Centerpartiet har alltid värnat om den enskilda
människans rätt till en god miljö och ett gott liv. I denna
uppgift ingår att medvetandegöra hälsans betydelse för ett
rikt liv och att därför målmedvetet arbeta för ett liv utan
droger.
Centerpartiet har av tradition värnat gemenskap och
trygghet för alla människor oberoende av bostadsort. Tidigt
uppmärksammade partiet koncentrationspolitikens
skadeverkningar, men varningarna fick allt för länge klinga
ohörda. Idag, när allt flera överger solidaritetspolitiken,
framstår behovet av en god fördelningspolitik som än mer
angeläget. Egoismen måste hejdas. Vi måste skapa ett
samhälle där gemenskap, social trygghet och ekonomisk
grundtrygghet sätts i förgrunden. Det är ett samhälle som
värdesätter det personliga ansvarstagandet och där
kraftfulla åtgärder vidtas för att värna utsatta grupper och
förhindra utslagning.
För att komma till rätta med alkoholproblematiken och
för att visa solidaritet med människor med
missbruksproblem måste även de s.k.
normalkonsumenterna minska sin alkoholkonsumtion.
Allt drogförebyggande arbete måste ha sin grund i en
offensiv politisk hållning och utgå från en
samhällsorganisation präglad av solidaritet och gemenskap.
Alkoholens skadeverkningar
Utan tvivel utgör alkoholbruket vårt lands största
medicinska och sociala problem. Inte bara missbrukarna
står för denna utveckling. Minskar totalkonsumtionen av
alkohol minskar också antalet skadade samt antalet
våldsbrott och skador relaterade till konsumtionen.
Anhöriga och inte minst barn till missbrukare far mycket
illa.
Alkoholmissbruket för med sig enorma kostnader för
kommuner, landsting och stat, men också den enskildes
privatekonomi drabbas. Våldsbrott och trafikolyckor har
ofta direkt koppling till alkoholförtäring.
Ett högt produktionsbortfall och många
arbetsplatsolyckor vållas på grund av alkoholmissbruk.
Ofta återkommande sjukfrånvaro kan bero på
alkoholproblem. Det krävs speciella åtgärder för att stödja
arbetskamrater med alkoholproblem. Detta gäller inte
minst kvinnor som mycket länge döljer sin situation.
Sjukvårdspersonal måste uppmärksammas på alkoholens
roll när en person söker hjälp för olika sjukdomssymptom.
Företagshälsovården kan i dessa fall utgöra ett stöd i det
uppspårande och stödjande arbetet för att förhindra
utslagning av alkoholberoende arbetskamrater.
Medicinska skadeverkningar
Alkoholens skadeverkningar är mycket stora. Ökar
totalkonsumtionen, överskrider också en allt större del av
befolkningen den alkoholdos som ger skador.
Undersökningar visar att alkoholskadorna fyrdubblas när
alkoholkonsumtionen fördubblas. Den som har en hög
alkoholkonsumtion riskerar att drabbas av ett flertal direkta
sjukdomar, såsom skrumplever, alkoholpsykos och
alkoholförgiftning. Alkoholdrickande bland ungdomar är
särskilt allvarligt med tanke på att ungdomar lättare får
medicinska skador och lättare fastnar i ett beteende.
Alkoholmissbrukaren har högre sjukskrivningsfrekvens,
utnyttjar sjukvården mera, blir i hög utsträckning
förtidspensionerade och dör ofta en för tidig död. Även en
relativt måttlig alkoholkonsumtion orsakar medicinska
skador.
Alkoholforskaren Sven Andréasson hävdar att
sjukvårdens kostnad för alkoholskador ökar med upp till
fem miljarder kronor om Sverige får EG:s låga skatter på
vin och sprit. Skulle priset på vodkan Explorer minska med
64%, som kan bli fallet vid en harmonisering med EG:s
skatter, ökar konsumtionen med minst 50 procent. Detta
innebär en kostnadsökning för svensk sjukvård som är
förödande då dagens sjukvårdsresurser inte täcker
nuvarande sjukvårdskostnader.
Sociala skadeverkningar
De sociala skadeverkningarna av alkoholmissbruk är
svårare att mäta än de medicinska och man vet därför inte så
mycket om dessa skadors utveckling och omfattning. Mest
påtagliga torde de familjesociala skadorna vara, särskilt
barn i missbrukarhem far i tysthet mycket illa. Barnen i
missbrukarhem får ofta bestående men och problem på
grund av sin otrygga uppväxt. De utvecklar inte sällan ett
eget alkoholmissbruk eller blir kriminellt belastade. Många
barn har problem i förskola, skola och i kontakten med
andra barn. Kunskaperna om hur dessa barn beter sig är allt
för litet kända. Här krävs forskning med speciell inriktning
på att kartlägga barns situation i missbruksmiljöer. Detta
bör ges regeringen tillkänna.
