Vid riksmötet 1987/88 antogs ändrade regler för bilstöd
till handikappade. Detta innebar en klar förbättring för
handikappade under 65 år. Däremot utgår inte längre något
som helst stöd till handikappade som uppnått
pensionsålder. Man utgår väl i dessa fall från att den
handikappade skall utnyttja färdtjänsten.
De polioskadade tillhör en handikappgrupp som nu är i
eller börjar närma sig pensionsåldern. De flesta av dem har
varit fullt yrkesverksamma och kanske också i begränsad
utsträckning fortsätter sitt yrkesarbete. De har kunnat leva
ett i stort sett normalt liv tack vare bilen.
Tidigare fick de ekonomisk ersättning för de åtgärder
som behövde vidtas för att handikappanpassa bilen vid
ersättningsanskaffningar efter ett visst antal körda mil
och/eller efter en viss innehavstid. Befrielse för bilaccis
lämnades också vid anskaffning eller
ersättningsanskaffningar. Dessa åtgärder motiverades med
att den handikappade ej skulle erhålla merkostnader i
förhållande till icke handikappade.
Borttagandet av det nu nämnda stödet uppfattas som en
väsentlig försämring för denna -- ofta i redan unga år --
rörelsehindrade grupp. Kostnaderna torde vara ytterst
begränsade för ett återinfört stöd till dem som redan erhållit
accisbefrielse och ersättning för ändringar av fordonet.
Biståndsgruppen kommer att successivt minska. Det
moderata förslaget om ''hjälpmedelsgaranti'' kommer också
att -- om det genomförs -- minska behovet av den här typen
av insatser.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om accisbefrielse och ersättning för
anpassning av bil för vissa handikappgrupper.
Stockholm den 25 januari 1991
Margit Gennser (m)
Gullan Lindblad (m)