1. Att få vara annorlunda
Toleransen är en av liberalismens viktigaste grundprinciper. Den har vuxit fram ur respekten för varje människas rätt att hävda en avvikande mening; med upplysningstidens krav på politisk frihet följde också kravet på tolerans.
Men ett liberalt förhållningssätt går längre än att endast acceptera andra uppfattningar än den man själv omfattar. Det ger också människan rätt att vara annorlunda utan att det tisslas och tasslas bakom ryggen på henne, utan att hon utsätts för mobbning eller annan förföljelse. Liberalismen räds inte det som är olika.
Toleransens motsats föds nästan alltid ur rädslan, ur osäkerheten inför det som är främmande. Den osäkerheten är uråldrig, den finns inom oss alla. Ofta riktar den sig mot människor från andra länder, andra kulturer och religioner -- osäkerheten riktar sig inte sällan också mot människor som på andra sätt är avvikande.
Mot rädslan måste vi ställa toleransens princip och idén om att människor har lika värde, samma värdighet, oavsett personlig läggning, nationalitet, ras eller religion. Människovärdet kan aldrig graderas -- ingen är mer eller mindre värd än någon annan.
2. Rätt till asyl för förföljda homosexuella
Homosexuella har som få andra under seklernas lopp varit utsatta för fördomar, diskriminering och förföljelse. I Hitlertyskland förföljdes de på samma hänsynslösa sätt som judarna. Tusentals homosexuella slutade sina dagar i koncentrationslägrens gaskamrar.
Förföljelserna fortsätter också i vår tid: Homosexualitet bestraffas med dödsstraff i Iran. I ungefär hälften av USA:s delstater är homosexuella förbindelser straffbara. Så är fallet även i Sovjetunionen, republiken Irland, Rumänien och ett stort antal utomeuropeiska länder.
Mot den bakgrunden anser folkpartiet liberalerna att Sverige bör kunna bevilja asyl för flyktingar som förföljs i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning.
3. Fortsatt strid mot diskriminering
I Sverige var sexuella relationer mellan personer av samma kön förbjudna enligt svensk lag fram till l944. Det skulle dröja fram till 1979 innan socialstyrelsen avskaffade homosexualitet som sjukdomsbegrepp i den svenska versionen av världshälsoorganisationens internationella klassifikation av sjukdomar.
För människor med rötter i en liberal och frisinnad tradition har det varit naturligt att envist hävda att toleransens princip måste omfatta också människor med homosexuell läggning. Striden mot diskriminering har till stor del varit framgångsrik.
Men trots att diskriminerande hinder har röjts undan lever många människor i ständig rädsla för att få sin homosexualitet avslöjad. De plågas av skamkänslor och vilsenhet. De vågar inte träda fram av fruktan för hur omgivningen ska reagera, många homosexuella väljer eller tvingas att leva i det gömda Sverige.
Attityder kan förändras. Genom information och opinionsbildning kan kunskap spridas och fördomar skingras. Ansvaret vilar främst på oss som enskilda att öppet och fördomsfritt möta människor, som inte lever som andra. Även myndigheter kan på olika sätt stödja en positiv utveckling.
Socialstyrelsen är den myndighet som sedan l987 har övergripande ansvar för samordningen av insatser för homosexuella. Det innebär att man skall följa utvecklingen av homosexuellas situation framför allt vad beträffar förekomsten av kvarvarande diskriminering. Styrelsen har också ett ansvar för att överväga i vilka former diskriminering kan motverkas av samhället.
Vi vill understryka vikten av att socialstyrelsen på olika sätt informerar om vad homosexualitet är. En viktig utgångspunkt bör vara att den enda säkra skillnaden mellan homo- och heterosexuella är att de homosexuella dras till människor av samma kön.
En annan utgångspunkt bör vara att samhället underlättar stabilitet i homosexuell samlevnad och möjliggör för homosexuella att träffa andra homosexuella under goda sociala förhållanden. Vi vill framhålla vikten av detta inte minst mot bakgrunden av HIV-epidemin, som har blivit vår tids farligaste farsot.
4. Homosexuellas rättsliga förhållanden
Flera viktiga förbättringar av rättslig karaktär för homosexuella beslutades av riksdagen 1987. Homosexuella fick bland annat ett straffrättsligt skydd mot olaga diskriminering, förtal och förolämpningar. Därefter har arvs- och gåvoskattereglerna förbättrats så att sambor av samma kön jämställas med äkta makar.
