Behovet av förändring
En rättvis fördelning av välfärden mellan medborgarna är en grundläggande fråga för centerpartiet. Alla människor, oavsett kön, yrke, bostadsort och social bakgrund har samma värde och samma rättigheter. Det är den enskilde individens behov och önskemål som skall ligga till grund för samhällets insatser. Välfärden måste bygga på ökad delaktighet och valfrihet.
Det är särskilt angeläget att ta ansvar för dem som av en eller annan anledning inte själva kan påverka sin situation. Det kan gälla handikappade, barn, äldre, sjuka och invandrare.
Hoten mot en generell välfärdspolitik är påtagliga. Regeringens ekonomiska politik kännetecknas bl a av en inflation avsevärt högre än i omvärlden, en kostnads- och löneutveckling som varit näst intill okontrollerad och en räntenivå som drivits upp. Den ekonomiska politiken har bidragit till att välfärdsbygget fått tydliga sprickor i fasaden.
Skatteomläggningens negativa effekter gör sig nu gällande. ''Århundradets skattereform'' har visat sig medföra en övervältring av kostnader från hög- till låginkomsttagare. Skatteomläggningen förutsätter ökade transfereringar och bidrag. Skatteomläggningen har också tydliggjort övriga partiers motvilja att se och granska de fördelningspolitiska orättvisorna som gäller, mellan individer och mellan regioner. Den höga momsen på mat, bostäder och persontransporter har lett till uppenbara sociala och regionala orättvisor. Den minskade omfördelningen inom ramen för inkomstbeskattningen måste balanseras av andra fördelningspolitiska åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen.
De sociala orättvisorna rymmer såväl en materiell underlägsenhet som risk för förlorad självkänsla. Dagens socialbidragstagare lever mitt i välfärden, men ändå utanför. Antalet utslagna ökar; allt fler hemlösa sover i portar och prång, misshandlade kvinnnor tvingas söka en fristad hos kvinnojourer, missbrukande ungdomar får inte plats på behandlingshem. De är alla drabbade av en i viktiga delar misslyckad politik.
Grundtrygghet
Centerpartiet slår vakt om den generella välfärdspolitiken. Jämlikhet och rättvisa kan komma de många människorna till del genom att välfärdspolitiken i högre utsträckning byggs upp enligt grundtrygghetsprincipen. Alla människor tillförsäkras enligt denna princip en grundläggande social och ekonomisk trygghet. Men det måste även vara möjligt att erbjuda individuella lösningar, där bl a det enskilda sparandet och ägandet stimuleras. Dogmen om det totala offentliga ansvaret måste ifrågasättas. De offentliga välfärdsinsatserna måste i högre grad än vad som sker idag understödja enskilda insatser. Däremot får aldrig idén om det solidariska ansvaret för medborgarna gå förlorad.
Principen om grundtrygghet kan få fotfäste i en samhällsstruktur som bygger på rättvisa och utjämning. Det nära samband som råder mellan användning av begränsade resurser, god miljö och rättvis fördelning måste tydliggöras.
Principen om grundtrygghet kan finna sin form och utvecklas i ett samhälle som präglas av respekt för varje individs rättigheter och av ett ökat enskilt ansvarstagande för den egna situationen och för andras väl och ve.
Vi ger i denna motion förslag på riktlinjer för utvecklingsav förslagen återfinns i mer utvecklad form i särskilda motioner av centerpartiet. Bland förslagen kan nämnas:En vårdnadsersättning lika för alla barnEtt nytt och förenklat bostadsfinansieringssystemEn arbetslöshetsförsäkring för allaEn grundpension till alla pensionärer
Trygghet för familjen
Barnen skall stå i centrum för familjepolitiken. Barn behöver nära och goda kontakter med sina föräldrar och med andra vuxna. De måste känna att de behövs, att de har en uppgift att fylla och att de är delaktiga i de vuxnas värld.
Familjepolitiken måste utgå från den självklara förutsättningen att alla barn behöver omsorg. Det innebär att all omsorg måste värderas och ersättas. Det innebär också att verklig valfrihet och mångfald måste gälla. Vård av eget barn måste ge en grundtrygghet med rätt till ATP- poäng och trygghet vid sjukdom.