Vid Ersta pågår ett arbete för att tillvarata dessa barns
intresse. Barn från åldersgruppen sex år och uppåt har
genom denna insats fått stöd i sin utsatta situation. Detta
står som förebild för liknande verksamhet som startar i
andra delar av vårt land. Vi anser att arbetet bör
intensifieras och uppmuntras. Kunskapen om sådana barns
beteende måste också finnas med i den utbildning som ges
till alla som arbetar med barn i förskola och skola. Detta bör
ges regeringen tillkänna.
Alkoholkonsumtionen
Sedan 1945 har konsumtionsutvecklingen i Sverige
inneburit att alkoholförsäljningen stadigt ökat. Även om en
minskning skett efter 1976 ligger konsumtionsnivån idag ca
30 procent högre än 1945. Denna utveckling har också skett
i många andra länder.
Särskilt oroande är konsumtionsökningen bland
ungdomar. I stor utsträckning är det starkölskonsumtionen
som står för ökningen. Konsumtionsmönstret för starköl
skiljer sig från andra alkholdrycker genom att bortåt hälften
av konsumtionen sker i restaurangmiljö.
Förskjutningen mot mindre alkoholstarka drycker har
inte inneburit att alkoholkonsumtionen minskat. Nya
alkoholvanor har istället lagts till de gamla. Under ett flertal
år minskade alkoholkonsumtionen också bland ungdomar i
Sverige. Till detta bidrog en ökad medvetenhet om
betydelsen av en sundare livsstil och i olika samhälleliga
informationsinsatser. Denna positiva trend är dock bruten.
Sedan 1985 ökar åter alkoholkonsumtionen bland
ungdomar.
En annan tendens som noteras under den senaste tio-
årsperioden är en ökad tillgänglighet. Så har t ex antalet
restauranger med tillstånd att servera starkare drycker än
öl, ökat med 66 procent till ca 4 400. Antalet systembutiker
och utlämningsställen har också ökat markant.
Den ökade tillgängligheten strider helt med riktlinjerna
för den nuvarande alkoholpolitiken, som beslutades i stor
enighet 1977 och som fullföljdes med kraft under de därpå
närmast följande åren.
Ändra attityder
Vår egen inställning till alkohol, våra värderingar och
attityder spelar en avgörande roll i arbetet med att minska
alkoholkonsumtionen. Vi måste avglorifiera alkoholen och
uppmärksamma de risker som finns med
alkoholkonsumtionen. Det handlar om att visa
återhållsamhet i alkoholkonsumtion och att på olika sätt
främja de alkoholfria alternativen.
Vuxnas beteende och inställning till alkohol har mycket
stor betydelse för ungdomars egna attityder till droger. Som
goda förebilder bör de vuxna därför avstå från alkohol i
kontakt med unga. För att få ungdomsåren fria från alkohol
krävs gemensamma insatser från föräldrar, föreningsliv,
skola och samhället i stort.
Det är viktigt att folkrörelserna tar sin roll som
opinionsbildare och förebild på allvar. Speciellt gäller det
idrottsrörelsen, som når många ungdomar i sin verksamhet.
Det borde vara en självklarhet att idrottsrörelsen går före
när det gäller alkoholfrihet och frihet från droger över
huvud taget.
Kyrkor och samfund har också en viktig roll i ett alkohol-
och drogförebyggande arbete. Många f d missbrukare
vittnar om den betydelse som kyrkans gemenskap och tro
har haft för deras ''omvändelse''. Det är angeläget att
kommuner och landsting fortsättningsvis tar till vara den
resurs som samfunden och Svenska kyrkan har i det
drogförebyggande och vårdande arbetet.
DKSN (De Kristna Samfundens
Nykterhetsorganisation) har genom sin organisation RIA
(Rådgivning i alkoholfrågor) nått goda resultat i stödjande
och vårdande arbete. Lewi Pethrus-stiftelsen och andra
organisationer bedriver ett väl dokumenterat arbete bland
alkoholmissbrukare och utslagna.
Denna verksamhet kompletterar och ersätter i vissa fall
de insatser som kommuner och landsting borde utföra. Av
den orsaken finns det anledning att förstärka anslagen till
frivilligorganisationerna som arbetar med
drogförebyggande arbete och vård av missbrukare.
Samhället måste gynna och stimulera alkoholfria
umgängesalternativ. Ett rikt kulturliv, med drogfria
musikkaféer, rockgalor och sportevenemang har en positiv
attitydförändrande effekt, framför allt på ungdomar.
Drogförebyggande ungdomsmiljöer måste ges bättre
förutsättningar. Utbyggt stöd till positiva alternativ ökar
möjligheterna att höja debutåldern för alkohol. Det är
viktigt att kommunerna, gärna i samverkan med
ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen, prioriterar
och stödjer olika drogfria aktiviteter. Drogfrihet måste vara
en viktig förutsättning när stat, kommuner och landsting ger
ekonomiskt stöd till olika folkrörelser.
De medel som hittills utgått till ATHENA,
departementets särskilda drogförebyggande aktion,
kommer inte längre att fördelas till informations- och
kampanjarbete, då ATHENA-projektet skall läggas ner
den 1 juli 1991. Centerpartiet anser att de 10 miljoner
kronor som utgjort projektets anslag skall bibehållas och
anslås till drogförebyggande arbete att fördelas till
nykterhetsorganisationerna och drogfria ungdomsmiljöer.
