Socialutskottet genomförde, vid sin behandling av de
läkemedelsmotioner som väcktes vid riksmötet 1989/90, en
noggrann genomgång av den nuvarande situationen när det
gäller läkemedelsbruk och läkemedelsberoende.
Regeringen fick riksdagens uppdrag, enligt SoU:s
betänkande 1990/91:4, att i det beredningsarbete som pågår
med en ny läkemedelslag bedriva det arbetet aktivt.
Vidare skriver utskottet: ''Åtgärder när det gäller
läkemedelsberoende är emellertid enligt utskottet så
angelägna att en ny lagstiftning inte bör avvaktas. Åtgärder
kan också mycket väl vidtas inom ramen för gällande
lagstiftning.''
Tyvärr kommer det inte vid detta riksmöte att
presenteras något förslag till ny läkemedelslag. Det finns då
all anledning att regeringen vidtar åtgärder som hejdar
läkemedelsberoende och missbruk enligt riksdagens beslut.
I den danska tidningen Videnskab og praksis redovisas
den 3 september 1990 en forskningsrapport rörande
förekomst av benzodiazepiner hos misstänkta rattonyktra.
Man analyserade halten av benzodiazepiner i blodprover
hos förare som misstänkts för rattonykterhet, men som visat
sig ha noll promille alkohol i blodet.
Undersökningen har skett vid det rättskemiska
laboratoriet i Köpenhamn. Årligen undersöker man där på
polisens uppdrag ca 29 000 blodprover från hela landet, för
att spåra alkohol eller medikamenter.
Vid screening av 877 alkoholnegativa blodprover var 130
positiva när det gällde benzodiazepiner. I genomsnitt, av
samtliga blodprover som lämnades in i
undersökningsgruppen, befanns 5.8 % av proverna
innehålla benzodiazepiner. I denna grupp fanns både
alkoholnegativa och alkoholpositiva prov.
59 % av de läkemedelspositiva hade en samlad
koncentration av den verksamma substansen som var
mycket hög. 69 % var män och 31 %
kvinnor. De flesta fanns i åldersgruppen 20--30 år.
Polisen hade bara begärt undersökning av
benzodiazepinförekomst i 22 % av fallen.
Detta är ett allvarligt tillstånd eftersom effekterna av
denna läkemedelsberusning är svårare än alkoholens. Det
bör därför även i Sverige i högre utsträckning än vad som
sker idag genomföras blodprovskontroller för att spåra
läkemedel som så påtagligt sätter ner förmågan att vara en
reaktionssnabb trafikant. Ökade informationsinsatser bör
ske så att polisen får ökade kunskaper om
benzodiazepinernas verkningssätt.
Det finns starka skäl för snara åtgärder för att förhindra
att flera olyckor sker på grund av dessa preparat. Jag
hänvisar också till min motion till förra riksmötet som
bifölls av riksdagen. Där tar jag speciellt upp den höga
beroendefrekvensen dessa preparat ger bland kvinnor.
Vid Institutionen för Rättsmedicin i Solna har en rapport
rörande en undersökning av förekomst av benzodiazepiner
i obduktionsfynd presenterats.
Av 1 587 avlidna där blodundersökning förekommit,
upptäcktes benzodiazepiner i 159 fall. Flera av de
undersökta hade flera än ett preparat uppmätbara. I 22 fall
av naturlig död befanns 12 ha förekomst av preparat typ
Valium, Stesolid eller Apozepam.
I 60 suicidfall hade 26 mätbara rester av samma
preparat. Dessa läkemedel dominerade i samtliga dödsfall
som undersöktes. Mogadon, Apodorm liksom Rohypnol
dominerade bland de övriga preparatförekomsterna i de
159 dödsfallen.
Av dessa skäl finns det anledning att regeringen aktivt
bidrar till att förhindra att människor tar skada av dessa
preparat.
Rättskemi
Det måste vara av största vikt att de rättskemiska
undersökningar, som skall ligga till grund för fastställande
av dödsfall, är korrekt utförda. Det har vid ett flertal
tillfällen visat sig att de undersökningar som utförts vid
rättskemiska laboratoriet i Linköping inte varit korrekta.
Genom kontrollanalyser vid den rättskemiska enheten i
Solna har man lyckligtvis kunnat korrigera dessa
felaktigheter. Att detta kunnat inträffa är ett påtagligt hot
mot rättssäkerheten.
Snabba och adekvata rättskemiska analyssvar förkortar
avsevärt pågående polisutredningar. Detta innebär inte
bara att polisens stora arbetsbörda i viss mån kan lättas, det
förkortar också anhörigas ovisshet. En rättskemisk
undersökning får betydelse inte bara i det enskilda fallet,
utan är också ett viktigt led i arbetet med att fördjupa
förståelsen för alkoholens, narkotikans och olika
läkemedels betydelse för ett händelseförlopp. Det är viktigt
att få fram huruvida en eventuell påverkan av alkohol,
medicin eller narkotika haft betydelse för uppkomsten av
mord, olyckshändelse eller självmord. I dessa fall är ett
korrekt analysresultat av största betydelse.
I årets budgetförslag anförs att man i regeringskansliet
bereder vissa frågor om den rättsmedicinska och
rättskemiska verksamheten. Sannolikt kommer förslag
rörande en nedläggning av den rättskemiska verksamheten
i Solna att behandlas i det sammanhanget och en
centralisering av hela landets rättskemiska verksamhet till
laboratoriet i Linköping.
Med de erfarenheter som nu finns och med tanke på den
stora verksamhet som bedrivs vid Solnalaboratoriet finns
det starka skäl som talar för att detta får finnas kvar. Inte
minst därför att närmare en tredjedel av alla
rättsmedicinska förrättningar i landet utförs där. Stockholm
som storstad har en större frekvens av grova våldsbrott,
narkomani, terroraktioner, höga självmordstal och HIV-
smitta vilket gör att verksamheten blir annorlunda än vid
övriga stationer. Svårigheter uppkommer också, med en
centralisering, att behålla nära kontakter mellan
behandlande läkare och rättsläkarstationen.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att spåra förekomst
av benzodiazepiner i samband med rattonykterhet,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett bibehållande av den
rättskemiska laboratorieverksamheten vid statens
rättsläkarstation i Stockholm.
Stockholm den 25 januari 1991
Karin Israelsson (c)