med anledning av prop. 1990/91:52 Användning av genteknik på människa, m.m.

Gentekniken ger i framtiden oerhörda
möjligheter att tidigt diagnostisera en människas
framtida sjukdomar. Det finns därmed möjlighet
att förebygga lidande. Samtidigt är det tveklöst så
att information av det här slaget också kan
förorsaka stort lidande. Det finns också risker att
den här tekniken kan komma att missbrukas.
Arbetsgivare och försäkringsbolag kan önska att en
arbetssökande eller försäkringstagare skall kunna
visa intyg på att de inte bär på anlag för vissa
sjukdomar.

Orsaken till varför en person ber om en
diagnostik hos en läkare kan vara oklar. När den
här tekniken utvecklas kan det också bli en press på
många människor att göra en diagnostik, därför att
allt fler i samhället ''informellt'' vill veta en persons
framtidsutsikter.

Det finns all anledning att hysa oro inför den här
utvecklingen. Gen-etikkommittén föreslog också
att det skulle tas in en bestämmelse i lag, som
innebär att användning av genteknik på människan
för diagnostiskt eller därmed jämförligt ändamål
endast får bedrivas efter särskilt tillstånd. I
propositionen har man tagit bort tillståndskravet
när det gäller undersökning av enskilda patienter.
Enligt min mening bör förslaget från kommittén om
att tillstånd skall krävas även för diagnostisering av
enskild regleras i lag.

I propositionen framkommer också det problem
som kan uppstå när man vid sökandet efter
speciella sjukdomar får s.k. bifynd. Man säger att
man skall försöka undvika att få bifynd, men när så
ändå sker skall patienten ha rätt att få kunskap om
detta genom patientjournalen. Det finns anledning
att vara mycket orolig inför detta. Bifynd kan
handla om kunskaper kring sjukdomar som det inte
finns någon bot för. Den kunskapen kan bli
förödande att bära på för den enskilda individen.
Jag menar att bifynd omedelbart skall kasseras och
aldrig antecknas i någon journal och därmed
komma till patientens kännedom.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utformning av
lagtext beträffande användning av genteknik på
människa för diagnostiskt eller därmed jämförligt
ändamål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kassering av
s.k. bifynd vid genetisk diagnostik.

Stockholm den 22 november 1990

Margareta Persson (s)