Diskussionen kring den växande alternativmedicinen minskar inte i takt med utvecklingen i sjukvården, snarare tvärtom. Det finns naturliga orsaker till detta, orsaker andra än talet om tron som verkar. När den etablerade vården stänger sina öron och ögon, för att man inte vill befatta sig med alternativmedicinen, då visar man redan där att det är något fel. Då visar man att dessa sinnen också är stängda för patienten. Det finns läkare som samarbetar mycket nära främst med naprapater och kiropraktiker. Det finns läkare som själva skaffar sig kunskaper från alternativmedicinen, för att vidga sin egen bas.
Jag har själv upplevt vid besök hos läkare med mina barn, hur läkaren negligerar de signaler som sänds ut, för att själv diktera villkoren. Inte ens en diagnos ställd utifrån sunt förnuft har tolererats, trots att den senare visade sig vara riktig. Detta i sin tur har lett till en mängd onödiga läkarbesök. Jag har också upplevt läkare med ''inbyggd radar'' med förmåga att fånga upp varje nyans. Diagnostik måste, vad jag förstår, innebära en undersökning med alla sinnen förutom eventuella tekniska hjälpmedel. Vad alternativmedicinen har som många gånger patienterna saknar i sjukvården, är tid med människan. Den tiden kanske är nödvändig, för att kunna ställa en riktig diagnos.
Samhället idag innebär stora psykiska påfrestningar för människorna. Psyket påverkar allt som sker rent fysiskt i kroppen. Därför kan man inte avfärda någon med argumentet ''i psykisk obalans''. Stressade männniskor behöver manuella behandlingar, som ger både fysisk och psykisk avspänning. Det är ett behov som kan iakttagas redan hos barnen. Det har också visat sig finnas ett omättligt behov av psykoterapeutiska behandlingar. Sådana metoder efterfrågas också alltmer av en sönderstressad befolkning. Alternativmedicinen har bidragit till en ny syn på människan och hennes problem. Därför är den också efterfrågad.
Samhället kan inte nonchalera betydelsen som alternativmedicinen har i vårt land. Då nonchalerar man också felaktiga behandlingar både i sjukvården och i alternativmedicinen. Det räcker inte med att ge en grupp legitimationsmöjligheter. Hela området måste studeras. Hur ska annars någon kontroll kunna fungera? Det är många människor som utnyttjar alternativmedicinen, främst de manuella behandlingsformerna, men även homeopatin med dess mediciner. Liksom det finns bra och dåliga läkare, så finns det bra och dåliga alternativmedicinare.
Enbart naprapaterna utför årligen ca 1 miljon behandlingar, vilket motsvarar ungefär 200 000 patienter. Om man till dessa siffror lägger behandlingar hos kiropraktorer, zonterapeuter, osteopater, ortopedmedicinare, så förstår vi att det handlar om en stor andel av befolkningen. Det betyder ett stort antal mindre sjukskrivningsdagar, fler människor i arbete och bättre ekonomi för landet. Jag anser att det måste göras en utredning som visar vilka samhällsekonomiska konsekvenser alternativmedicinen har. Vi måste få fram ordentlig statistik, som visar på utveckling och vilken avlastning den innebär för en redan tidigare ansträngd sjukvård. Vi måste klara ut vilket förhållningssätt samhället ska ha till alternativmedicinen i framtiden. Det finns andra länder som har en helt annan syn på denna. För människornas skull måste vi få en seriösare debatt kring de här frågorna, en debatt, där läkarna deltar utifrån att man skaffat sig kunskaper om alternativmedicinen.
När det gäller ryggskador och ryggbesvär är frågan om adekvata behandlingsmetoder i viss mån en kontroversiell fråga, där man kommer in på motsättningar mellan olika medicinska discipliner och även motsättningar mellan företrädare för traditionell medicinsk vetenskap och företrädare för alternativa behandlingsmetoder.
Ortopedkirurgin har dominerat inom ryggforskningen. ''Ortopedisk medicin'' är ett begrepp som numera har vunnit inträde även bland läkare. Med tanke på den stora efterfrågan på ryggbehandlingar är det av allra största vikt att forskningen inriktas även på området ''ortopedisk medicin''. Det räcker emellertid inte med enbart forskning. Det måste också införas mer kunskaper om ryggont och möjligheter till behandling även i läkarutbildningen. Socialstyrelsen måste ta ett större ansvar för detta. En utveckling av läkarutbildningen på det här området kan också bidraga till en större förståelse för och en mer nyanserad debatt om alternativa behandlingsmetoder.
Jag har tidigare motionerat om naprapaternas legitimering. Jag anser fortfarande att deras utbildning är av den kvaliteten att rätt till legitimering är befogad. Det har gjorts utredningar på detta. Det har också vid socialmedicinska institutionen vid Umeå universitet i en vetenskaplig utvärdering av manipulationsbehandling konstaterats att denna behandlingsform har effekt vid akuta bröst- och ländryggssmärtor. Tilläggas kan att utredarna i det här fallet också betonade likheterna mellan de manuella behandlingsformerna mer än olikheterna.
Naprapatin är redan idag etablerad inom företagshälsovård, idrottsrörelse och fackföreningsrörelse. Den är den största och vanligaste behandlingsformen inom manuell medicin i Sverige. Verksamheten har fått en sådan omfattning att den bör föras in under samhällets tillsyn. Jag anser att det nu är dags att besluta om legitimering även inom naprapatin.
Det finns många som arbetar med olika metoder och med olika utbildningar. Många etablerar samarbete med läkare, som rekommenderar dessa behandlare även om de inte har någon form av legitimation. Det kanske inte alltid räcker med uppvisad utbildning för att legitimering ska kunna ske. Det kan ju gå till så att länsläkaren får till uppgift att bedöma huruvida någon med godkänd utbildning ska få legitimation. Socialstyrelsen borde få till uppgift att se över en sådan möjlighet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av alternativmedicinens betydelse för samhällsekonomin och samhällets framtida förhållningssätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad läkarutbildning inom området ''ortopedisk medicin'',
3. att riksdagen som sin mening beslutar att även naprapater skall ges möjlighet till legitimering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialstyrelsens uppgift att utreda huruvida länsläkare kan vara inkopplade i legitimeringsprocessen.
Stockholm den 25 januari 1991 Görel Thurdin (c)