Socialstyrelsen ämnar vidta förändringar av strukturen i den rättspsykiatriska organisationen. Det pågår mot denna bakgrund en omstrukturering av verksamheten i Lund. Styrelsen ser det som nödvändigt att få disponera 1,5 procent av anslaget till utbildning och förstärkning av rättspsykiatrikerkåren i avsikt att kunna genomföra en minskning av vårdplatser och få till stånd en rationalisering av utredningskapaciteten.
Vidare har socialstyrelsen lämnat förslag om att 2 milj.kr. i engångsanvisning tillföres anslaget för att kunna byta ut förslitna och ur arbetsmiljösynpunkt olämpliga manöverpaneler.
Därtill finns det förslag om att 4 milj.kr. tillförs anslaget, så att de beräknade avvecklingskostnaderna för omstrukturering av den rättspsykiatriska kliniken i Lund blir täckta.
Av budgetpropositionen framgår att en organisationsförändring med en närmare samordning av vården och undersökningarna tillsammans med en ny lagstiftning om rättspsykiatriska undersökningar skulle ge avsevärda förbättringar av förutsättningarna för såväl själva undersökningsverksamheten som vården.
De pågående förhandlingarna med berörda sjukvårdshuvudmän om överföring av ansvar för rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet kan leda till att sådana undersökningar i framtiden till det övervägande antalet fall kommer att ske inom hälso- och sjukvården.
Förhandlingarnas resultat får avvaktas.
I budgetpropositionen anges att regeringen i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna om ett eventuellt övertagande av undersökningsverksamheten inte anslagit några medel för avvecklingen i samband med omstruktureringen vid den rättspsykiatriska kliniken i Lund.
Medel motsvarande produktivitetskravet på 1,5 procent får disponeras för utbildning m.m.
Vi är av den uppfattningen att den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i Lund skall vara kvar. Detta oavsett vem som kommer att svara för huvudmannaskapet efter de nu pågående förhandlingarna.
Det finns ett antal skäl för denna uppfattning, varav här skall redovisas följande.
När socialstyrelsen svårligen kunnat utföra de rättspsykiatriska undersökningarna inom den nu gällande tiden om sex veckor, vilken fr o m den 1 juli kommer att fastställas till fyra veckor, är det knappast lämpligt att reducera antalet undersökningsplatser.
Det finns anledning att påpeka att hösten 1990 har en rad undersökningar tvingats utföras vid häkte p.g.a. den platsreducering som redan skett vid rättspsykiatriska kliniken i Lund.
Vi vill noga framhålla att det måste vara fråga om rena undantagssituationer för att s.k. särskilda skäl får anses föreligga.
Vidare finns det inte någon grund för att överge principen att människor på institution skall få sin vård så nära hemorten som möjligt. Denna möjlighet försvinner om det ej längre kommer att finnas någon rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet i södra Sverige.
För den rättspsykiatriska verksamheten är det också viktigt att framhålla att kvalitén inom den rättspsykiatriska vården inte får åsidosättas. Lagrådet har framhållit att en sänkning av utlåtandenas kvalitet inte kan accepteras.
I övrigt vill vi hänvisa till motion 1990/91:So39 av Margit Sandéhn och Börje Nilsson (s) med anledning av prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård m.m.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet även fortsättningsvis skall finnas i Lund.
Stockholm den 25 januari 1991 Birthe Sörestedt (s) Börje Nilsson (s) Margit Sandéhn (s) Gunnar Nilsson (s)