Tobaksbruk främst i form av cigarettrökning är den
största enskilda orsaken till ohälsa i vårt land. Årligen dör
mellan 7 000 och l3 000 människor i Sverige i sjukdomar som
kan hänföras till tobaksbruk.
Riksdagen bör besluta om ett mål för tobakspolitiken
och ansluta sig till WHO:s målsättning: en halvering av
mängden rökt tobak till år 2000.
I motionen föreslås olika åtgärder för att minska
tobaksbruket. Informationen om tobaksbrukets
skadeverkningar bör intensifieras. En kampanj mot
snusning bör genomföras. Rökare bör erbjudas
rökavvänjning och metoderna för sådan utvecklas.
Tobaksvaror bör inte längre klassas som livsmedel utan
räknas till de hälsofarliga ämnena. Tjärhalten bör sänkas i
enlighet med EG:s beslut. Tobaksvarorna måste bli föremål
för en mer aktiv prispolitik och tobaksskatten höjas. En lag
om förbud mot tobaksreklam bör införas. Regeringen bör
dessutom intensifiera arbetet med internationella etiska
riktlinjer för marknadsföring av tobak. Sverige bör
medverka till insatser för att utvecklingsländer som idag är
beroende av tobaksodling får möjlighet att övergå till andra
inkomstbringande grödor.
Bakgrund
Sambandet mellan rökning och ohälsa har under de
senaste decennierna dokumenterats i en rad
undersökningar. Man räknar med att 90% av alla fall av
lungcancer, 30% av alla cancerfall och mer än 80% av alla
fall med kronisk bronkit och emfysem beror på
tobaksrökning. Av samtliga dödsfall i kranskärlssjukdom
och slaganfall beräknas 20--25% vara förorsakade av
rökning. Andra hälsoproblem som tillskrivs tobaksbruket
är magsår och andningsbesvär.
Kombinationen p-pillerbruk och rökning leder till ökad
risk för blodproppssjukdom. Risken ökar med åldern.
Rökning har vidare visats påskynda kvinnors åldrande. De
kommer tidigare i menopaus, får rynkigare hud och blir
tidigare gråhåriga. De råkar lättare ut för benbrott eftersom
tobaksbruket leder till att de får svagare benstomme.
Rökning påverkar också graviditeten. Kvinnor som
röker har svårare för att bli gravida och råkar oftare ut för
missfall. Särskilt allvarligt är att rökning under graviditet
ökar risken för att barnen föds för tidigt, att de är lågviktiga
och att de föds dödfödda eller avlider under
nyföddhetsperioden. Vidare har försämrad intellektuell och
fysisk utveckling rapporterats hos barn vars mödrar rökt
under den aktuella graviditeten.
Också passiv rökning innebär risker. Ickerökare som
exponeras för tobaksrök får hälsoproblem som irritation av
andningsorgan och slemhinnor. Ökad risk för lungcancer
och hjärtkärlsjukdom har också rapporterats. Allergikernas
problem har särskilt uppmärksammats av
allergiutredningen (SOU 1989:76).
Man räknar med att tobaksbruket orsakar 3 miljoner för
tidiga dödfall om året i världen. Andelen barn och
ungdomar som röker ökar och Världshälsoorganisationen
(WHO) räknar med att 250 miljoner av dagens unga
kommer att dö på grund av rökning. I Europa uppskattas
antalet dödsfall på grund av tobaksbruk till ca 800 000 per
år varav mellan 7 000 och och l3 000 per år i Sverige.
Därmed är tobaksbruket, främst i form av cigarettrökning,
den största enskilda orsaken till förebyggbara dödsfall i
Sverige.
I Sverige skapar också snusningen ett problem. Det finns
en omfattande vetenskaplig dokumentation som visar att
snusning kan ge skador på spottkörtlar, tänder och
slemhinnor i munhålan. Risken för olika cancerformer i
munhålan är kraftigt förhöjd hos snusare.