Men flera förändringar återstår att genomföra.I dag gäller i huvudsak samma regler för homosexuella och heterosexuella sambor som varken varit gifta med varandra eller har eller har haft gemensamma barn. Det innebär att parterna i ett homosexuellt förhållande inte omfattas av de regler som gäller äkta makar. Reglerna om giftorätt, underhåll m.m. är därmed inte tillämpliga på två sambor av samma kön. Man har inte möjlighet att erhålla efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring (l962:38l).I förordningarna om grupplivförsäkring för AMU-elever, doktorander resp värnpliktiga (l988:244, 245 och 246) behandlas homo- och heterosexuella sambor olika. Ett annat exempel på olika behandling av de två sambogrupperna är bestämmelserna om familjebidrag, bostadsbidrag och näringsbidrag i familjebidragslagen (l978:520). Dessa utesluter sambor av samma kön. Sambor av samma kön har inte rätt att anta den andres efternamn och inte heller att kombinera den andres namn med sitt eget.Homosexuella sambor har till skillnad från makar ingen legal arvsrätt. I stället måste de upprätta testamente. Om sambon vill få till stånd en bodelning av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget måste hon begära det senast i samband med bouppteckningen.
5. Registrerat partnerskap
För att underlätta stabila parrelationer har socialstyrelsen föreslagit en möjlighet för homosexuella att ingå vad som kallas för registrerat partnerskap. Förslaget innebär att två personer av samma kön kan låta inregistrera sitt förhållande och därmed få rätt till äktenskapets alla rättsverkningar med några få undantag främst rörande möjligheten till gemensam adoption.
Folkpartiet liberalernas landsmöte har uttalat sitt stöd för idén om registrerat partnerskap. Vi ser det som ett uttryck av respekt för de homosexuella, som väljer att leva i trohet och livslång gemenskap.
I homosexuella och heterosexuella förhållanden finns motsvarande känslor av vänskap, omsorg, lojalitet, ömhet och kärlek. Två människor som bejakar sin kärlek till varann och troget lever tillsammans skadar inte andra. Kärlek mellan människorna berikar både dem själva och omgivningen -- den måste bejakas och värnas. Det är bristen på kärlek som ger skador och elände. Den insikten gäller oavsett om det handlar om människor som är hetero- eller homosexuella.
Vi vill dock peka på att principen om partnerskap för homosexuella också möter invändningar. De kommer framförallt från kristna som menar att förslaget strider mot ett kristet förhållningssätt. Samtidigt betonar de ofta vikten av att människor med homosexuell läggning möts med tolerans -- en tolerans som bottnar i evangeliet.
Andra kristna gör en annan tolkning av Bibeln: utifrån evangeliets kärleksbudskap menar de att homosexuellas kärlek till varandra inte strider mot en kristen livssyn. Lås oss citera vad en ledande personlighet inom de fria trossamfunden yttrade i samband med debatten på folkpartiet liberalernas landsmöte: '' Enligt min övertygelse skulle ett registrerat partnerskap vilket inte är detsamma som äktenskap innebära en större trygghet för homosexuella, en åtgärd för att bidra till permanenta relationer mellan homosexuella (viktigt inte minst i AIDS- hotens tid) och större öppenhet kring homosexualiteten med möjlighet till samtal och mindre hysch hysch.''
6. Parlamentarisk kommitté
En rad juridiska frågor återstår emellertid att lösa innan ett registrerat partnerskap kan införas. Vi välkomnar därför att regeringen i januari l99l har beslutat om en parlamentarisk beredning av ärendet.
Av direktiven för denna beredning framgår flera viktiga frågor som skyndsamt bör behandlas:
En fråga handlar om vilket tillämpningsområde som en lagstiftning om registrerat partnerskap bör ha. Det bör då bedömas om den t.ex. ska omfatta enbart homosexuella relationer eller också vara tillämplig på vissa andra slag av hushållsgemenskap och i så fall vilka.
En annan fråga handlar om vilka undantag vad gäller rättsverkningar ett registrerat partnerskap skall få i förhållande till äktenskap. I det sammanhanget är det viktigt att göra en inventering av de olika rättsverkningar som berör makar. Det handlar t.ex. om familjerättsliga regler som berör underhåll, adoption och arv.
Även straffrättsliga regler, som t.ex. rör tvegifte, är viktiga att uppmärksamma.
Beredningen bör också ta del av de erfarenheter som man har gjort i Danmark och även i övrigt informera sig om situationen i de nordiska länderna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om asyl för homosexuella flyktingar,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om homosexualitet,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om registrerat partnerskap.2]
Stockholm den 24 januari l99l Daniel Tarschys (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Barbro Westerholm (fp) Ulla Orring (fp)
1 1990/91:Sf636 2 1990/91:L423