Kommunerna lyckades inte klara riksdagens målsättning om att ge alla barn möjlighet till plats i någon form av kommunal barnomsorg till den 1 januari 1991. De barn som står utanför den kommunala barnomsorgen får inte del av de statliga bidragen till den kommunala barnomsorgen.
Friare former för barnomsorgen!
Både föräldrar och barn är olika och har olika viljor och önskemål. Därför är det också viktigt att det finns goda möjligheter att välja mellan olika former av barnomsorg och att själv utveckla nya. En barnomsorgspeng lika för alla barn bör införas. När barnet får barnomsorg i kommunal barnomsorg, t.ex. dag- eller familjedaghem, kan ''pengen'' betalas ut till kommunen i andra fall direkt till föräldrarna eller till den huvudman för barnomsorgen som föräldrarna valt.
Vi anser att statsbidragen idag styr kraftigt i riktning mot den traditionella kommunala barnomsorgen. Statsbidraget för varje barn på kommunalt dagis är 31 670 kr/år, familjedaghemmen stöds med 18 000 kr per barn och barn som föräldrarna tar hand om i hemmet får inte något bidrag alls.
Det bör finnas en mångfald av olika barnomsorgsformer och statens stöd till dessa bör vara lika stort per barn. Om statsbidragen inte vore styrande skulle säkert fler föräldrar tycka att det var intressant att starta föräldra- kooperativ. De föräldrar som väljer att ägna tid åt att vara med och jobba på dagis förlorar ju pengar eftersom de måste minska sitt lönearbete. En större arbetsinsats av föräldrarna inom barnomsorgen bör också medföra lägre barnomsorgsavgift. En barnomsorgspeng gör det också möjligt för båda föräldrarna att sänka sin lönearbetstid.
En möjlighet, som tillämpas i några kommuner idag, är att anställa föräldrar som dagbarnvårdare till eget barn. Ett sådant system ger bättre möjligheter för föräldrar som själva vill ta hand om sina barn men är ändå stelare än en barnomsorgspeng. Dagbarnvårdarlönen verkar styrande så att det är just en av föräldrarna som arbetar heltid i hemmet. Det är också märkligt att människor, som själva vill ta hand om sina barn, skall tvingas in i ett anställningsförhållande för att få ta del av statens stöd till barnomsorgen.
På vilken nivå bör en barnomsorgspeng ligga?
Vi tror inte att det kommer finnas möjligheter för staten att kraftigt öka sina anslag till barnomsorgen och beloppet kan därför inte bli alltför högt. En rimlig nivå kan vara ca 20 000 kr om pengarna är skattepliktiga. Barnomsorgspeng till alla barn (1--6 år) skulle innebära att staten fick betala ut ca 12.8 MRD kr per år. De nuvarande statsbidragen till kommunerna på 10.7 MRD kr till barn (1--6 år) i daghem och familjedaghem avskaffas. Men kostnaderna blir inte riktigt så höga eftersom staten och kommunerna får tillbaka skatteintäkter på ca 700 milj. kr och kostnaden för föräldraförsäkringen minskar med ca 400 milj. kr pga av att de tre sista månaderna med garantibeloppet utgår. Merkostnaden för ett system med barnomsorgspeng på den föreslagna nivån blir alltså: ((12.8-0.7-0.4)-10.7)MRD kr dvs. ca 1 MRD kr.
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om barnomsorgspeng i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 22 januari 1991 Åsa Domeij (mp) Roy Ottosson (mp) Paul Ciszuk (mp) Inger Schörling (mp) Carl Frick (mp) Gösta Lyngå (mp) Kjell Dahlström (mp) Hans Leghammar (mp)