En rättvis fördelning av välfärden mellan medborgarna
är en grundläggande fråga för centerpartiet. Alla
människor, oavsett kön, yrke, bostadsort och social
bakgrund har samma värde och samma rättigheter. Det är
den enskilde individens behov och önskemål som skall ligga
till grund för samhällets insatser. Välfärden måste bygga på
ökad delaktighet och valfrihet.
Det är särskilt angeläget att ta ansvar för dem som av en
eller annan anledning inte själva kan påverka sin situation.
Det kan gälla handikappade, barn, äldre, sjuka och
invandrare.
Hoten mot en generell välfärdspolitik är påtagliga.
Regeringens ekonomiska politik kännetecknas bl a av en
inflation avsevärt högre än i omvärlden, en kostnads- och
löneutveckling som varit näst intill okontrollerad och en
räntenivå som drivits upp. Den ekonomiska politiken har
bidragit till att välfärdsbygget fått tydliga sprickor i fasaden.
Skatteomläggningens negativa effekter gör sig nu
gällande. ''Århundradets skattereform'' har visat sig
medföra en övervältring av kostnader från hög- till
låginkomsttagare. Skatteomläggningen förutsätter ökade
transfereringar och bidrag. Skatteomläggningen har också
tydliggjort övriga partiers motvilja att se och granska de
fördelningspolitiska orättvisorna som gäller, mellan
individer och mellan regioner. Den höga momsen på mat,
bostäder och persontransporter har lett till uppenbara
sociala och regionala orättvisor. Den minskade
omfördelningen inom ramen för inkomstbeskattningen
måste balanseras av andra fördelningspolitiska åtgärder
inom skatte- och transfereringssystemen.
De sociala orättvisorna rymmer såväl en materiell
underlägsenhet som risk för förlorad självkänsla. Dagens
socialbidragstagare lever mitt i välfärden, men ändå
utanför. Antalet utslagna ökar; allt fler hemlösa sover i
portar och prång, misshandlade kvinnnor tvingas söka en
fristad hos kvinnojourer, missbrukande ungdomar får inte
plats på behandlingshem. De är alla drabbade av en i viktiga
delar misslyckad politik.
Grundtrygghet
Centerpartiet slår vakt om den generella
välfärdspolitiken. Jämlikhet och rättvisa kan komma de
många människorna till del genom att välfärdspolitiken i
högre utsträckning byggs upp enligt
grundtrygghetsprincipen. Alla människor tillförsäkras
enligt denna princip en grundläggande social och
ekonomisk trygghet. Men det måste även vara möjligt att
erbjuda individuella lösningar, där bl a det enskilda
sparandet och ägandet stimuleras. Dogmen om det totala
offentliga ansvaret måste ifrågasättas. De offentliga
välfärdsinsatserna måste i högre grad än vad som sker idag
understödja enskilda insatser. Däremot får aldrig idén om
det solidariska ansvaret för medborgarna gå förlorad.
Principen om grundtrygghet kan få fotfäste i en
samhällsstruktur som bygger på rättvisa och utjämning. Det
nära samband som råder mellan användning av begränsade
resurser, god miljö och rättvis fördelning måste tydliggöras.
Principen om grundtrygghet kan finna sin form och
utvecklas i ett samhälle som präglas av respekt för varje
individs rättigheter och av ett ökat enskilt ansvarstagande
för den egna situationen och för andras väl och ve.
Vi ger i denna motion förslag på riktlinjer för
utvecklingsav förslagen återfinns i mer utvecklad form i
särskilda motioner av centerpartiet. Bland förslagen kan
nämnas:En vårdnadsersättning lika för alla barnEtt
nytt och förenklat bostadsfinansieringssystemEn
arbetslöshetsförsäkring för allaEn grundpension till alla
pensionärer
Trygghet för familjen
Barnen skall stå i centrum för familjepolitiken. Barn
behöver nära och goda kontakter med sina föräldrar och
med andra vuxna. De måste känna att de behövs, att de har
en uppgift att fylla och att de är delaktiga i de vuxnas värld.
Familjepolitiken måste utgå från den självklara
förutsättningen att alla barn behöver omsorg. Det innebär
att all omsorg måste värderas och ersättas. Det innebär
också att verklig valfrihet och mångfald måste gälla. Vård
av eget barn måste ge en grundtrygghet med rätt till ATP-
poäng och trygghet vid sjukdom.
