I begreppet värdig vård innefattas både den som vårdas
och den som vårdar. vad vi i dag måste eftersträva är en
genomgripande förändring av relationen mellan vårdad och
vårdare. För patienten är sjukdomens börda lika med
summan av de försämrade livsvillkor, som sjukdomen
skapar. De patientupplevda problemen måste bli styrande
för vårdens inriktning. Vid kroniska sjukdomstillstånd och
långvarig rehabilitering är ofta de psykiska och sociala
problemen mest besvärande. Det räcker inte att behandla
patienten som en trasig apparat som skall lagas. Om
patienten anser sig må bättre av alternativ vård -- och
därmed fungerar bättre i det sociala livet om sådan vård
ges -- skall patienten kunna få alternativ vård.
Målsättningen för vården skall vara att den alternativa
och den etablerade sjukvården skall samverka för
patientens bästa. Prestige mellan de olika vårdformerna får
inte lägga hinder i vägen för en optimal vård.
Patientinformation och patientinflytande inom vården
bör öka. För att minska vårdtrycket bör undervisning i
egenvård ges i sjuk- och hälsovård och via skolor och
vårdskolor. Alla landsting bör distribuera en mindre
lärobok i ämnet, som kan fås gratis på vårdcentraler, apotek
och i skolorna. I dag har inte alla landsting denna
information. Många småkrämpor kräver inte läkarvård,
bara vila.
Människan består av kropp och själ. Hälften av våra
sjukdomar beräknas vara psykosomatiskt betingade. De
många stressfaktorer som nutidsmänniskan måste leva med
medför andlig och kroppslig förslitning i förtid. Vi måste
eftersträva en socialt bärkraftig miljö där människor utför
meningsfullt arbete i en lagom takt. En minskning av
dagens kroppsliga och själsliga utslagning är nödvändig.
Med stigande andel äldre i befolkningen ökar kraven på
insatser inom vård, långvård och annan äldreomsorg. Vi
kan inte bygga ut alternativt boende på bekostnad av
institutionsvården för de äldre utan att kunna ta hand om
dem, som behöver den senare boendeformen. Vi måste
förstärka båda delarna samtidigt. Först då får våra gamla
verklig valfrihet under åldrandets olika skeenden. I en
annan miljöpartimotion föreslås att ekonomisk ersättning
utgår till barnkooperativa föräldrahem, dvs de vuxna
barnen tar i kooperativ form hand om sina gamla föräldrar.
Detta är ytterligare en variant av alternativt boende för
gamla.
I livets slutskede skall alla, som så vill, kunna få sluta
sina dagar hemma eller i annan hemlik och lugn miljö.
Det är viktigt att sjukdomsbidragande miljöfaktorer
uppmärksammas, redovisas och leder till adekvata
åtgärder.
En ständig översyn av verksamheten bör ske för att ge
möjlighet till att minska kostnaderna, exempelvis genom
omprövning av inköpsrutiner, vårdformer och vårdrutiner,
identifiering av ''flaskhalsarna'' inom vården med
åtföljande åtgärder, genom att få ner överambitiös
användning av mediciner, laboratorieprover och
röntgenundersökningar samt genom minskad användning
av engångsmateriel.
Att ge en värdig vård skänker arbetsglädje och
tillfredsställelse för den som är anställd i vården. Att
ständigt vara jäktad när man har hand om sjuka och/eller
gamla människor är stressande både för vårdaren och den
vårdade. Arbetstiderna måste kortas, schemaläggningen
förbättras och lönerna ökas så att vårdyrkenas status höjs.
Vården måste ur alla synvinklar bli mänsklig och värdig.
Följande åtgärder föreslås för att förbättra patientens
och de anställdas påverkan och medverkan på och i vårdens
och omvårdnadens innehåll:
1. att både den enskilde patienten och
patientorganisationerna bör få ökat inflytande över hälso-
och sjukvården genom att de tillfrågas och används som
remissinstans vid organisationsförändringar och andra för
dem intressanta förändringar inom hälso-och sjukvården,
2. att kroppssjukvården och socialtjänsten får bättre
tillgång till psykologisk expertis för såväl utredning i
enskilda fall som för utbildning av personal,
3. att patienter som vill ha saklig information om
alternativa behandlingsmetoder skall kunna få denna och
att samarbetet mellan den alternativa vården och den
etablerade sjukvården utökas,
4. att hälsofrämjande verksamhet inom sjukvården får
ökade resurser,
5. att åsikten att människor mår bäst av att få vistas i sina
hem inte får bli ett argument för att minska och försämra
institutionsvården under det närmaste decenniet,
6. att all vård av äldre på institution sker under värdiga
former och att de äldre får bo i eget rum med egna möbler,
7. att alla som så vill bör få sluta sina dagar hemma eller
i annan hemlik och lugn miljö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att både den enskilde patienten
och patientorganisationerna skall få ökat inflytande över
hälso- och sjukvården,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sjukvården och socialtjänsten
får bättre tillgång till psykologisk expertis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att patienter som vill ha saklig
information om alternativa behandlingsmetoder skall
kunna få denna och att samarbetet mellan den alternativa
vården och den etablerade skolmedicinen utökas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hälsofrämjande verksamhet
inom vården får utökade resurser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att åsikten att människor mår
bäst av att få vistas i sina egna hem inte får bli ett argument
för att minska och försämra institutionsvården,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att all vård av äldre sker under
värdiga former,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla som så önskar bör få sluta
sina dagar hemma eller i annan lugn och hemlik miljö.
Stockholm den 14 januari 1991
Anita Stenberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Paul Ciszuk (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goe s (mp)