det ger föräldrarna en stark ställning som finansiärer av
barnomsorgen. Det stimulerar såväl föräldrar som personal
till engagemang och utveckling.
Mångfalden och alternativen måste bejakas. Samtidigt
är det viktigt att barnomsorgen är av god kvalitet.
Barnomsorgens innehåll och pedagogik bör utformas
tillsammans med föräldrarna. Det är viktigt att barnen får
kunskap om de etiska grunder som vårt samhälle vilar på.
Barnomsorgsutbyggnaden
Den socialdemokratiska målsättningen om en fullt
utbyggd barnomsorg år 1991 kan inte infrias. Drygt 50 000
barn står i kö i barnomsorgen. Det finns flera orsaker till
att kommunerna har uppenbara problem med att klara sin
uppgift; försämrad ekonomi, svårigheter att rekrytera
personal m m. En annan starkt bidragande orsak är det
stelbenta regelverk som styrt det statliga stödet och som
verkat hämmande på kommunernas möjligheter att anpassa
utbyggnaden efter behov och efterfrågan.
Från kommunernas sida är det inte möjligt att bortse
ifrån att behovet av skolbarnstillsyn ökar när tillgången på
platser i förskolan ökar. De flesta kommuner måste därför
parallellt bygga ut skolbarnomsorgen.
Dagens system hämmar tillkomsten av alternativ till den
kommunala barnomsorgen då systemet genom
statsbidraget helt är uppbyggt efter det kommunala
barnomsorgsmonopolet. Statsbidraget missgynnar och
utesluter vissa typer av barnomsorg. De nu gällande
statsbidragsreglerna är ett effektivt etableringshinder för
privat drivna daghem i bolagsform.
Kommunerna erhåller inte statsbidrag för barn till
dagbarnvårdare som vårdas av egen förälder. Enligt vår
mening är det helt oacceptabelt att dagbarnvårdare som
yrkesgrupp inte skall ha samma möjlighet till barnomsorg
som alla andra förvärvsarbetande. Detta bör ges regeringen
till känna.
Barnomsorgen måste vara väl utbyggd och tillgänglig för
alla. En väl fungerande -- i kommunal regi bedriven --
barnomsorg är en stor tillgång, men det är också viktigt att
samhället underlättar för och uppmuntrar till andra
driftsformer för barnomsorgen. Det krävs en ökad satsning
på barnomsorg som bedrivs i olika driftsformer. Alla
lösningar måste få prövas. Kommunerna bör vidare vara
skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta alla alternativa
omsorgsformer, som uppfyller de kvalitetskrav som måste
ställas. Vad här anförts om betydelsen av alternativ inom
barnomsorgen bör ges regeringen till känna.
Vi hälsar med tillfredsställelse att regeringen nu, efter
enträget motionerande från bland annat centerpartiet,
ämnar ge svenska kyrkan statsbidrag för barnomsorg i egen
regi. Centerpartiet har drivit krav på statsbidrag till
föräldraoch personalledda kooperativ. Nu har regeringens
motvilja att ge ökad valfrihet i den frågan delvis brutits.
Fortfarande finns dock hinder i vägen för enskilda personer
som står i begrepp att starta ett personalkooperativ att
kunna välja driftsform. Vi anser att valet av
associationsform inte är en fråga för staten att avgöra.
Samma riktlinjer skall enligt vår mening gälla här som för
den kommunala barnomsorgen. Något annat krav för att få
starta personalkooperativ skall inte ställas. Vad här anförts
om statsbidrag till personalkooperativ bör ges regeringen
till känna.
För att alla barn skall komma i åtnjutande av
barnomsorg som passar deras behov, krävs införande av en
vårdnadsersättning. Därmed kan nuvarande statliga
regelsystem för barnomsorgen avvecklas. Med vårt förslag,
som presenteras närmare nedan, går statsbidraget direkt till
föräldrarna.
