Kommunerna lyckades inte klara riksdagens målsättning
om att ge alla barn möjlighet till plats i någon form av
kommunal barnomsorg till den 1 januari 1991. De barn som
står utanför den kommunala barnomsorgen får inte del av
de statliga bidragen till den kommunala barnomsorgen.
Friare former för barnomsorgen!
Både föräldrar och barn är olika och har olika viljor och
önskemål. Därför är det också viktigt att det finns goda
möjligheter att välja mellan olika former av barnomsorg
och att själv utveckla nya. En barnomsorgspeng lika för alla
barn bör införas. När barnet får barnomsorg i kommunal
barnomsorg, t.ex. dag- eller familjedaghem, kan ''pengen''
betalas ut till kommunen i andra fall direkt till föräldrarna
eller till den huvudman för barnomsorgen som föräldrarna
valt.
Vi anser att statsbidragen idag styr kraftigt i riktning mot
den traditionella kommunala barnomsorgen. Statsbidraget
för varje barn på kommunalt dagis är 31 670
kr/år, familjedaghemmen stöds med 18 000
kr per barn och barn som föräldrarna tar hand om i
hemmet får inte något bidrag alls.
Det bör finnas en mångfald av olika barnomsorgsformer
och statens stöd till dessa bör vara lika stort per barn. Om
statsbidragen inte vore styrande skulle säkert fler föräldrar
tycka att det var intressant att starta föräldra- kooperativ.
De föräldrar som väljer att ägna tid åt att vara med och
jobba på dagis förlorar ju pengar eftersom de måste minska
sitt lönearbete. En större arbetsinsats av föräldrarna inom
barnomsorgen bör också medföra lägre barnomsorgsavgift.
En barnomsorgspeng gör det också möjligt för båda
föräldrarna att sänka sin lönearbetstid.
En möjlighet, som tillämpas i några kommuner idag, är
att anställa föräldrar som dagbarnvårdare till eget barn. Ett
sådant system ger bättre möjligheter för föräldrar som
själva vill ta hand om sina barn men är ändå stelare än en
barnomsorgspeng. Dagbarnvårdarlönen verkar styrande så
att det är just en av föräldrarna som arbetar heltid i
hemmet. Det är också märkligt att människor, som själva
vill ta hand om sina barn, skall tvingas in i ett
anställningsförhållande för att få ta del av statens stöd till
barnomsorgen.
På vilken nivå bör en barnomsorgspeng ligga?
Vi tror inte att det kommer finnas möjligheter för staten
att kraftigt öka sina anslag till barnomsorgen och beloppet
kan därför inte bli alltför högt. En rimlig nivå kan vara ca
20 000
kr om pengarna är skattepliktiga. Barnomsorgspeng
till alla barn (1--6 år) skulle innebära att staten fick betala
ut ca 12.8 MRD kr per år. De nuvarande statsbidragen till
kommunerna på 10.7 MRD kr till barn (1--6 år) i daghem
och familjedaghem avskaffas. Men kostnaderna blir inte
riktigt så höga eftersom staten och kommunerna får tillbaka
skatteintäkter på ca 700 milj. kr och kostnaden för
föräldraförsäkringen minskar med ca 400 milj. kr pga av att
de tre sista månaderna med garantibeloppet utgår.
Merkostnaden för ett system med barnomsorgspeng på den
föreslagna nivån blir alltså: ((12.8-0.7-0.4)-10.7)MRD kr
dvs. ca 1 MRD kr.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om
barnomsorgspeng i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 22 januari 1991
Åsa Domeij (mp)
Roy Ottosson (mp)
Paul Ciszuk (mp)
Inger Schörling (mp)
Carl Frick (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Kjell Dahlström (mp)
Hans Leghammar (mp)