Tobaksproduktion förorsakar också miljörisker. Vid
tobaksodling utarmas jorden mer än vid odling av andra
grödor. Tobaksframställningen är dessutom mycket
energikrävande. Det behövs mellan 4,8 och l2,9 kg ved för
att framställa ett kg tobak. Totalt beräknas
tobaksproduktionen kräva 9,25 miljoner kubikmeter ved
per år i utvecklingsländerna.
Tobaksbrukets utveckling
I Sverige minskade användningen av tobak under l980-
talets första hälft för att sedan ligga ganska konstant.
Andelen dagligrökare bland vuxna ligger nu på omkring
27%. Inom gruppen har en förskjutning skett från
omfattande rökning bland högutbildade till en rökdominans
i dag bland lågutbildade. Unga lågutbildade kvinnor är i dag
den grupp som röker mest (60%). Det finns dessutom
tecken på att rökningen åter börjar öka bland skolungdom
efter många års minskning.
Åtgärder mot tobaksbruk
Internationellt
WHO har antagit ett handlingsprogram mot tobaksbruk
som bl.a. ålägger WHO att kartlägga förekomsten av
tobaksrelaterad ohälsa i världen, utarbeta information och
hälsoupplysningsprogram för allmänheten om tobakens
skadeverkningar och förmedla erfarenheter av olika
åtgärdsprogram mellan länderna. Man skall också försöka
finna alternativ till tobaksodlingarna för länder vars
ekonomi är beroende av att man odlar tobak och
producerar tobaksprodukter.
Inom WHO:s europaregion har man utarbetat ett
detaljerat handlingsprogram för de europeiska länderna
vilket innehåller följande punkter:skydd för icke-rökare
och befrämjande av en miljö fri från tobaksrök, särskilt i
hälso- och sjukvårdslokaler, arbetsplatser och i andra
offentliga lokaler;utbildning av hälso- och
sjukvårdspersonal och andra nyckelgrupper;praktisk
rökslutarhjälp;en utvärderings- och
utvecklingsprocess;en pris- (beskattnings-) politik för
tobak;restriktioner beträffande produktion, distribution,
marknadsföring och reklam ifråga om tobak.
Inom EG pågår ett intensivt arbete för att minska
tobaksbruket och dess skadeverkningar. Sedan l986 finns en
särskild kommission bestående av ländernas ledande
cancerforskare vilka arbetar i kampen mot cancer.
Kommissionen har lagt fram ett handlingsprogram,
''Europe against cancer'', som bl.a. innehåller l4
långtgående förslag om åtgärder för att begränsa
tobaksbruket. Sverige deltar som fullvärdig medlem i
arbetet med EG-kommissionens handlingsprogram mot
cancer. Regeringen har tillsatt en ledningsgrupp för det
svenska engagemanget. Cancerfonden har dessutom
beslutat bidra med l,5 milj.kr. per år för det svenska
deltagandet i arbetet med handlingsprogrammet.
Inom EG planeras begränsning av tjärhalten i
cigaretterna. Från och med l993 accepteras en halt på
maximalt l5 mg per cigarett. Från och med l998 sänks
gränsen ytterligare till l2 mg.
Sverige
Behovet av åtgärder mot tobaksbruk har aktualiserats i
olika utredningar under l980-talet: socialdepartementets
tobakskommitté SOU l98l:l8, cancerkommitténs betänkande
SOU l984:67, regeringens proposition l984/85:l8l om
''Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m.'',
socialstyrelsens folkhälsorapport i serien Socialstyrelsen
redovisar 1987:l5, regeringens folkhälsogrupps rapport
l989:2 ''Åtgärder för att minska tobaksbruket i Sverige'',
allergiutredningens betänkande SOU l989:76 och nu senast
tobaksutredningens betänkande SOU l990:29 med förslag
till tobakslag.