Personalsituationen
Förskolebarnen är för sin utveckling i hög grad beroende
av stabila vuxenrelationer. Stora förändringar i
personalsammansättningen i ett daghem kan vara skadligt
för barnen. Att unga, engagerade förskolelärare slutar är
ytterst en följd av den rådande barnomsorgspolitiken som
inte ger utrymme för förnyelse och eget ansvar. Många
väljer därför ett annat arbete med större möjligheter till
delaktighet och personlig utveckling. Detta förhållande
måste brytas. Personalen måste få återkommande
fortbildning och stöd i sin yrkesroll. Den outbildade
personalen som anställs måste få vidareutbildning. Genom
att äldre ges större möjlighet att på olika sätt medverka i
det dagliga arbetet inom barnomsorgen kan personalbristen
delvis lösas. Man uppnår också en större gemenskap och
förståelse mellan generationer.
Vad här anförts om personalsituationen inom
barnomsorgen bör ges regeringen till känna.
En ny ekonomisk politik
Den av socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna
genomförda skatteomläggningen visar sig nu missgynna
barnfamiljerna. Många familjer blir på grund av ökade
kostnader för mat och boende beroende av stora belopp via
bidragssystemet för sin försörjning. Väsentligt fler familjer
blir beroende av höjda barnbidrag och av inkomstprövade
bostadsbidrag.
Genom sänkt matmoms och förändrad
bostadsfinansiering kan enligt vår mening stora
kostnadsökningar för barnfamiljerna undvikas. Därigenom
uppnås en mer rättvis fördelning, utan att öka rundgången
i ekonomin.
Vårdnadsersättning -- lika för alla barn
Centerpartiet vill införa en beskattad vårdnadsersättning
till alla familjer med barn i åldrarna 1--6 år, till skolstarten.
Därigenom får föräldrarna bättre förutsättningar än idag att
välja den barnomsorgsform som passar just deras familj. De
kan använda pengarna till kommunal barnomsorgsplats,
daghem eller dagbarnvårdare. Föräldrakooperativ kan
startas tillsammans med andra föräldrar eller man kan välja
att minska sin arbetstid och själv vara hemma hos barnen på
hel- eller deltid.
Det krävs en rättvis fördelning av det statliga stödet
mellan småbarnsföräldrar för att uppnå denna valfrihet.
Valfriheten och rättvisan för barnfamiljerna ökar
väsentligt genom centerpartiets förslag om en
beskattningsbar vårdnadsersättning. Ersättningen skall
fördelas till barnfamiljerna med lika belopp per barn i
åldrarna 1--6 år, till skolstarten. Statsbidraget skulle
fördelat på alla barn utgöra en vårdnadsersättning på 18 000
kronor per år och barn. Genom ökad konkurrens och
valfrihet som i sin tur leder till ökad effektivitet frigörs
större resurser. Därmed kan reformen byggas ut, steg för
steg.
Införandet av en vårdnadsersättning är en högt
prioriterad fråga för centerpartiet. Reformen bör
genomföras stegvis, med hänsyn till befintliga ekonomiska
resurser.
Kommunerna får lagreglerad skyldighet att erbjuda
barnomsorg för alla barn som har behov därav.
Kommunerna skall vidare informera alla familjer om vilka
barnomsorgsformer som finns tillgängliga.
Barnomsorgsavgiften måste anpassas till vistelsetidens
längd. Det kommunala ansvaret för barn med särskilda
behov kvarstår.
Vårt förslag om vårdnadsersättning ger familjerna större
valfrihet. Det är dålig rättvisepolitik att skapa sådana
förhållanden att den som väljer att korta ned sin arbetstid
för barnens skull drabbas av ett försämrat socialt skydd. Det
är i hög grad kvinnorna som förkortar sin arbetstid eller helt
avstår från förvärvsarbete medan barnen är små. Det
innebär att den nuvarande familjepolitiken missgynnar den
som avstår från förvärvsarbete på hel- eller deltid för att
vårda egna barn.
Avgifterna inom barnomsorgen behöver inte belasta
föräldrarna mer än vad som sker idag. Avdrag skall medges
för styrkta barnomsorgskostnader med ett belopp
motsvarande vårdnadsersättningen.
Centerpartiets förslag om vårdnadsersättning placerar
på ett utmärkt sätt både avgörandet och pengarna hos
familjen.
Det bör ankomma på regeringen att återkomma med ett
förslag om vårdnadsersättning enligt den modell som ovan
skisserats.
