Yrkesgruppen dietister har funnits i Sverige sedan 1969
och sedan 1978 sker kontinuerlig utbildning om 120 poäng
på högskolenivå.
Det finns ca 350 dietister i Sverige varav 99 procent är
kvinnor.
Dietisterna är en välutbildad yrkeskår, som kan erbjuda
kostbehandling vid en rad olika sjukdomar, t.ex. hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes, uremi och cancer.
En god kostbehandling kan förebygga
sjukdomskomplikationer och kan avsevärt fördröja olika
sjukdomsförlopp. Behandlingen kan t.ex. medverka till att
patienten kan bo hemma istället för att vårdas på sjukhus.
Dietisterna skall teoretiskt svara för den kostbehandling
som läkarna ordinerar men i praktiken får dietisten det
största ansvaret, då det är hon som har de specifika
yrkeskunskaperna. Hon har alltså ett mycket självständigt
arbete där det ställs stora krav på yrkesutövaren.
Dietisterna har idag inget skydd för sin yrkestitel genom
legitimation. Arbetsgivaren -- i regel landstinget -- kan
därför i princip anställa vem som helst på en sådan tjänst.
Detta kan innebära att patienterna inte kan få den kvalitet
på behandlingen som de skulle ha. I sämsta fall kan
patienten bli felbehandlad och skadas av felaktig
kostinformation, t.ex. vid allergier och vissa
tarmsjukdomar.
Den nya hälso- och sjukvårdspolitiken säger sig sätta
hälsofrågor och förebyggande åtgärder i centrum. Inte
minst kostens betydelse för hälsan har uppmärksammats på
senare år. Det bör därför ligga ett allmänt intresse i att sätta
kvaliteteskraven högt hos yrkesutövarna på detta område.
Allt talar för att dietisterna bör anförtros det skydd för sin
yrkestitel som en legitimation innebär. Det skulle innebära
ökad trygghet för patienten.
I samband med en tidigare remiss i anledning av en
motion från undertecknad har Dietisternas Riksförbund
anfört följande skäl för legitimation:
1. Kravet på yrkeskunskap och kompetens. Oseriös
verksamhet förekommer på området.
2. Kravet på etik. Medlemmarna i förbundet har åtagit
sig att följa vissa etiska regler.
3. Kravet på dokumentation. Om dietistkåren
legitimeras kan patientjournallagens krav utvidgas till att
omfatta denna yrkesgrupp.
4. Kravet på ansvar. Samma ansvar bör ställas på
kostbehandling som för medicinska åtgärder vidtagna av
läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och logopeder.
Vid tidigare behandling av en liknande motion avslog
utskottsmajoriteten motionen, tydligen främst p.g.a. att
flertalet dietister är anställda vid landstingen.
Utskottsmajoriteten ansåg att legitimationen främst har ett
värde som information till patienter som vänder sig till
enskilt verksamma yrkesutövare och menade att
restriktivitet bör iakttas när det gäller att ge legitimation till
nya yrkesgrupper.
Jag kan dela uppfattningen att restriktivitet bör råda när
det gäller att utfärda legitimation för nya grupper, men att
dietisterna är underställda landstingen är ingen motivering
för ett avslag. Legitimationen bör vara ett
''kompetensbevis'' för denna yrkeskategori -- oavsett om
verksamheten sker inom den offentliga vården eller i
enskild regi.
Många dietister skulle ha intresse av att öppna egen
verksamhet och en legitimation bör ge möjlighet för denna
seriöst arbetande yrkesgrupp att utföra sitt arbete inom den
allmänna försäkringens ram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dietister med kvalificerad
högskoleutbildning bör erhålla legitimation som skydd för
sin yrkestitel,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att legitimerade dietister bör få
rätt att utföra sitt arbete inom den allmänna försäkringens
ram.1]
Stockholm den 21 januari 1991
Gullan Lindblad (m)
1 1990/91:Sf253