Motion till riksdagen
1990/91:So241
av Ulla Tillander och Rosa Östh (c)

Kartläggning av alkoholmissbrukets sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer


Riktlinjerna för den nuvarande alkoholpolitiken
beslutades år 1977 och beslutet fullföljdes med kraft under
de därpå närmast följande åren. Beslutet fattades i stor
enighet. Det hade som målsättning att man skulle komma
till rätta med alkoholmissbruket och alkoholkonsumtionen
totalt i landet. Man betonade särskilt det förebyggande
arbetet -- t.ex. friskvård, informationsinsatser och
verksamhet riktad till skolungdom, tonårsföräldrar och
gravida kvinnor.
De åtgärder som vidtogs förstärkte människors
medvetande om riskerna med bruket av alkohol. Under de
följande åren kunde man notera att den totala
konsumtionen gick ned. Efter 1984 har denna nedåtgående
trend tyvärr inte hållit i sig.
Det är bra att socialstyrelsen prioriterar insatser för att
få ned alkoholkonsumtionen. I sitt förslag till
handlingsprogram ''Minska alkoholkonsumtionen med 25
procent till år 2000'' har socialstyrelsen lagt fram förslag till
alkoholpolitiska åtgärder med utgångspunkt i riksdagens
alkoholpolitiska beslut år 1977 och WHO-målet.
När det gäller våldet på gator och torg har man nu insett
att samhället utan stöd från hemmen och föräldrarna står sig
ganska slätt. På samma sätt är det när det gäller alkoholen.
Utan föräldrarnas ansvar fattas en avgörande länk i den
kedja av åtgärder som måste till för att länka utvecklingen
rätt.
Vad stat, kommun, skola, polis, sociala myndigheter, ja,
hela hierarkin av institutioner egentligen gör är att man
vädjar till hem, familj och föräldrar. Man åberopar en
medborgerlig plikt och en medmänsklig insats. Den tid är
förbi då föräldrarnas roll förminskades och den sociala
uppfostran i starkt ökad utsträckning skulle övertas av
institutioner och då föräldrarnas roll som just föräldrar
reducerades.
Men många av de barn och ungdomar som råkar illa ut
kommer från missbrukarhem. Läkare, socialarbetare och
poliser har i många sammanhang omvittnat att välfärden är
mycket låg bland missbrukarna och deras anhöriga.
Barnens och ungdomarnas situation i
missbrukarhemmen har ytterligare försämrats under de
senaste åren i takt med att antalet kvinnor som missbrukar
alkohol har ökat. Vi har i flera år begärt en kartläggning av
alkoholmissbrukets sociala och ekonomiska
skadeverkningar för missbrukarnas familjer och omgivning
för att få ett bättre underlag för samhällets åtgärder. Mycket
kompetenta forskare inom barnmedicin och barnpsykiatri
har utarbetat projektplaner för genomförandet av en sådan
kartläggning.
Barnens mycket utsatta situation i missbrukarhem är ett
bortglömt problem i välfärdssamhället Sverige. Med all
sannolikhet döljer sig här en verklighet som ingen gärna kan
vara oberörd av när den väl blir känd. Det är vår
förhoppning att det nu äntligen är dags att få gehör för
förslaget om en kartläggning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en kartläggning behövs av alkoholens sociala och
ekonomiska skadeverkningar för missbrukarna och deras
anhöriga.

Stockholm den 22 januari 1991

Ulla Tillander (c)

Rosa Östh (c)