Centerpartiet vill ge föräldrarna rätten och möjligheten
att välja en barnomsorg som passar dem bäst. Alla måste få
del av samhällets stöd till barnomsorg. Barnomsorgen
måste byggas ut, bl a genom flera kooperativa och andra
alternativa barnomsorgsformer. Genom en beskattningsbar
vårdnadsersättning, lika för alla barn, som utbetalas direkt
till föräldrarna kan trygghet och valfrihet främjas. Alla
former av barnomsorg måste hålla hög kvalitet och utgå
ifrån barnens bästa.
Centerpartiet anser att vård och omsorg om anhöriga,
barn och andra närstående, skall värderas ekonomiskt och
ligga till grund för social trygghet.
Trygghet i boendet
Trygghet innebär att ha en bostad av god standard. Målet
bör vara att alla skall ha möjlighet att välja boendeform.
Enskilt och kooperativt ägande av den egna bostaden ger
inflytande över det egna boendet. Ökade möjligheter att
äga sin bostad bör ges. Det bör gälla oavsett bostadsort. För
att det skall bli möjligt krävs bl a att det nyligen beslutade
statliga bostadslånesystemet förändras så att statliga lån
utgår till en god grundstandard.
Centerpartiet föreslår införandet av en ny och förenklad
bostadsfinansiering som bygger på ett statligt grundansvar
för finansieringen av byggande och boende. Vi vill också få
till stånd en omfördelning av kostnaderna mellan nyare och
äldre hus, i syfte att minska den ekonomiska belastningen
för ägare till nya hus, ofta unga familjer.
Centerpartiet vill skapa förutsättningar för levande
lokal- samhällen i storstädernas stadsdelar likaväl som i
landsbygdens byar. Närhet mellan boende, arbete och
service skapar social trygghet och regional rättvisa.
Trygghet i arbetet
Arbetslösheten är ett gissel för samhället. Den sociala
utslagning som kan följa av ett liv utanför arbetets
gemenskap till följd av bl a förtidspensioneringar eller
uppsägningar kan brännmärka en människa för livet.
Arbetslöshet innebär resursslöseri, otrygghet och mänskligt
lidande. Centerpartiet arbetar för en
arbetslöshetsförsäkring för alla.
Vi slår vakt om den fulla sysselsättningen. Vi kräver
långsiktiga insatser för att trygga människors rätt till arbete.
En ökad satsning på mindre och medelstora företag
förbättrar möjligheterna att skapa arbeten i hela landet.
Arbetsmiljön har en avgörande betydelse för hälsa och
trivsel. Större flexibilitet i arbetsorganisationen ger
individen möjlighet att i högre grad bestämma över sin
arbetsdag. Småbarnsföräldrar och kvinnor gynnas i hög
grad av en större flexibilitet.
Trygghet i vården
De närmaste åren kommer antalet äldre att öka
markant. Detta leder till krav på ökade insatser för äldre
och sjuka. Behovet av platser i ålderdomshem,
servicebostäder och gruppboende kommer att öka avsevärt.
Vården och omsorgen om dementa och psykiskt sjuka
måste också tillgodoses. De närståendes arbete i den
dagliga omsorgen måste uppvärderas.
God vård, inom rimlig tid, måste enligt centerpartiets
uppfattning kunna erbjudas alla människor. Det är den
enskilde individens behov och önskemål som skall ligga till
grund för vårdens utformning. Tryggheten i vården måste
garanteras. Patienten måste ges ökade möjligheter till
valfrihet och inflytande, bl a genom ett fritt läkarval. En väl
utbyggd primärvård med goda möjligheter till hembesök
skapar trygghet.
De förebyggande insatserna måste ges en mer
framträdande roll i hälso- och sjukvården. En sund livsstil
påverkar i hög grad det allmänna välbefinnandet och ger
välfärd såväl för den enskilde som för samhället. Ett
minskat bruk av alkohol och tobak ger stora hälsovinster.
Vi vill ge ökat utrymme för regionala och lokala
lösningar inom hälso- och sjukvården. Vi vill ta till vara
sjukvårdspersonalens kunnande och engagemang. Miljöns,
och särskilt arbetsmiljöns betydelse för en god hälsa, bör
betonas.
Trygghet för äldre
Många pensionärer som lever under små ekonomiska
omständigheter ser sig idag tvingade att söka socialbidrag.
De ökade levnadskostnaderna, som följer på
skatteomläggningen, motsvaras för deras del inte av
skattesänkningen. Pensionen räcker inte för att ge en
grundläggande ekonomisk trygghet för dem som enbart har
folkpension och pensionstillskott. Pensionärer med låg eller
ingen ATP har fått en försämrad ekonomisk situation.