Riksdagen har också vid ett flertal tillfällen behandlat
tobaksfrågan. I socialutskottets betänkande l989/90:SoU23
avstyrkte ett enigt utskott samtliga motionsyrkanden, varav
många låg i linje med tobaksutredningens betänkande, med
motiveringen att beredningen om förslaget till
tobakslagstiftning och andra åtgärder inom tobaksområdet
först borde avvaktas innan riksdagen övervägde några
sådana initiativ som förordades i motionerna.
Behov av mål och åtgärdsprogram
Någon tobaksproposition har emellertid ännu inte
avlämnats till riksdagen. Svensk tobakspolitik har präglats
mer av utredande och rapportskrivande och mindre av
konkret handling. Tobaksbruket är den största enskilda och
förebyggbara orsaken till för tidiga dödsfall. Vi anser därför
att fastställande av klara mål för insatserna mot
tobaksskadorna och ett åtgärdsprogram inte ytterligare får
fördröjas utan måste beslutas under innevarande riksmöte.
Mål
Vi anser att målet bör överensstämma med WHO:s
rekommendation och således innebära en halvering av
mängden rökt tobak till år 2000 (snus och annan s.k. rökfri
tobak används knappast i övriga Europa). Detta mål bör
stadfästas av riksdagen.
Information
Genom att delta i WHOs beslut har Sverige åtagit sig att
under perioden l987--l99l genomföra en flerårig
informationskampanj mot tobaken samt att satsa på
utbildning av nyckelgrupper. I regeringens proposition om
''Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m.''
utlovades bl.a. en intensifierad informationsverksamhet om
tobakens skadeverkningar med huvudsyfte att hindra
tobaksdebut hos barn och ungdom. Fram t.o.m. budgetåret
l988/89 utgick ett begränsat belopp, 2 milj.kr. per år jämfört
med föreslagna 5--l0 milj.kr. årligen, för tobaksupplysning.
Därefter har inga extra medel anslagits för detta ändamål.
Att de anslagna resurserna varit otillräckliga framgår av
siffrorna över rökvanorna. Folkpartiet liberalerna anser att
förstärkta resurser för att minska tobaksbruket och
motverka tobaksdebut bland ungdomar måste sättas in av
såväl mänskliga som hälsoekonomiska skäl. Enligt vår
mening bör upplysningen om tobakens skadeverkningar på
snar sikt få ett väsentligt, permanent resurstillskott. Detta
bör beaktas i den kommande propositionen om tobak.
Föräldrar, barnomsorgspersonal, lärare, idrottsledare,
artister m.fl. har ett ansvar inför barnen och ungdomarna
som normbildare. Folkpartiet liberalerna anser det viktigt
att dessa grupper nås av tobaksupplysning för att de i sin tur
skall kunna medverka till att ungdomarna inte börjar röka.
Rätt till rökfria miljöer
I Sverige har arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen
givit ut allmänna råd om begränsning av rökning i
gemensamhetslokaler. Successivt har allt fler typer av
lokaler gjorts rökfria, men utvecklingen mot rökfria miljöer
har varit ojämn. Läget är fortfarande otillfredsställande på
många arbetsplatser och inom hotell- och
restaurangbranschen.
I andra länder som Finland, Island och Norge har man
gått längre och genomfört lagregler om rökfria miljöer.
Tobaksutredningen har föreslagit lagregler som innebär
att rökning inte får äga rum i skollokaler och andra lokaler
som är avsedda för barn och ungdom. Rökning får enligt
förslaget inte heller förekomma i samlingslokaler av olika
slag, arbetsrum där flera vistas och allmänna färdmedel.
Särskilda rökutrymmen med god ventilation skall i stället
ordnas för rökarna. På hotell och restauranger skall över
hälften av de utrymmen som upplåts åt gästerna vara
rökfria.
Folkpartiet liberalerna anser att man i första hand bör
åstadkomma rökfria gemensamhetslokaler genom frivilliga
överenskommelser.
