av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m)
Kristna förskolor och skolor
I de flesta västländer är det självklart att föräldrar skall
kunna välja en förskola med kristen inriktning eller en
kristen skola för sina barn. Det finns också många sjukhem
eller vårdhem med en kristen inriktning.
I Sverige är motsvarande möjligheter utomordentligt
begränsade. Vi har under en följd av år föreslagit betydande
förbättringar i detta avseende utan att någon förbättring har
skett. Vi återkommer därför med förslag som är ägnade att
avsevärt förbättra möjligheterna att driva kristna förskolor,
skolor eller sjukhem utan att det blir dyrare för den
enskilde.
Kristna förskolor får inte missgynnas
Samfund, ideella organisationer och föräldrakooperativ
kan numera få statsbidrag för sin förskoleverksamhet under
förutsättning att den finns med i den kommunala
barnomsorgsplanen, att förskolan är öppen minst åtta
timmar om dagen och att den inte drivs av svenska
kyrkans församlingar.
Det innebär att katolska församlingar, mosaiska
trosbekännare, frikyrkor och ideella organisationer i övrigt
kan få statsbidrag för heltidsförskolor. Svenska kyrkans
förskolor är däremot helt undantagna från möjligheten till
statsbidrag till såväl hel- som deltidsförskolor.
Det är enligt vår mening också orimligt att
deltidsförskolor endast skall kunna få statsbidrag om de
drivs av kommunen, däremot inte av t ex kristna
organisationer. Många föräldrar har en stark önskan att
deras barn skall få del av kristen förskoleverksamhet med
lek, ansvarstagande, gemenskap, bön och andakt. Vi har
svårt att se varför inte en församling skall få anordna sådan
utan diskriminerande statsbidragsregler. Nuvarande regler
innebär ju att hela kostnaden för deltidsförskolan (för
Svenska kyrkan också för heltidsförskolan) faller på
församlingen, samtidigt som dess medlemmar får vara med
att betala kommunala deltidsförskolor.
Kyrkomötet har redan hösten l986 hemställt hos
regeringen om sådana förändringar av gällande lagstiftning
att statsbidrag skall kunna utbetalas för barnomsorg
bedriven av svenska kyrkan. Inget förslag i denna fråga har
dock lagts fram av regeringen.
Vår inställning är att hela barnomsorgsstödet på sikt bör
följa barnet och att specialdestinerade statsbidrag skall
ersättas av statsbidrag som tar hänsyn till bl a skattekraft
och befolkningsstruktur.
Så länge specialdestinerade statsbidrag utgår till
förskoleverksamheten bör de utformas på ett rättvist och
valfritt sätt. Vi föreslår därför att även deltidsförskolor som
drivs av Svenska kyrkan eller annan huvudman skall få rätt
till statsbidrag. Deltidsförskolor bör dessutom få samma
andel av de verkliga kostnaderna täckta genom statsbidrag
som heltidsförskolorna.
Vidare bör även heltidsförskolor som drivs av Svenska
kyrkan få samma rätt till statsbidrag som andra
heltidsförskolor.
Underlätta bildandet av kristna friskolor
Sverige har i dag ett mycket litet antal fristående skolor.
Ändå är fristående skolor en del av de förpliktelser Sverige
åtagit sig inom ramen för internationella konventioner. Vi
är för vår del övertygade om att fristående skolor skulle
verka vitaliserande på hela skolväsendet.
Regeringen föreslår i årets budgetproposition att
bidragen för de fristående skolorna skall höjas. Beloppet
för fristående skola på grundskolenivå föreslås bli 13 000 kr
per elev oberoende av skolstadium. På gymnasienivå
innebär regeringens förslag en genomsnittlig höjning med 5
000 kr per elev vid de skolor som idag har de lägsta
bidragen. Den praxis som inneburit att en fristående skola
skall ha haft verksamhet i tre år innan bidrag beviljas
upphör och bidrag skall i stället kunna utbetalas för samtliga
elever vid skola som blivit godkänd.
Regeringens förslag går i rätt riktning. Emellertid
återstår en betydande skillnad mellan statsbidragen för
elever vid fristående skolor och statens kostnad för en elev
i det allmänna skolväsendet som på grundskolenivå uppgår
till ca 20 000 kr per elev.
Regeringen ser fortfarande de fristående skolorna som
ett undantag och inte som en tillgång. Vi anser att fristående
skolor skapar en dynamik och en utveckling som är en
tillgång för skolan som helhet. Det är också föräldrarnas
och elevernas önskemål och krav som måste utgöra
utgångspunkten. Statsbidrag måste också utgå till kristna
och andra fristående gymnasieskolor.
Detta blir möjligt om de statliga och kommunala
bidragen för utbildning läggs om så att de följer elevernas
val av skola. Denna rätt till bidrag skall gälla oavsett om
valet avser en fristående skola eller en skola inom det
offentliga skolsystemet.
Mångfald inom sjukhemsvården
För den som långvarigt är bunden vid sjuksängen och
inte längre kan stanna kvar i sitt eget hem är det särskilt
viktigt att kunna påverka vårdens utformning och
inriktning. Detta är dock i dag få förunnat. Patienten
anvisas i allmänhet en plats av landstinget eller hänvisas hit
eller dit. Mycket få har ekonomiska möjligheter att själva
välja sjuk- eller vårdhem.
Sjuk- och vårdhemmen betalas med landstingsskatt. De
enskilda sjukhem soms finns lever ofta farligt även om
patienterna trivs och de normalt kostar väsentligt mindre än
de landstingsdrivna. De är nämligen helt beroende av
landstingens större eller mindre välvilja. Många enskilda
sjukhem har fått uppleva att kontrakten med landstingen
sägs upp eller endast förnyas för ett år i taget. Under sådana
förhållanden ter det sig knappast möjligt att öppna enskilda
eller rörelsedrivna sjukhem med viss inriktning, även om
det finns ett stort intresse för detta.
Vi vet att det skulle betyda mycket för människors
trygghet och livskvalitet om möjligheter i stället öppnades
för de långtidssjuka att på lika villkor välja mellan många
olika sjukhem med olika utformning eller inriktning. Också
sjukhem med t ex
en kristen inriktning skulle säkerligen tillkomma
liksom för invandrare med annan trosuppfattning där deras
eget språk talas och deras egen religion utövas.
Detta bör ske genom en utbyggnad av den allmänna och
obligatoriska sjukförsäkringen till en sjukvårdsförsäkring.
Väljer patienten landstingets sjukhem tillfaller
sjukvårdsförsäkringen landstingets kassa. Väljer patienten
i stället ett enskilt eller rörelsedrivet sjukhem, kanske i
någon församlings regi, följer sjukvårdsförsäkringen med
patienten dit. Patientens egen avgift skulle i båda fallen bli
densamma.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att svenska kyrkans
deltidsförskolor och andra deltidsförskolor som drivs av
annan huvudman än kommunen skall få samma statsbidrag
som de kommunala deltidsförskolorna,
2. att riksdagen beslutar att även svenska kyrkans
heltidsförskolor skall få samma statsbidrag som de
kommunala heltidsförskolorna,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya
statsbidragsbestämmelser till kristna och andra fristående
grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att
stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i
offentlig regi,1]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän
och obligatorisk sjukvårdsförsäkring, där försäkringen
följer patienten också vid val av alternativa sjukhem med
t.ex. kristen inriktning.2]
Stockholm den 11 januari l991
Ingegerd Troedsson (m)
Anders Björck (m)
Filip Fridolfsson (m)
Göran Åstrand (m)