''Många år höll
du mig på halster genom
att alltid tala om
självmord så
fort du drack.
Jag gömde saxar,
knivar hopprep,
mediciner,
patronerna till geväret,
kassetten till revolvern,
slängde fiskjustret ut
genom fönstret en
natt när
jag såg dina blickar hängde
vid det svart
mot den vita vägen.''
Ur ''Århundradets kärlekssaga'' av Märta Tikkanen
Av tradition har alkoholfrågan i många hem varit en
fråga om mannens konsumtion. Kvinnor har känt sig hotade
av ekonomiska och sociala problem eller av berusade mäns
fysiska våldsamheter. Dessa problem kvarstår idag i många
familjer. Ensamstående kvinnor hotas också ofta av
berusade män, som går till handgripligheter mot dem och
förnedrar dem på många sätt.
Det behövs ett förstärkt skydd för dessa kvinnor och en
ökad insats på forskningsområdet för att få reell kunskap
om hur man behandlar frågan om våld och kvinnor. Det
krävs vidare mera resurser för att arbeta med familjeterapi
i den mån man kan rehabilitera en familj. Barnens situation
måste uppmärksammas på ett tidigare stadium och
adekvata stödåtgärder kunna erbjudas.
En annan sektor som än mer borde uppmärksammas är
kvinnornas allt mer tilltagande konsumtion av alkohol, som
nu leder till missbruksförhållanden. Ett ökat antal kvinnliga
rattfyllerifall rapporteras för närvarande.
Kvinnor skadas betydligt tidigare på grund av
alkoholkonsumtion jämfört med männen. Det är därför av
stor vikt att deras problem tidigt upptäcks och behandlas.
Den viktigaste åtgärder måste dock vara att förebygga dessa
skador genom att sänka konsumtionen.
Kvinnor döljer ofta mycket effektivt sitt missbruk. Det
innebär att de när de söker vård ofta är mycket nedgångna.
Närstående och arbetskamrater möter stora svårigheter att
stödja och hjälpa en missbrukande kvinna då problemen
inte erkänns. Kvinnor behöver också vårdmöjligheter där
enbart kvinnor finns med. Det är först de senaste åren
kvinnors särskilda utsatthet vid missbruk har
uppmärksammats. Därför är behoven av information till
sjukvårdspersonal och socialtjänst mycket stora inom detta
område.
Ett annat område som än mer måste uppmärksammas är
gravida kvinnors förhållande till alkoholkonsumtion. Varje
år föds det alltjämt ett 50-tal barn med grava och betående
mentala skador till följd av mammans alkoholkonsumtion,
som inte behöver vara av missbrukskaraktär. Dessa
uppgifter hänförs till Inseminationsutredningens
enkätundersökning till kvinnokliniker och barnavdelningar.
Någon uppföljning och ständigt pågående undersökning
pågår ej. Det ökade vindrickandet och det förhållande att
unga kvinnor i allt högre utsträckning tar över det manliga
dryckesmönstret, talar för att det finns uppenbara risker att
även antalet skadade barn ökar. Skadefrekvensen bör enligt
vår mening följas av socialstyrelsen.
Kvinnors utsatthet och krav från arbetslivet, familjen
och fritiden och samhällets ändrade syn på
alkoholkonsumtionen, leder till hög alkoholkonsumtion.
Denna grupp har inte tidigare visat dessa
konsumtionsmönster. Det behövs därför ökade kunskaper
om hur man når och informerar kvinnor i dessa frågor.
Vidare krävs ökade resurser för forskning om kvinnor och
alkohol.
Även det förhållandet att kvinnor ofta blivit
blandmissbrukare genom frikostig förskrivning av
beroendeframkallande läkemedel, skapar behov av ökad
kunskap. Det gäller ökade insatser för tidig upptäckt,
minskad förskrivning och förbättrade vårdmöjligheter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad forskning om kvinnors bruk
av alkohol och läkemedel,
2. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av
antalet nyfödda barn med alkoholskador.
Stockholm den 25 januari 1991
Karin Israelsson (c)
Gudrun Norberg (fp)
Gunhild Bolander (c)
Marianne Samuelsson (mp)
Stina Eliasson (c)