Rökavvänjning
Undersökningar visar att de flesta rökare skulle vilja
sluta med sitt bruk men de flesta misslyckas gång på gång.
Stödet till rökavvänjningen måste därför öka och
forskningen om olika avvänjningsmetoder måste förbättras.
Snusning
Snusning bland såväl pojkar som flickor har blivit allt
vanligare i Sverige, vilket är oroande. En arbetsgrupp inom
WHO har fastslagit att snus är både hälsofarligt och
beroendeframkallande och bör totalförbjudas i alla länder
där det inte redan är vanligt förekommande. I Sverige
måste konsumtionsökningen brytas. Vi anser att det är hög
tid att genomföra en kampanj mot snuset.
Reklamförbud
Tobaksutredningen l973 och Tobakskommittén l98l
resulterade i en viss begränsning av marknadsföringen av
tobaksvaror samt införande av varningstexter på tobak.
Ytterligare begränsning av reklamen är dock nödvändig.
Smygreklam och märkesreklam har blivit allt vanligare.
Tobaksbolagen marknadsför tändstickor av samma märke,
sportevenemang, kläder, resor m.m. Därmed hålls myten
levande om att tobaken är en naturlig del av vår tillvaro och
av ''livets goda''.
Europarådskonventionen om gränsöverskridande
television förbjuder tobaksreklam. Inom EG har man
tidigare förberett ett direktiv om tobaksreklam, som skulle
medfört kraftiga begränsningar av den öppna
tobaksreklamen och ett totalförbud mot smygreklam. Man
misslyckades med att nå enighet om detta förslag och
planerar nu ett nytt förslag om totalförbud mot all öppen
och förtäckt tobaksreklam. Flera EG-länder (senast
Frankrike) har redan infört totalförbud mot tobaksreklam.
Vi föreslår därför en skärpning av reglerna för
marknadsföring av tobak så att samma regler gäller för både
tobaksvaror och alkohol.
Våren l989 krävde vi tillsammans med centern,
vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet en översyn
av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet
med avseende på dess marknadsföring (l988/89:NUl3 res 3).
Detta avvisades dock av riksdagen med hänvisning till att
marknadsföringen i varje land sker enligt där gällande
regler.
Så enkelt kan problemet emellertid inte avfärdas.
Internationellt sett sker mycket av marknadsföringen på
tobaksområdet i former som inte är acceptabla. Sverige bör
ta en aktiv del i ansträngningarna att skärpa dessa
bestämmelser. Vi bör bl.a. vara pådrivande i WHOs arbete
för att etablera internationella etiska riktlinjer för
marknadsföringen av tobaksvaror. En aktiv svensk
tobakspolitik måste också inrymma ett internationellt
engagemang i frågan. Detta bör ges regeringen till känna.
Pris- och skattepolitik
Pris- och skattepolitiken måste spela en större roll än
hittills om ett hälsopolitiskt program mot tobak skall få
trovärdighet. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är
bland de viktigaste instrumenten för att minska
tobakskonsumtionen. Tobak har dock under årens lopp
blivit relativt sett billigare i Sverige. Ett paket cigaretter
som 1970 kostade 4,95 kr. kostar idag 22 kr. Det skulle
emellertid ha kostat 25,65 kr. om cigarettpriserna hade följt
de genomsnittliga konsumentpriserna.
Riksdagen underströk hösten 1989 vikten av
återkommande skattehöjningar på tobaksvaror som en
hälsopolitisk åtgärd för att minska tobaksbruket.
Tobaksskatten höjdes senast den 7 maj förra året. En ny
höjning bör nu aktualiseras. Förslagsvis kan tobaksskatten
nu höjas med inflationen samt halva den realprishöjning
som behövs för att nå 1970 års nivå. Ett andra steg kan då
tas nästa år. Vi föreslår att riksdagen fattar beslut med
denna innebörd.
