Många av de påverkbara orsakerna till våra sjukdomar
finns i vår livsstil och i vår miljö. Dessa orsaker skulle vi
kunna angripa med förebyggande åtgärder inriktade på
kosten och levnadsvanorna, trafik- och arbetsmiljön,
kemikaliseringen och annan behandling av våra livsmedel
samt den yttre miljön innefattande boendeformerna,
stadsbyggnaden m m.
Tyngdpunkten inom hälso- och sjukvården måste därför
förskjutas från traditionell medicinsk behandling när vi
redan blivit sjuka till en medveten förändring av vår livsstil
och miljön. Det kommer att kosta på vår bekvämlighet och
tvinga oss att tänka om, tvinga oss att gå från en
medicinberoende sjukvård till en förebyggande friskvård.
Utmärkande för en del av de alternativa metoderna är
att de betonar en helhetssyn på människan som biologisk
och andlig varelse. Många människor provar i dag
alternativa vårdformer, antingen på grund av sin allmänna
inställning till livet eller på grund av att de inte anser sig ha
fått den hjälp de sökt i den etablerade sjukvården.
Den etablerade vårdens förespråkare i vårt land har, i
motsats till stora delar av det kontinentala Europa, haft en
mycket negativ inställning till alternativa
behandlingsformer. Det är emellertid av flera skäl
nödvändigt med en ökad öppenhet för nya synsätt på
människors hälsa och sjukdomars behandling. Dels har vi
inte längre råd att betala all den vård, som vår dåliga
livsföring ger upphov till, dels har vår dåliga miljö tärt på
vår förmåga att stå emot angreppen mot vår hälsa. Vi börjar
helt enkelt må alltför dåligt, vi blir för ofta sjuka. Pengarna
till vården täcker inte längre våra behov. Vi behöver se på
sjuk- och friskvården med nya ögon. Allt fler söker
alternativ vård. Det kan gälla allergier, astma, ryggont eller
ospecificerad värk i leder och muskler.
Men de nya strömningarna märks också inom
skolmedicinen. Det finns i dag en helt ny syn på
akupunktur, som hade varit omöjlig för bara ett decennium
sedan. Det gäller också chiropraktorer, naprapater,
hälsohem m.m. Det är viktigt att företrädare för den
etablerade och den alternativa behandlingsformen kan
mötas för patientens bästa.
Den tekniskt avancerade sjukvården innebär enorma
kostnader för samhället. Om mindre resurskrävande
metoder kunde användas i vissa fall skulle resurser kunna
friställas och/eller omfördelas.
Vissa av de alternativa metoderna bygger på teorier, som
inte står i överensstämmelse med naturvetenskapliga
kunskaper. Andra behandlingsmetoder är förenliga med
dessa kunskaper, men deras effekt är obevisad. Räcker det
om människor mår bättre efter en behandling eller skall en
bättring kunna vetenskapligt bevisas för att man skall kunna
säga att behandlingen haft effekt? Det är i dag inte
nödvändigt att man förstår hur en behandlingsform
fungerar för att den skall få användas i vår sjukvård och
betalas av försäkringskassan. Många patienter förstår inte
hur dagens mediciner verkar. Däremot bör man kräva att
metoden har effekt för behandlingen av patientens tillstånd
för att samhället skall kunna subventionera behandlingen
via sjukförsäkringen och/eller skatten. Utvärdering av en
behandlingsmetods effekt vid ett visst sjukdomstillstånd är
ett omfattande och ofta kostnadskrävande arbete och
fordrar kunskap om hur sådana undersökningar skall göras
på ett tillförlitligt sätt. Forskningen vad gäller utvärdering
av effekten av alternativa behandlingsmetoder bör
stimuleras och ges ökade resurser. Eventuella ogynnsamma
bieffekter skall också rapporteras liksom bieffekter efter
vanlig ''pillerbehandling''.
En professur i alternativ medicin bör inrättas och alla
vårdstuderande bör få undervisning i alternativ medicin.
Hälsohemsverksamheten har utvecklats under de
senaste årtiondena och har nu terapier och metoder för att
bevara hälsan och stimulera till självläkning i allt högre
grad. Vid våra hälsohem upplever allt fler sig återfå hälsan
utan konventionell behandling. Framförallt behandlas
patienter med s k livsstilssjukdomar med gott resultat men
också med t ex
diabetes fås en förbättring.
Om skolmedicinen och den alternativa medicinen kunde
hjälpas åt att få svenska folket friskare kunde vi kanske
klara av den väntade sjukvårdskrisen.
En representant för alternativ medicin borde ingå i
socialstyrelsen.
Forskning kring alternativ medicin och dess förmåga att
stimulera människor till hälsa borde studeras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en ökning av förebyggande
vård och en satsning på hälsoupplysning bör ske i enlighet
med motionens syfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de patienter som vill ha en
alternativ behandlingsform under vissa villkor skall kunna
få denna på samma villkor som övrig vård,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts dels om att forskning inom alternativ
vård skall stimuleras och ges ökade ekonomiska resurser,
dels att utbildning om alternativ vård skall ske inom
vårdutbildningen,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en professur i alternativ
medicin inrättas,1]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en representant för alternativ
vård skall ingå i socialstyrelsen för att stimulera till ett större
samarbete och bättre förståelse mellan skolmedicinen och
den alternativa medicinen.
Stockholm den 21 januari 1991
Anita Stenberg (mp)
Paul Ciszuk (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Eva Goe s (mp)
1]1990/91:Ub573