Centerpartiet vill ge föräldrarna rätten och möjligheten att välja en barnomsorg som passar dem bäst. Alla måste få del av samhällets stöd till barnomsorg. Barnomsorgen måste byggas ut, bl a genom flera kooperativa och andra alternativa barnomsorgsformer. Genom en beskattningsbar vårdnadsersättning, lika för alla barn, som utbetalas direkt till föräldrarna kan trygghet och valfrihet främjas. Alla former av barnomsorg måste hålla hög kvalitet och utgå ifrån barnens bästa.
Centerpartiet anser att vård och omsorg om anhöriga, barn och andra närstående, skall värderas ekonomiskt och ligga till grund för social trygghet.
Trygghet i boendet
Trygghet innebär att ha en bostad av god standard. Målet bör vara att alla skall ha möjlighet att välja boendeform. Enskilt och kooperativt ägande av den egna bostaden ger inflytande över det egna boendet. Ökade möjligheter att äga sin bostad bör ges. Det bör gälla oavsett bostadsort. För att det skall bli möjligt krävs bl a att det nyligen beslutade statliga bostadslånesystemet förändras så att statliga lån utgår till en god grundstandard.
Centerpartiet föreslår införandet av en ny och förenklad bostadsfinansiering som bygger på ett statligt grundansvar för finansieringen av byggande och boende. Vi vill också få till stånd en omfördelning av kostnaderna mellan nyare och äldre hus, i syfte att minska den ekonomiska belastningen för ägare till nya hus, ofta unga familjer.
Centerpartiet vill skapa förutsättningar för levande lokal- samhällen i storstädernas stadsdelar likaväl som i landsbygdens byar. Närhet mellan boende, arbete och service skapar social trygghet och regional rättvisa.
Trygghet i arbetet
Arbetslösheten är ett gissel för samhället. Den sociala utslagning som kan följa av ett liv utanför arbetets gemenskap till följd av bl a förtidspensioneringar eller uppsägningar kan brännmärka en människa för livet. Arbetslöshet innebär resursslöseri, otrygghet och mänskligt lidande. Centerpartiet arbetar för en arbetslöshetsförsäkring för alla.
Vi slår vakt om den fulla sysselsättningen. Vi kräver långsiktiga insatser för att trygga människors rätt till arbete.
En ökad satsning på mindre och medelstora företag förbättrar möjligheterna att skapa arbeten i hela landet.
Arbetsmiljön har en avgörande betydelse för hälsa och trivsel. Större flexibilitet i arbetsorganisationen ger individen möjlighet att i högre grad bestämma över sin arbetsdag. Småbarnsföräldrar och kvinnor gynnas i hög grad av en större flexibilitet.
Trygghet i vården
De närmaste åren kommer antalet äldre att öka markant. Detta leder till krav på ökade insatser för äldre och sjuka. Behovet av platser i ålderdomshem, servicebostäder och gruppboende kommer att öka avsevärt. Vården och omsorgen om dementa och psykiskt sjuka måste också tillgodoses. De närståendes arbete i den dagliga omsorgen måste uppvärderas.
God vård, inom rimlig tid, måste enligt centerpartiets uppfattning kunna erbjudas alla människor. Det är den enskilde individens behov och önskemål som skall ligga till grund för vårdens utformning. Tryggheten i vården måste garanteras. Patienten måste ges ökade möjligheter till valfrihet och inflytande, bl a genom ett fritt läkarval. En väl utbyggd primärvård med goda möjligheter till hembesök skapar trygghet.
De förebyggande insatserna måste ges en mer framträdande roll i hälso- och sjukvården. En sund livsstil påverkar i hög grad det allmänna välbefinnandet och ger välfärd såväl för den enskilde som för samhället. Ett minskat bruk av alkohol och tobak ger stora hälsovinster.
Vi vill ge ökat utrymme för regionala och lokala lösningar inom hälso- och sjukvården. Vi vill ta till vara sjukvårdspersonalens kunnande och engagemang. Miljöns, och särskilt arbetsmiljöns betydelse för en god hälsa, bör betonas.
Trygghet för äldre
Många pensionärer som lever under små ekonomiska omständigheter ser sig idag tvingade att söka socialbidrag. De ökade levnadskostnaderna, som följer på skatteomläggningen, motsvaras för deras del inte av skattesänkningen. Pensionen räcker inte för att ge en grundläggande ekonomisk trygghet för dem som enbart har folkpension och pensionstillskott. Pensionärer med låg eller ingen ATP har fått en försämrad ekonomisk situation.