Ett skäl mot prishöjningar har varit att tobak räknas in
i konsumentprisindex och en höjning av priset blir därmed
inflationsdrivande. Inom EG anser man det angeläget att ta
bort tobak från konsumentprisindex av hälsoskäl. Redan i
dag publiceras prisindex exklusive tobak för vart och ett av
de tolv medlemsländerna för att l992 tas bort helt. Vi borde
göra samma sak i Sverige, inte minst med tanke på en
kommande anslutning till EG.
Produktkontroll
Varor som är farliga för hälsa eller miljö är normalt
underkastade särskild lagstiftning. Så är emellertid inte
fallet med tobaksvaror. Snus och portionstobak klassificeras
visserligen som livsmedel, men livsmedelslagen tillämpas
inte på dessa varor. Ett livsmedel med lika höga halter av
nitrosaminer som snus skulle inte få försäljas i handeln. Ett
läkemedel med samma tillvänjande egenskaper som tobak
skulle inte godkännas och än mindre få försäljas i handeln.
Tobaksutredningens förslag att tillverkare och
importörer av tobaksvaror åläggs att i den omfattning
socialstyrelsen bestämmer, utreda de kemiska och
toxikologiska egenskaperna hos tobaksvaror som tillverkas
i eller införs i Sverige, och redovisa resultatet till
socialstyrelsen är ett steg på rätt väg.
Tjärhalten i cigaretterna bör sänkas i enlighet med EG:s
krav.
Övergripande ansvar
I en annan motion (l990/9l:So428) har vi föreslagit
inrättandet av ett folkhälsoinstitut med övergripande ansvar
för bl.a. tobaksfrågorna. Genomförandet av en samlad,
kraftfull tobakspolitik där samhällets alla sektorer
samverkar, skulle underlättas av en samordning och
centralisering av ansvaret för tobakspolitiken till en instans
som förfogar över en samlad kompetens för medicinsk och
beteendevetenskaplig tobaksforskning och hälsoupplysning
om tobakens skadeverkningar. I avvaktan på att detta
förslag förverkligas bör socialstyrelsen ha det övergripande
ansvaret för initiering och samordning av
tobaksinformationen.
Alternativ odling
Inom ramen för arbetet att minska tobaksbruket är det
viktigt att utveckla alternativa grödor och inkomstkällor för
de utvecklingsländer som ekonomiskt är beroende av
tobaksodling. Sverige bör aktivt medverka till en sådan
utveckling inom ramen för sin medverkan i WHO och FAO
samt i olika biståndsorgan. Även i bilateralt bistånd på
jordbruksområdet finns det skäl att uppmärksamma
behovet att minska olika områdens beroende av
tobaksodling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
l. att riksdagen fastställer mål för insatserna mot
tobaksskadorna i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av medel till
tobaksinformation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätt till rökfri miljö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till rökavvänjning,
5. att riksdagen hos regeringen begär en kampanj mot
snusning,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
förbud mot tobaksreklam,
7. att riksdagen hos regeringen begär en intensifiering av
insatserna för att skapa internationella etiska riktlinjer för
marknadsföring av tobak,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en aktiv prispolitik,1]
[att riksdagen beslutar höja tobaksskatten i enlighet med
vad i motionen anförts,1]
8. att riksdagen hos regeringen begär att alla slags
tobaksvaror upphör att klassificeras som livsmedel,
9. att riksdagen hos regeringen begär att produktkontroll
av tobaksvaror genomförs i enlighet med vad som anförts i
motionen,
10. att riksdagen beslutar om en sänkning av tjärhalten i
cigaretterna i enlighet med EGs beslut,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för en övergång från
tobaksodling till alternativa grödor i utvecklingsländer som
är ekonomiskt beroende av tobaksodling.2]
Stockholm den 24 januari l99l
Daniel Tarschys (fp)
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
Barbro Westerholm (fp)
Ulla Orring (fp)