Mo Gård i Finspångs kommun i Östergötland är ett utbildnings- och habiliteringscenter för döva med tilläggshandikapp. Det är idag en resultatenhet inom landstinget i Östergötland. Av flera skäl avser man nu att ombilda verksamheten vid Mo Gård till aktiebolag. Ett av dem är den pågående diskussion om en primärkommunalisering av huvudmannaskapet för landstingens omsorgsverksamhet. Med avseende på Mo Gårds unika kompetens och speciella inriktning som utbildnings- och habiliteringscenter med upptagning från hela landet är bedömningen den att verksamheten inte kan primärkommunaliseras.
I den påbörjade omorganisationen ingår förutom Östergötlands läns landsting Finspångs kommun, Sveriges Dövas riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda samt personalrepresentanter. Avsikten är att alla dessa ska finnas representerade i det framtida aktiebolagets styrelse.
Ubildningsbehoven för döva och dövblinda
Det stora övergripande problemet är att många döva och dövblinda med ytterligare funktionshinder saknar språk och en fungerande kommunikation.
I flera avseenden har det skett stora framsteg med undervisningen via teckenspråk i skolorna. Många döva ungdomar får idag via teckenspråk sin undervisning. Men alltjämnt finns ett antal ungdomar och vuxna som ej har fått eller får den möjligheten.
Den breddade undervisningen via teckenspråk ställer stora krav på den miljö dessa elever ska fungera i när de lämnar skolan och hemmet. Det självklara är att de ska ha tillgång till sitt språk, teckenspråket.
Den samhälleliga planeringen för att ta hand om dessa elever är praktiskt taget obefintlig. Inga resurser finns för fortbildning, samhällsinformation, social gemenskap, m m. Det är här Mo Gård med sina samlade erfarenheter och kunskaper har en viktig funktion. Dessvärre tvingas man ofta att lägga ner stora delar av resurserna på att behandla svårare beteendeproblem orsakade av brist på kommunikationsmöjligheter, dvs språk.
När den döva eller dövblinda personen börjar att kommunicera, och beteendeproblemen avtar, inträder en ny fas. Då uppstår ett akut och intensivt kunskapsbehov. Dessa människor har tidigare i princip varit avskurna från all form av kunskap. I detta skede av utvecklingen är kunskapsbehovet oerhört stort.
Nästa stora uppgift är att tillgodose de dövas och dövblindas behov av fortbildning, information och social gemenskap. Detta är nödvändigt för att de ska kunna klara sin vardagssituation, för att de ska kunna utvecklas och vidmakthålla sina tidigare kunskaper.
Även anhöriga och lärare som arbetar med döva och dövblinda har behov av vidareutbildning. Sådan fortbildningsverksamhet har prövats med framgång på Mo Gård och behovet är stort av fortsatt verksamhet.
För närvarande saknar Mo Gård ekonomiska resurser att fullt ut tillgodose alla dessa kunskapsbehov. Den kompetens som krävs för att göra det finns dock redan. Olika vägar, t ex att starta särskild folkhögskoleverksamhet, är för närvarande föremål för diskussion. Här har staten stora möjligheter att gå in med stöd.
En stor del av Mo Gårds målgrupp har ''fallit mellan stolarna'' beträffande möjligheten att få dessa behov tillgodosedda. Det finns i dag utredningar som visar att ett icke föraktligt antal elever som lämnat specialskolorna och specialsärskolorna framgent tvingas leva i en socialt mycket torftig miljö.
Arbetsteknisk utveckling
Mo Gård har under ett antal år satsat på en arbetsteknisk utveckling som fram till idag har uppvisat mycket goda resultat.
Här erbjuds nu t ex arbete med träproduktion för dövblinda utvecklingsstörda personer. Dessa kan utföra självständigt arbete i såg-, fräs- och svarvmaskiner. De skulle kunna göra mycket mer.
I dag saknas resurser för att dokumentera och föra ut Mo Gårds erfarenheter och kunskaper inom det här området. Metodiken som arbetats fram skulle till vissa delar kunna revolutionera Samhalls verksamhet beträffande personer med svåra funktionshinder. Det är viktigt att notera att det här inte bara rör sig om tekniska lösningar utan också om en utvecklad filosofi kring innehållet och metodiken för verksamheten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt stöd till verksamheten vid Mo Gård.
Stockholm den 24 januari 1991 Elisabeth Persson (v) Hugo Andersson (c) Lola Björkquist (fp) Mona Saint Cyr (m) Birger Hagård (m) Carl G Nilsson (m)