Riksdagen har beslutat ge regeringen i uppdrag att
utarbeta åtgärdsprogram mot buller. Det är en angelägen
uppgift.
Det har under den senaste tiden kommit allt fler
rapporter om bullrets negativa inverkan på människan. Det
allvarliga är att det inte synes vara enbart det höga -- och
ofta tillfälliga och lätt definierade bullret -- som är skadligt,
utan också det ständiga, lägre bakgrundsljud som alltid
omger oss.
Bullerkällorna är många. En del kan lätt definieras och
med relativt enkla medel kan bullret minskas betydligt.
Annat är svårare att komma åt. Ljud av ventilationssystem,
relativt ''tyst'' trafikbuller och ett allmänt sorl på platser där
många människor uppehåller sig, förefaller dock påverka
oss mer än man tidigare trott. Det är därför angeläget att
ansträngningar görs dels för att öka kunskaperna om dess
inverkan på vår hörsel, dels hitta tekniska och andra
lösningar som minskar bullret och dess skadeverkningar.
Inte minst barnen påverkas och deras hörsel försämras.
Det är självklart en allvarlig utveckling som kan få stora
konsekvenser för framtiden. På bara en generation har vi
fått ett betydligt ''ljudligare'' samhälle och det är därför
svårt att helt överblicka konsekvenserna.
Riksdagen bör därför uttala att barnens situation bör
studeras särskilt i samband med utarbetandet av
åtgärdsprogrammet mot buller. I arbetet bör också ingå att
särskilt studera möjligheterna att föreslå åtgärder mot det
ständiga bakgrundsljud som påverkar främst barnens
hörsel.
Barn och ergonomi
Ryggont kan med fog sägas vara en folksjukdom. Många
vuxna har ofta besvär med värkande ryggar. Många skador
tros ha med arbetsmiljön att göra och det bedrivs ett
omfattande och viktigt arbete för bättre arbetsmiljöer.
Mycket tyder dock på att många skador har grundlagts
tidigt -- redan i skolåldern. Det finns fog för att tro att
felaktiga arbetsmöbler -- bänkar och stolar -- i skolan
orsakar många dåliga ryggar.
Elevernas ställning i arbetsmiljöarbetet har stärkts
betydligt från den 1 juli 1990. Det är viktigt att eleverna --
och skolans personal och ledning -- får kunskaper om den
nya lagen och dessutom möjligheter till kunnig rådgivning i
alla de olika miljöproblem som uppstår i skolan.
Det är rimligt att en del av arbetslivsfondens insatser
kommer de allra yngsta till del på deras arbetsplats --
skolan. Det skulle sannolikt förebygga många framtida
problem.
Barn och bildskärmar
Barns och ungdomars vardag blir alltmer fylld av TV-
och dataskärmar. Utöver TV-tittandet tillbringar barn och
ungdomar också tid framför dataskärmar både i skolan och
på fritiden. På arbetsmarknaden finns regler för arbete vid
dataskärmar för att undvika t.ex. allergiproblem. För
barnens sammanlagda tid framför olika slags bildskärmar
finns inte, och kan inte finnas, några sådana regler. Det
måste vara föräldrar och barn som tillsammans avgör hur
man vill ha det.
För ett sådant ställningstagande behövs det kunskaper
och vi vet inte i dag hur barnen påverkas av det ökade
''bildskärmsarbetet''. Dagens barn och ungdomar är den
första generationen som växer upp med data.
Det saknas en samlad redovisning av den forskning som
bedrivs i Sverige och andra länder. En lättbegriplig sådan
redovisning skulle vara av värde för många som vill kunna
skydda sina barn från bildskärmarnas negativa påverkan.
Det saknas också kunskaper som ger helt säkra grunder för
bedömningen av hur bildskärmar påverkar oss.
Forskningen behöver intensifieras.
Barn och hygieniska gränsvärden
När s.k. hygieniska gränsvärden sätts för olika slags
gifter och andra ämnen som kan påverka vår hälsa görs det
utifrån vad en vuxen kropp anses tåla. Barn har högre
syreupptagning än vuxna och en mindre kroppsmassa som
kan ta hand om gifterna. Barn kan alltså antas tåla betydligt
lägre doser än vuxna.
Sådana ämnen som lagras mycket länge i kroppen och
kanske blir kvar där hela livet kommer därtill att finnas i
barns kroppar fler år än i vuxnas kroppar.
Vi anser att en översyn behöver göras av hur hygieniska
gränsvärden bör sättas med avseende på barnen.
Vi anser också att forskningen om hur växande
människor tål stress från gifter och annat behöver
intensifieras, så att framtida beslut som rör barnen kan
fattas på säkrare grunder än i dag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder mot buller i barnens
miljö,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra skolans
miljö för barnen,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare forskning om
bildskärmarnas inverkan på barnen och en samlad och
lättbegriplig redovisning av de kunskaper som finns,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn om hur hygieniska
gränsvärden skall sättas med avseende på barnen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om intensifierad forskning av hur
gifter och andra stressmoment påverkar barnen.
Stockholm den 24 januari 1991
Eva Johansson (s)
Margareta Persson (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Margareta Israelsson (s)