Yrkesgruppen dietister har funnits i Sverige sedan 1969 och sedan 1978 sker kontinuerlig utbildning om 120 poäng på högskolenivå.
Det finns ca 350 dietister i Sverige varav 99 procent är kvinnor.
Dietisterna är en välutbildad yrkeskår, som kan erbjuda kostbehandling vid en rad olika sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, uremi och cancer.
En god kostbehandling kan förebygga sjukdomskomplikationer och kan avsevärt fördröja olika sjukdomsförlopp. Behandlingen kan t.ex. medverka till att patienten kan bo hemma istället för att vårdas på sjukhus.
Dietisterna skall teoretiskt svara för den kostbehandling som läkarna ordinerar men i praktiken får dietisten det största ansvaret, då det är hon som har de specifika yrkeskunskaperna. Hon har alltså ett mycket självständigt arbete där det ställs stora krav på yrkesutövaren.
Dietisterna har idag inget skydd för sin yrkestitel genom legitimation. Arbetsgivaren -- i regel landstinget -- kan därför i princip anställa vem som helst på en sådan tjänst. Detta kan innebära att patienterna inte kan få den kvalitet på behandlingen som de skulle ha. I sämsta fall kan patienten bli felbehandlad och skadas av felaktig kostinformation, t.ex. vid allergier och vissa tarmsjukdomar.
Den nya hälso- och sjukvårdspolitiken säger sig sätta hälsofrågor och förebyggande åtgärder i centrum. Inte minst kostens betydelse för hälsan har uppmärksammats på senare år. Det bör därför ligga ett allmänt intresse i att sätta kvaliteteskraven högt hos yrkesutövarna på detta område. Allt talar för att dietisterna bör anförtros det skydd för sin yrkestitel som en legitimation innebär. Det skulle innebära ökad trygghet för patienten.
I samband med en tidigare remiss i anledning av en motion från undertecknad har Dietisternas Riksförbund anfört följande skäl för legitimation:
1. Kravet på yrkeskunskap och kompetens. Oseriös verksamhet förekommer på området.
2. Kravet på etik. Medlemmarna i förbundet har åtagit sig att följa vissa etiska regler.
3. Kravet på dokumentation. Om dietistkåren legitimeras kan patientjournallagens krav utvidgas till att omfatta denna yrkesgrupp.
4. Kravet på ansvar. Samma ansvar bör ställas på kostbehandling som för medicinska åtgärder vidtagna av läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och logopeder.
Vid tidigare behandling av en liknande motion avslog utskottsmajoriteten motionen, tydligen främst p.g.a. att flertalet dietister är anställda vid landstingen. Utskottsmajoriteten ansåg att legitimationen främst har ett värde som information till patienter som vänder sig till enskilt verksamma yrkesutövare och menade att restriktivitet bör iakttas när det gäller att ge legitimation till nya yrkesgrupper.
Jag kan dela uppfattningen att restriktivitet bör råda när det gäller att utfärda legitimation för nya grupper, men att dietisterna är underställda landstingen är ingen motivering för ett avslag. Legitimationen bör vara ett ''kompetensbevis'' för denna yrkeskategori -- oavsett om verksamheten sker inom den offentliga vården eller i enskild regi.
Många dietister skulle ha intresse av att öppna egen verksamhet och en legitimation bör ge möjlighet för denna seriöst arbetande yrkesgrupp att utföra sitt arbete inom den allmänna försäkringens ram.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dietister med kvalificerad högskoleutbildning bör erhålla legitimation som skydd för sin yrkestitel,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att legitimerade dietister bör få rätt att utföra sitt arbete inom den allmänna försäkringens ram.1]
Stockholm den 21 januari 1991 Gullan Lindblad (m) 1 1990/91:Sf253