Den reumatiska sjukdomsgruppen är stor och
omfattande. Ungefär en miljon svenskar lider av reumatism
i en eller annan form. Vanlig är sjukdomen i
rörelseorganen, men det finns flera andra former som
bindvävsreumatism, ryggradsreumatism, Bechterews
sjukdom och Primär fibromyalgi.
Inom den valkrets vid representerar, Bohuslän, finns 20
000 reumatiker.
Trots att reumatism är en av de äldsta och mest kända
folksjukdomarna och numerärt också den största, står
vårdresurserna inte i relation till behoven. Det finns
uppgifter om att reumatiker kan tvingas vänta i fem år på en
undersökning hos reumatologenheten. Prioriterad patient
får vänta ''bara'' ett år. Den långa kötiden kan bero på att
det i ett län finns en reumatolog, i stället för tre.
Inför 1992, som av Nordiska ministerrådet beslutats bli
ett nordiskt reumatikerår, finns det all anledning att
uppmärksamma de reumatikersjukas situation. Samtidigt
som beslutet i rådet är mycket positivt för de sjuka, är det
en egendomlighet att man inte är beredd att ge de nordiska
reumatikerorganisationerna anslag för sin nordiska
verksamhet under året. Glädjande är dock att rådet beslutat
att avsätta 500 000 danska kronor för att kartlägga
reumatikernas situation i Norden. I Sverige kommer
Radiohjälpen att anordna en insamling med början den 23
september 1991.
Fokusering på reumatikersjukdomarna i massmedierna
under tiden framöver bör följas av samhällets uttalade vilja
att förbättra de sjukas situation. I första hand måste köerna
i vården kortas. Samtidigt bör en större flexibilitet i
vårdstrukturen leda fram till slussning mot ett mera öppet
rehabiliteringsled. I dag finns svårforcerade spärrar i
eftervården. Det är t.ex. mycket svårt för den enskilde att
få för sin sjukdom anpassad vård i utlandet -- vårdplatser
som vanligen är billigare än i Sverige. Inom landet finns
speciella rehabiliteringssjukhus i Östersund och i Spenshult,
med platser som naturligtvis är för få för att täcka
efterfrågan.
Inom det medicinska rehabiliteringsområdet finns det
alltså stora brister. Det bekräftas i 1989 års
handikapputredning som konstaterar att
rehabiliteringsklinikerna är för få och resurserna ojämnt
fördelade. En rimlig inriktning är att medicinsk
rehabilitering ska finnas hos varje sjukvårdshuvudman.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Nordiska rådet bör avsätta
medel som stöd för genomförande av det nordiska
reumatikeråret,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om köerna till
reumatologenheterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade möjligheter till vård
utomlands för reumatikersjuka,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet till medicinsk
rehabilitering hos varje sjukvårdshuvudman.
Stockholm den 25 januari 1991
Leif Olsson (fp)
Kenth Skårvik (fp)