Språket är nyckeln till kommunikation och därigenom en förutsättning för delaktighet och gemenskap. Barn som inte kan svenska så bra hamnar lätt på efterkälken. De kan känna sig utanför, tappa självförtroendet och må dåligt.
Många gånger kompenserar man sig på annat sätt, vilket kan leda till psykiska problem och social oro. Detta gäller naturligtvis alla barn som inte behärskar språket. Jag tänker dock här främst på invandrarbarnens möjligheter.
Det har enligt socialstyrelsen visat sig, att det finns behov av att i förskolan utveckla metoder för den svenska personalens arbete med att stödja invandrarbarnens andraspråkinlärning. Svenska skall ingå som en naturlig del i den ordinarie verksamheten. Det gäller då att utveckla ett mer metodiskt arbetssätt och en bra organisation för personalen.
I budgetpropositionen anger statsrådet Lindqvist sin avsikt att senare införa en friare resursanvändning beträffande statsbidraget till invandrar- och flyktingbarn i förskolan. I detta sammanhang bör behovet av träning och stimulans i svenska språket särskilt uppmärksammas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av träning och stimulans i svenska språket för invandrar- och flyktingbarn i förskolan.
Stockholm den 15 januari 1991 Lena Öhrsvik (s)