Höjda boendekostnader är en följd av
skattomläggningen som blir särskilt kännbar för en stor del
av landets pensionärer. Höjningen av de kommunala
bostadstilläggen varierar kraftigt mellan kommunerna och
är ofta otillräcklig. Skatteomläggningen har inneburit att
allt fler människor blivit beroende av höjda bidrag, vilket
således ökar rundgången i ekonomin.
Även vårdkostnaderna för pensionärerna har stigit
avsevärt som en följd av regeringens ekonomiska politik.
Först beslutade riksdagen om ett borttagande av friåret
inom sjukvården för pensionärer, något som centerpartiet
motsatte sig. Nu föreslår regeringen ett slopande av friåret
för förtidspensionärer. Höjningen av vårdavgifter för
läkarbesök och läkemedelsinköp ökar bördan för den som
ofta är sjuk. Resekostnaderna vid sjukhusbesök riskerar att
överstiga egenavgiften. Det är de gamla och ofta sjuka som
drabbas särskilt av den försämring av högkostnadsskyddet
som riksdagen nyligen beslutat om. Denna försämring
motsatte sig centerpartiet.
Det är angeläget att ge äldre goda ekonomiska villkor.
ATP-systemets starka koppling till antal år i förvärvsarbete
och löneinkomst ger kvinnorna generellt sett en svagare
ställning inom pensionssystemen. Centerpartiets förslag om
en rejäl grundpension inom ATP-systemet innebär en stärkt
grundtrygghet och en ökad rättvisa. Därmed tillgodoses
rättvisa för kvinnor som ägnat en stor del av sina liv åt att
vårda barn eller andra närstående. Klyftan mellan olika
pensionärsgrupper försvinner, byråkratin minskar radikalt
och marginaleffekterna upphör.
Med centerpartiets förslag till en grundpension kan den
ekonomiska tryggheten säkras för alla pensionärer.
Trygghet i socialförsäkringssystemet
Utvecklingen inom socialförsäkrings- och
bidragssystemen har inneburit att de ursprungliga grenarna
i socialförsäkringen har vidareutvecklats och förstärkts med
generösare villkor och kompletterande regler. Nya
försäkringsgrenar har tillkommit.
Det finns anledning att se över
socialförsäkringssystemen för att förändra nuvarande
förhållanden där det i många fall är ekonomiskt mera
lönsamt att vara frånvarande från arbetet jämfört med att
arbeta. Det måste löna sig att arbeta. Man skall inte erhålla
ekonomiska fördelar av en kortare sjukfrånvaro. Längre
och återkommande sjukperioder måste dock garantera en
skälig levnadsnivå. Kompensationsnivån vid långa sjukfall
bör därför vara högre än vid korta sjukfall.
Arbetsskadeförsäkringens konstruktion och de långa
handläggningstiderna motverkar en effektiv rehabilitering.
Kostnaderna för försäkringen har stigit mycket kraftigt de
senaste åren, medan sjukvården däremot har fått vidkännas
stora nedskärningar.
Vi kan konstatera att välfärdssystemet utvecklats fram
till en punkt där det riskerar att undergräva sig självt. Vårt
välfärdssystem kräver rent organisatoriskt en
förvaltningsapparat som är så omfattande och reglerad att
den är svår att styra för politiker och admininstratörer.
Dessutom är systemet svåröverskådligt för medborgarna.
De kan ofta inte själva avgöra om rätt ersättning betalats ut.
Trygghet i ett system innebär för den enskilde möjlighet
till insyn och kontroll i de olika regelverken och i
administrationen. Det är därför angeläget att eftersträva en
förenklad och samlad organisation för
grundtrygghetssystemet.
En levande demokrati, innefattande ett gemensamt
ansvar och solidaritet med de sämst ställda, är en
förutsättning för att den sociala rättvisan skall kunna hävdas
och utvecklas. Demokratin kan finna sin väg till förnyelse i
ett decentraliserat samhälle. Småskaligheten ger närhet,
trygghet och öppnar för delaktighet. Decentralisering är
enligt centerpartiet ett viktigt politiskt redskap för att skapa
ökad valfrihet och trygghet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening uttalar sin anslutning till
en generell välfärdspolitik byggd på
grundtrygghetsprincipen i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principen om ekonomisk och
social grundtrygghet som vägledande inom olika
samhällsområden enligt de riktlinjer som förordas i
motionen.
Stockholm den 24 januari 1991
Olof Johansson (c)
Karl Erik Olsson (c)
Görel Thurdin (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Karin Söder (c)
Gunnar Björk (c)
Gunilla André (c)
Pär Granstedt (c)
Börje Hörnlund (c)
Karin Israelsson (c)
Agne Hansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Larz Johansson (c)