Möjligheterna till europeiskt samarbete har drastiskt
ökat de senaste åren. Med glädje har vi noterat hur murarna
fallit. Den europeiska ekonomiska gemenskapen EG
arbetar på att förverkliga visionen om gränslöst samarbete
mellan medlemsstaterna. Alltfler stater önskar inträda i
denna gemenskap. De fyra svenska partierna
socialdemokraterna, moderata samlingspartiet, folkpartiet
liberalerna och centerpartiet står bakom riksdagens beslut
om att även Sverige skall ansöka om medlemskap.
Integrationsarbetet berör de flesta samhällsområden.
Inom den sociala sektorn är alkoholpolitiken en viktig
beståndsdel, som också berör handel, jordbruksnäring och
regionalpolitik. Samtidigt tilldrar sig alkoholpolitiken ur
medicinsk och social synpunkt en allt större
uppmärksamhet i de flesta länderna inom nuvarande EG.
Ur svensk synpunkt måste alkoholpolitiken tillmätas
stor vikt. Vi har slagit vakt om en restriktiv politik, bl.a.
byggd på vetenskapliga rön om totalkonsumtionens
betydelse. Sverige har ställt sig bakom
världshälsoorganisationen WHO:s beslut att minska
alkoholkonsumtionen med 25 %
fram till år 2000. Möjligheterna att föra en restriktiv
alkoholpolitik bygger i en fri marknadsekonomi på bl.a.
prisinstrumentets betydelse och särskilda restriktioner när
det gäller försäljning och utskänkning med i vissa fall
monopol. Alkoholpolitiken måste därför tillmätas stor vikt
både i de pågående EES-förhandlingarna mellan EFTA och
EG om harmonisering, och i kommande förhandlingar om
villkor för medlemskap i EG.
Hittills har regeringen inte i nämnvärd utsträckning fört
upp de alkoholpolitiska frågorna i EES-förhandlingarna.
Sverige borde kunna uppnå vissa mål med hänsyn till att
olika länder inom EG tillmäter denna fråga olika stor
betydelse. Det kan också antas att EG överväger positivt
inriktade förändringar i alkoholpolitiken, t.ex. beträffande
indirekta skatter på alkohol.
Det är därför beklagligt att regeringen i de pågående
EES-förhandlingarna inte mer aktivt fört upp
alkoholpolitiken på dagordningen. Denna uraktlåtenhet att
ta upp de alkoholpolitiska frågorna på ett tidigt stadium i
förhandlingarna kan komma att försvåra för Sverige att föra
en socialt ansvarsfull politik, och att få gehör för lösningar
som tillförsäkrar såväl Sverige som andra länder som avser
att samarbeta inom och med EG möjligheter till en
restriktiv alkoholpolitik. Man skall inte heller underskatta
möjligheterna att kunna påverka övriga länder inom EG till
en ansvarsfull politik på detta område.
I pågående och kommande förhandlingar får inte
regeringen avhända sig förhandlingslösningar i förväg,
såsom uttalanden av regeringen gav intryck av i slutet av
1990.
Inom främst tre delområden framstår det som viktigt att
regeringen lyfter fram svensk alkoholpolitik i de
återstående förhandlingarna. Det gäller punktskatternas
utformning, regler för gränshandel med alkohol och
möjligheterna att behålla alkoholhandelsmonopolet inom
Sverige.
Punktskatterna
Enligt de direktiv som för närvarande diskuteras inom
EG är inriktningen att uppnå en överenskommelse om
minimiskattesatser när det gäller alkoholdrycker. Avsikten
är att dessa skattesatser skall träda i kraft från och med
1993. Ur folkhälsoperspektiv är det en fördel om
lågskatteländer höjer priset på alkohol. Det bidrar till en
sänkning av totalkonsumtionen och därmed på sikt en
minskning av alkoholrelaterade skador. I nu aktuella förslag
till direktiv anges också en rekommenderad nivå högre än
den föreslagna miniminivån, men väsentligt lägre än den
svenska och övriga nordiska.
Det är därför viktigt att den svenska regeringen klargör
att den svenska beskattningsnivån utgår från social- och
hälsopolitiska överväganden, och att det svenska
samarbetet inte får förhindra att dessa hänsyn också
beaktas. Därför måste klargöras att innebörden av den
rekommenderade skattenivån inte får tolkas så att länder
med en skattenivå över den rekommenderade skulle vara
förhindrade att fortsätta att långsiktigt använda
skatteinstrumentet för att påverka prisnivån. Detta bör ges
regeringen till känna.
Gränshandel
Syftet med EES-förhandlingarna och ett medlemskap i
EG är bl.a. frihandel och att gränskontrollerna skall minska
i betydelse. Stora prisskillnader på likartade varor på olika
sidor om en gräns med i princip fri handel gynnar
gränsöverskridande handel. Ifråga om alkohol innebär
detta en allvarlig komplikation för möjligheterna att
långsiktigt upprätthålla ett högre pris. Gränskontrollfrågan
måste därför ägnas särskild uppmärksamhet i
förhandlingarna. Detta bör ges regeringen till känna.
Alkoholhandelsmonopolet
Åter har under intryck av integrationsarbetet
företrädare för en alkoholpolitiskt slapp inriktning rest krav
på att mjuka upp bestämmelserna kring
alkoholhandelsmonopolet och frågan om
utskänkningstillstånd. Alkoholhandelsmonopolet och
utskänkningstillstånd är hörnstenar i den svenska
alkoholpolitiken. De är avgörande förutsättningar för att
kunna uppnå målet om en kraftig konsumtionsminskning.
Kraven på uppmjukningar måste därför avvisas, vilket bör
ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om punktskatter på alkohol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gränshandel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alkoholhandelsmonopol och
utskänkningstillstånd.
Stockholm den 25 januari 1991
Anders Castberger (fp)
Elver Jonsson (fp)