Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och
förtroendenämnderna, som sedan år l980 finns inom
landstingen, är de instanser som patienter och anhöriga kan
vända sig till när en felbehandling gjorts eller när
samarbetet brister mellan patienten och vården. Om det är
aktuellt med skadeersättning till patienten så finns
Patientoch läkemedelsförsäkringen. Därutöver finns
patientskadenämnden som prövar ärenden om det uppstår
tvist om ett ärende i patientförsäkringen. Det finns också
möjlighet till skiljemannaavgörande enligt paragraf 13 i
villkoren för patientförsäkring.
Till synes framstår det som om patienterna är väl
tillgodosedda när det gäller möjligheter att få sina ärenden
prövade. Men det finns trots detta behov av ytterligare
hjälp i vissa situationer. Det kan handla om patienter som
nekats vård eller behandling. HSAN kan bara behandla
ärenden efter anmälan, när en försummelse eller
felbehandling inträffat i vården. Inte heller
förtroendenämnderna eller patientskadeförsäkringen är
rätt instans för dem som ställts utanför vården.
Patienter som får avslag på anmälan om
behandlingsskada med motiveringen att deras skada
bedöms som en komplikation som inte kunnat undvikas
eftersom behandlingen i sig var medicinskt motiverad
känner sig ofta rättslösa. Med den avslagsmotiveringen är
det inte lönt att gå vidare till patientskadenämnden och det
är få patienter som då orkar driva en civil process.
Förtroendenämndernas uppgift är att hjälpa till att främja
kontakterna mellan sjukvården och patienten och att hjälpa
dem till rätt instans. Men problemet för vissa patienter som
erhållit behandlingsskador är att när de fått avslag från
patientförsäkringen så finns det ingen instans att gå vidare
till. Det som återstår är bara en civilrättslig process som de
varken har råd till eller orkar med.
Det behövs därför ytterligare initiativ för att stärka
patienternas rättssäkerhet. Vi har tidigare vid ett flertal
tillfällen påtalat behovet av en patientombudsman. På så
sätt skulle patienterna få en opartisk bedömning av om det
exempelvis är befogat att driva ett avslagsärende från
patientförsäkringen vidare som civilt mål. Andra
arbetsuppgifter kan vara att initiera utredningar t.ex. då det
finns misstanke om att man från sjukvårdens sida underlåtit
att anmäla felbehandlingar eller allvarliga incidenter.
Patientombudsmannen bör också i övrigt ha befogenheter
att på bästa sätt tillvarata patienternas intressen.
Om det finns praktiska skäl mot att inrätta en särskild
befattning för att stärka patienternas skydd bör
möjligheterna undersökas att i förslagsvis varje region
tillföra en förtroendenämnd de extra resurser som behövs
för att nämnden skall kunna hjälpa patienterna på
motsvarande sätt som en patientombudsman.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att stärka
patienternas rättssäkerhet enligt vad i motionen anförts om
en patientombudsmans funktion.
Stockholm den 25 januari 1991
Margó Ingvardsson (v)
Elisabeth Persson (v)