Så står det i 13 § i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, LSPV. Innebörden är att en sådan patient kan spännas fast vid en brits, ''bältespänning'', få en elchock, låsas in och/eller tvångsmedicineras för att ''lugna ner sig''.
Varje människa skall ha rätt till drogfri vård. Tvångsmedicinering med neuroleptika kan inte tillåtas. Möjligen måste man när patienten kommer in i ett akut tillstånd ge så starka sömnmedel att patienten får sova ut. Sedan kan försök till samtal tas upp igen. Många anser att behandling med neuroleptika inte är nödvändig och att patienten därför skall ha rätt att vägra denna medicinform.
Neuroleptikan blockerar dopaminreceptorerna, som under behandlingens gång förändras så att risken för psykos ökar efter det man slutat med neuroleptikabehandlingen och blockeringen hävts. Det kan alltså bli bestående men av behandlingen. Vissa patienter måste fortsätta medicineringen livet ut.
Denna behandling leder ofta till att uttrycksförmågan avtar, man får en stelhet i rörelserna och patienten känner sig som en zombie -- en levande död. Patienten får dåligt minne och kan mista smaksinnet och vissa reflexer. Patienten orkar inte koncentrera sig, läsa en bok eller se på TV. Detta innebär en låg känslighet på många plan. Patienten blir initiativlös men också lättskött.
Ett alternativ till denna vårdform vore kraftigt ökad omvårdnad och psykoterapi. Psykoterapin skulle ersätta den form av medicinering som talats om tidigare. Varje mentalvårdsklinik bör få en fast dygnet-runt-tjänst, som upprätthålls av psykoterapeuter. Då skulle neuroleptikan, denna form av kemisk lobotomi, kunna sättas ut och ersättas av psykoterapi.
Genom att införa rätten till drogfri vård kan vi dels hjälpa psykotiska människor, även de schizofrena, tillbaka till ett fullvärdigt liv, dels skapa en arbetsmiljö med hedervärda villkor för mentalvårdare och alla andra som verkar inom denna svåra vårdsektor.
Det är inte bara sjuka människor som får denna farliga form av mediciner. Även barn som är hyperaktiva lär få den i form av amfetamin. Säkert är att amfetamin rekommenderas till barn, det talas om fyraåringar, för att höja vakenhetsnivån så att de inte blir övertrötta och därmed hyperaktiva och besvärliga.
I Norge, England och USA får medicinen skrivas ut på licens. I Sverige förekommer också att barn får sådan behandling.
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätten till drogfri vård skall införas,
2. att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att utreda hur landstingen skall kunna försörja mentalvårdens olika institutioner med fasta psykoterapitjänster för 24-timmarsjour,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om tvångsvård att rätten till drogfri vård kan förverkligas även inom dess ramar.
Stockholm den 16 januari 1991 Anita Stenberg (mp) Eva Goe s (mp) Kent Lundgren (mp)