Vård av egna barn
All omsorg måste värderas och ersättas. De föräldrar
som väljer att själva ta hela omsorgsansvaret får med vårt
förslag dels en vårdnadsersättning och dels en förbättrad
pensionssituation i och med att vårdnadsersättningen blir
ATP-grundande.
Möjlighet att räkna pensionsår för vård av egna barn
genomförde centerpartiet i regeringsställning 1982. Vi vill
nu förlänga nuvarande treårsperiod fram till dess barnet
börjar skolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Tillfällig föräldrapenning
Centerpartiet motsatte sig riksdagens beslut i december
1990 att sänka ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning
vid vård av sjukt barn. En sänkt kompensationsnivå för
vård av sjukt barn för med sig att många föräldrar inte
kommer anse sig ha råd att vara hemma med barnen.
Därigenom blir barnens behov åsidosatta. Ensamstående
kvinnor med minderåriga barn drabbas särskilt hårt av en
sänkt kompensationsgrad. Vad här anförts bör ges
regeringen till känna.
Garantibeloppet
En höjning av garantibeloppet i sjukförsäkringen ger
enligt vår mening en rättvis fördelning av föräldrastödet.
Idag utgör garantibeloppet 60 kronor per barn och dag.
Med hänsyn till den höjda inflationen och senaste
kostnadsökningar inom olika områden bör garantibeloppet
utgöra 100 kronor per dag. En höjning av garantibeloppet
måste vara en mer angelägen reform än en förlängning av
föräldraförsäkringen. Vad här anförts bör ges regeringen till
känna.
Kontaktdagar
Kontaktdagar får endast utnyttjas för besök i samhällets
barnavård eller skolverksamhet. Föräldrautbildning, besök
i förskola, skola eller fritidsverksamhet är exempel på
tillfällen då kontaktdagarna kan utnyttjas enligt gällande
regler. Det innebär att föräldrar som har sina barn i privata
vårdformer inte kan utnyttja kontaktdagarna. Det innebär
också att dagarna inte kan utnyttjas för besök i privata
daghem.
Vi anser att detta missförhållande snarast måste rättas
till. Föräldrarnas valfrihet måste stärkas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Reglerna är vidare så utformade att man endast får ta ut
två dagar per år, av sexton möjliga. Här föreligger enligt vår
mening åter en inskränkning i föräldrarnas
bestämmanderätt. Det är familjernas behov och önskemål
som skall styra reglernas utformning. Detta bör ges
regeringen till känna.
Bostadsbidrag och flerbarnstillägg
För att kompensera barnfamiljernas kostnadsökningar
till följd av skatteomläggningen har barnbidraget höjts fr o
m den 1 januari 1991. I samband med detta har även
flerbarnstilläggen justerats. Som ett resultat av justeringen
kommer en trebarnsfamilj att få en sammanlagd höjning
med 7 908 kronor per år medan en fembarnsfamilj får nöja
sig med en höjning på 6 144 kronor per år.
Vi anser det nödvändigt med en justering av
flerbarnstilläggen så att de familjer som har fyra barn eller
flera inte får en lägre kompensation för skatteomläggningen
än de som har tre barn. Det bör ankomma på regeringen att
återkomma med förslag till sådan ändring av
flerbarnstilläggen.
Tidigarelagd skolstart
Av besparingsskäl har regeringen nu lanserat förslag om
tidigarelagd skolstart. Genom att låta barnen börja skolan
tidigare anser regeringen att den dyra utbyggnaden av
barnomsorgen kan sättas åt sidan.
Centerpartiet hävdar att frågan om tidigare skolstart
måste prövas utifrån pedagogiska och kvalitetsmässiga
aspekter. Något som är möjligt redan idag.
Samhällsekonomin skall inte få avgöra om barnen skall
anses skolmogna eller ej. Det finns en uppenbar risk att
flexibiliteten blir ett tvång. En tidigare skolstart ställer stora
krav på pedagogikens utformning i lågstadiet.