Höjda boendekostnader är en följd av skattomläggningen som blir särskilt kännbar för en stor del av landets pensionärer. Höjningen av de kommunala bostadstilläggen varierar kraftigt mellan kommunerna och är ofta otillräcklig. Skatteomläggningen har inneburit att allt fler människor blivit beroende av höjda bidrag, vilket således ökar rundgången i ekonomin.
Även vårdkostnaderna för pensionärerna har stigit avsevärt som en följd av regeringens ekonomiska politik. Först beslutade riksdagen om ett borttagande av friåret inom sjukvården för pensionärer, något som centerpartiet motsatte sig. Nu föreslår regeringen ett slopande av friåret för förtidspensionärer. Höjningen av vårdavgifter för läkarbesök och läkemedelsinköp ökar bördan för den som ofta är sjuk. Resekostnaderna vid sjukhusbesök riskerar att överstiga egenavgiften. Det är de gamla och ofta sjuka som drabbas särskilt av den försämring av högkostnadsskyddet som riksdagen nyligen beslutat om. Denna försämring motsatte sig centerpartiet.
Det är angeläget att ge äldre goda ekonomiska villkor. ATP-systemets starka koppling till antal år i förvärvsarbete och löneinkomst ger kvinnorna generellt sett en svagare ställning inom pensionssystemen. Centerpartiets förslag om en rejäl grundpension inom ATP-systemet innebär en stärkt grundtrygghet och en ökad rättvisa. Därmed tillgodoses rättvisa för kvinnor som ägnat en stor del av sina liv åt att vårda barn eller andra närstående. Klyftan mellan olika pensionärsgrupper försvinner, byråkratin minskar radikalt och marginaleffekterna upphör.
Med centerpartiets förslag till en grundpension kan den ekonomiska tryggheten säkras för alla pensionärer.
Trygghet i socialförsäkringssystemet
Utvecklingen inom socialförsäkrings- och bidragssystemen har inneburit att de ursprungliga grenarna i socialförsäkringen har vidareutvecklats och förstärkts med generösare villkor och kompletterande regler. Nya försäkringsgrenar har tillkommit.
Det finns anledning att se över socialförsäkringssystemen för att förändra nuvarande förhållanden där det i många fall är ekonomiskt mera lönsamt att vara frånvarande från arbetet jämfört med att arbeta. Det måste löna sig att arbeta. Man skall inte erhålla ekonomiska fördelar av en kortare sjukfrånvaro. Längre och återkommande sjukperioder måste dock garantera en skälig levnadsnivå. Kompensationsnivån vid långa sjukfall bör därför vara högre än vid korta sjukfall.
Arbetsskadeförsäkringens konstruktion och de långa handläggningstiderna motverkar en effektiv rehabilitering. Kostnaderna för försäkringen har stigit mycket kraftigt de senaste åren, medan sjukvården däremot har fått vidkännas stora nedskärningar.
Vi kan konstatera att välfärdssystemet utvecklats fram till en punkt där det riskerar att undergräva sig självt. Vårt välfärdssystem kräver rent organisatoriskt en förvaltningsapparat som är så omfattande och reglerad att den är svår att styra för politiker och admininstratörer. Dessutom är systemet svåröverskådligt för medborgarna. De kan ofta inte själva avgöra om rätt ersättning betalats ut.
Trygghet i ett system innebär för den enskilde möjlighet till insyn och kontroll i de olika regelverken och i administrationen. Det är därför angeläget att eftersträva en förenklad och samlad organisation för grundtrygghetssystemet.
En levande demokrati, innefattande ett gemensamt ansvar och solidaritet med de sämst ställda, är en förutsättning för att den sociala rättvisan skall kunna hävdas och utvecklas. Demokratin kan finna sin väg till förnyelse i ett decentraliserat samhälle. Småskaligheten ger närhet, trygghet och öppnar för delaktighet. Decentralisering är enligt centerpartiet ett viktigt politiskt redskap för att skapa ökad valfrihet och trygghet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening uttalar sin anslutning till en generell välfärdspolitik byggd på grundtrygghetsprincipen i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principen om ekonomisk och social grundtrygghet som vägledande inom olika samhällsområden enligt de riktlinjer som förordas i motionen.
Stockholm den 24 januari 1991 Olof Johansson (c) Karl Erik Olsson (c) Görel Thurdin (c) Bertil Fiskesjö (c) Karin Söder (c) Gunnar Björk (c) Gunilla André (c) Pär Granstedt (c) Börje Hörnlund (c) Karin Israelsson (c) Agne Hansson (c) Per-Ola Eriksson (c) Larz Johansson (c)