Pengarna skall fördelas av Samarbetsnämnden för
fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer.
Stärk föräldraansvaret
Hemmens ansvar kan inte nog betonas. Det är under de
första åren som barnens beteende grundläggs. En trygg
uppväxt skapar förutsättningar för att ett barn skall växa
upp till en harmonisk vuxen.
Föräldrarna måste få möjlighet att ägna tillräcklig tid åt
barnen under de första åren. Det är också viktigt att
tonåringarna och deras föräldrar har ett öppet förhållande
och en god kontakt med varandra.
Föräldraansvaret är särskilt avgörande när det gäller
alkoholkonsumtionen i hemmet. Det är en myt att det går
att lära ungdomar att handskas med alkohol genom att
bjuda dem hemma.
Öka upplysningen och utbildningen
Upplysningen om riskerna med alkohol och narkotika
måste inta en viktig plats i det förebyggande arbetet särskilt
bland de unga. Skolan har en mycket betydelsefull uppgift,
när det gäller att öka elevernas kunskaper om alkoholens
verkningar och alkoholproblemets omfattning.
Informationen bör ske på alla stadier och ha till syfte att
förhindra bruk av alkohol.
Det alkoholpolitiska beslutet 1977 innebar ökade
insatser genom s k
ANT-undervisning (Alkohol-Narkotika-Tobak) i
skolorna. Länsskolnämnderna fick särskilt ansvariga
tjänstemän och skolöverstyrelsen inrättade särskilda
befattningar som utvecklade verkningsfulla insatser.
Alkoholkonsumtionen bland de unga sjönk. Det är därför
starkt oroande att de drogförebyggande frågorna inte får
någon särskild bevakning i den nya skolorganisationen. Vi
anser att det nya Skolverket bör ägna de drogförebyggande
frågorna en särskild uppmärksamhet i sin nya organisation
samt att en bevakning sker för att stärka de
drogförebyggande frågorna i skolornas arbete. Detta bör
ges regeringen tillkänna.
En aktiv prispolitik
Alkoholbeskattningen har avgörande betydelse för
konsumtionsvolym och alkoholvanor. Ett högt pris
begränsar konsumtionen särskilt för dem som har en hög
konsumtion men ännu inget beroende. Priset påverkar
också i hög grad ungdomarnas dryckesvanor och
umgängesmönster. Beskattningen bör utformas så att en
ökad alkoholkoncentration leder till ett ökat pris.
Genom beskattningen skall priset på alkoholdrycker öka
snabbare än priset på andra varor enligt
konsumentprisindex (KPI). Skattehöjningar eller slopade
subventioner på andra drycker får inte innebära att
alkoholdryckerna relativt sett blir billigare. Även inom
ramen för den internationaliserade ekonomin måste Sverige
hävda denna linje för att kunna nå WHO-målet. Vad här
anförts om en aktiv svensk prispolitik på alkoholområdet
bör ges regeringen till känna.
Bevara särarten i svensk alkoholpolitik
Internationaliseringen och den allt friare rörligheten för
människor och varor måste för svenskt vidkommande
genomföras på ett sådant sätt att särarten i den svenska
alkoholpolitiken kan bevaras. Det innebär att vi slår vakt
om beskattningen av alkoholdrycker av alkoholpolitiska
skäl, bibehållande av monopolen, samt ett gränsskydd som
begränsar införseln av alkohol.
Dessa krav måste hävdas mycket starkt i de
förhandlingar som kommer att föras med anledning av
riksdagens beslut om ett närmande till EG. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
Det finns även anledning att Sverige aktivt deltar i
arbetet för att informera övriga EG-länder om den
verkningsfulla alkoholpolitik som drivs i vårt land. Av den
anledningen bör ett särskilt anslag stå till förfogande för
detta arbete. Dessa medel bör ingå i det anslag som står till
förfogande i det arbete som bedrivs i de överläggningar
Sverige medverkar i.
I årets budgetproposition aviseras en alkoholpolitisk
proposition. Som underlag till denna proposition ligger
Socialstyrelsens handlingsprogram för att sänka
konsumtionen i vårt land. Centerpartiet avser att i det
sammanhanget återkomma med ytterligare förslag rörande
alkoholpolitiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning av barns situation i
missbrukarmiljöer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökad utbildning av
personal verksam i förskola och skola i frågor som rör
missbrukarbarns situation,
3. att riksdagen anslår ett med 10 milj. kr. höjt anslag
under sjunde huvudtiteln, anslag H
3. Bidrag till organisationer, enligt motionens förslag,
[att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda insatser för ett
drogförebyggande arbete i det nya skolverket,1]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en aktiv svensk
prispolitik på alkoholområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bevarandet av en svensk
alkoholpolitik vid eventuella förhandlingar med EG.
Stockholm den 17 januari 1991
Karin Israelsson (c)
Rune Backlund (c)
Ulla Tillander (c)
Rosa Östh (c)
Göran Engström (c)
Roland Larsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Kersti Johansson (c)