Övergången till tidigarelagd skolstart bör vara väl
förberedd. Konsekvenserna för skolhuvudmännen måste
klarläggas. Det finns även andra viktiga frågor på skolans
område som kräver en lösning. Det gäller bl a skolmiljön,
som på många håll är helt undermålig. En upprustning av
skolorna är enligt centerpartiets åsikt en mycket angelägen
uppgift.
Vad här anförts om tidigarelagd skolstart bör ges
regeringen till känna.
Utsatta barn
Många barn far illa i vårt samhälle. Barn i
missbrukarmiljöer lider i det dolda och lever mycket
otryggt. Det är viktigt att man på ett tidigt stadium
uppmärksammar deras situation och går in med hjälp och
stöd. Det krävs vidare ett väl utvecklat samarbete mellan
barnomsorg, skola, socialtjänst och primärvård för att
barnens behov kan tillgodoses.
Barn som utsätts för misshandel och incest lever under
ett ständigt hot. De är offer för vuxnas frustration. Slagen,
sparkarna och de förnedrande handlingarna ger skador för
hela livet. Det ordlösa språk som används då förmågan till
dialog saknas kommer att prägla barnen.
Kunskapen om dessa barns situation måste förbättras för
personal i socialtjänsten, sjukvårdspersonal, lärare och
annan personal som har med barn att göra. Täta hembesök
i s k problemfamiljer, ett ökat stöd till dessa och en bättre
uppföljning av varje enskilt ärende kan leda till goda
resultat. Barn i dessa situationer behöver en instans dit de
kan vända sig för att få hjälp och stöd. Det är därför
angeläget att barnjourverksamhet byggs ut. Centerpartiet
har länge krävt att en barnombudsman skall tillsättas. En
särskild utredare har nu tillsatts för att närmare utreda
förutsättningarna för att tillsätta en sådan ombudsman. Vi
förutsätter att utredningen följs av ett förslag från
regeringen.
Barn som slits mellan föräldrarna i långa och plågsamma
vårdnads- och umgängestvister far ofta mycket illa. Barnen
blir brickor i en maktkamp mellan vuxna. En väl utbyggd
familjerådgivning, som bedrivs i olika former, av
kommuner, landsting eller kyrkliga organ, krävs bl a för att
möta familjernas behov av professionell hjälp i dessa
situationer. Särskilda barnsocialsekreterare hos
socialtjänsten kan vidare behöva inrättas.
Stödfamiljsverksamheten bör byggas ut.
Vad här anförts om behovet av åtgärder för att hjälpa
utsatta barn bör ges regeringen till känna.
Konventionen om barnens rättigheter som riksdagen
antog hösten 1990 är ett utomordentligt viktigt dokument.
Den anger normer för hur samhället bör ge barn och
ungdomar skydd mot misär och övergrepp, men också ett
inflytande över sin egen situation. Nu gäller det att göra
normerna till verklighet. För svensk del kan det bl a bli
aktuellt att se över reglerna om frihetsberövande av barn
och om barnpornografi.
Regeringen bör återkomma med en rapport om vilka
åtgärder som vidtagits för att sprida information om
konventionen och om de prövningar som gjorts för att få till
stånd en bättre svensk överensstämmelse med
konventionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag för vård av barn till
dagbarnvårdare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av alternativ i
barnomsorgen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till
personalkooperativ,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om personalsituationen inom
barnomsorgen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
vårdnadsersättning lika för alla barn, i enlighet med de
riktlinjer som angivits i motionen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vårdnad av egna barn,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om garantibeloppets storlek,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att kontaktdagarna tas
ut för alla barn oavsett omsorgsform,1]
[att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas
ut vid den tidpunkt som föräldrarna själva
bestämmer,1]
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av flerbarnstilläggen som i motionen anförts,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibel skolstart,2]
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att hjälpa
barn i riskmiljöer,
8. att riksdagen hos regerinen begär en rapport om vilka
åtgärder som vidtagits för att sprida information om
konventionen och om den prövning som gjorts för att få till
stånd en bättre svensk överensstämmelse.
Stockholm den 24 januari 1991
Ulla Tillander (c)
Karin Israelsson (c)
Rune Backlund (c)
Rosa Östh (c)
Göran Engström (c)
Roland Larsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Kersti Johansson (c)