Mellan två och sju procent av de svenska barnen har MBD (minimal brain dysfunction). I Göteborg är procenttalen 1,2 för barn med svår MBD och 3--6 för lättare. Sjukdomen är fem gånger vanligare bland pojkar än bland flickor. I den göteborgska undersökningen heter det också att MBD kan avgränsas i 6--7-årsåldern som en kombination av vissa sjukdomstecken.
Inom läkarvetenskapen är man inte klar över de faktorer som leder till MBD. Mycket återstår att utforska på det medicinska och kirurgiska området. Som alltid vid sjukdomar med oklar bakgrund finns ett stort behov av forskning.
För såväl barn som föräldrar är MBD en prövning. Föräldrarna är vanligen de som först förstår att barnet har sjukdomen, medan insikter om sjukdomens karaktär och mönster kan vara sämre i barnets omgivning. Därför är det viktigt att personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola får information och utbildning. Enligt uttalande av Socialstyrelsen skall kunskap om barn med MBD tas med i utbildningsplanerna för alla yrkesgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med människor med handikapp. Särskilt gäller detta skol- och barnavårdspersonal.
När det gäller de svåra fallen av MBD behövs mer omfattande habiliteringsinsatser. De nuvarande resurserna är otillräckliga. Ett träningscenter för barn med handikapp som MBD bör inrättas. Centret kan även betjäna barn med rörelsehinder. Vid centret skall finnas specialistkompetens. Centret skall också fungera som stöd för föräldrarna under barnens uppväxt och ge kunskap i de fall kompetens hos andra instanser saknas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp till barn med MBD,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett träningscenter för barn med MBD och för barn med andra funktionshinder. Stockholm den 25 januari 1991
Kenth Skårvik (fp)
Leif Olsson (fp)