Under de senaste tjugo åren har användningen av tobak i
världen ökat med nära 75 %. I Sverige har rökningen under
samma tid minskat men minskningen har nu stannat av.
Sedan l980-talets mitt ligger andelen rökare i befolkningen
på omkring 27 % dagligrökare bland vuxna. Inom gruppen
har en förskjutning skett från omfattande rökning bland
högutbildade till en rökdominans i dag bland lågutbildade.
Unga lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker
mest (60 %). Det finns indikationer på att rökningen åter
börjat öka bland skolungdom efter många års minskning.
Tobak den största hälsorisken
Tobaksrökningen är i dag den helt dominerande enskilda
orsaken till sjukdom och för tidig död i vårt land. Betydande
resurser inom sjukvården används för att behandla och
lindra konsekvenserna av tobaksbruket.
År l986 uppskattades antalet för tidiga dödsfall på grund
av tobaksbruk till nära 2 l/2 miljon om året, vilket totalt
motsvarar nära fem procent av alla dödsfall. I Sverige
räknar man med att omkring l0 000
svenskar årligen dör i tobaksrelaterade sjukdomar,
främst hjärt-kärlsjukdom och lungcancer. Bland män ökar
inte längre dödligheten i lungcancer utan ligger sedan l970-
talets mitt på mellan 40 och 45 dödsfall per l00 000
invånare och år. Bland kvinnor har däremot
dödligheten ökat från ca l0 per l00 000
invånare och år l975 till närmare l8 per l00 000
vid l980-talets slut.
Alarmerande är också socialstyrelsens cancerregisters
senaste statistik som visar att antalet lungcancerfall bland
kvinnor, inte minst bland unga kvinnor, ökat med 10 % från
1986 till 1987. Ökningstakten beräknas hålla i sig under 90-
talet.
Redan för 200 år sedan väcktes de första misstankarna
om att rökning kunde ge upphov till lungcancer, men först
på l950-talet började vetenskapliga undersökningar
presenteras som visade en ökad sjuklighet och förekomst av
för tidig död bland rökare utan annan förklaring än
tobaksbruket.
Vi vet i dag att rökning inte bara förorsakar lungcancer
utan även andra cancerformer. Rökningen ökar också
risken för hjärtkärlsjukdom, kroniska lungsjukdomar och
magsår. Rökning ger upphov till allergier, benskörhet,
ryggont och inverkar negativt på smak, lukt och tänder.
Rökning påskyndar kvinnors åldrande. De kommer
tidigare i menopaus, får rynkigare hud och blir tidigare
gråhåriga. Efter menopausen får rökande kvinnor svagare
benstomme och råkar därför lättare ut för benbrott.
Kvinnor som röker löper vidare större risk för
blodproppssjukdom om de använder p-piller. Risken ökar
med åldern.
Rökningen påverkar också graviditeten. Kvinnor som
röker har svårare för att bli gravida och råkar oftare ut för
missfall. Barn till rökande kvinnor har lägre
överlevnadsfrekvens och de som överlever uppvisar högre
sjuklighet bl.a. i cancer.
Rökningen ökar sjukfrånvaron, påskyndar åldrandet
och förkortar livet. En person som röker 20 cigaretter om
dagen, förkortar i genomsnitt sitt liv med fem år. Den som
slutar röka minskar däremot snabbt risken för sjukdom och
löper efter tio år ungefär samma risk som en person som
aldrig rökt. Att sluta röka är därmed den bästa insats man
själv kan göra för att förbättra sin hälsa.
Också passiv rökning är skadlig. Barn till rökande
föräldrar insjuknar oftare i sjukdomar i andningsorganen
och fall av lungcancer till följd av passiv rökning har
beskrivits.
Tobaksbruket måste minska
Världshälsoorganisationen (WHO) har konstaterat att
en minskning av tobaksbruket i i-länderna skulle betyda
mer för människors hälsa än någon annan åtgärd. Vid
Världshälsomötet l986 slog WHO fast att tobaksrökning
och tobaksbruk i alla dess former är oförenligt med målet i
Europaprogrammet ''Hälsa för alla år 2000''. I detta mål
anger WHO att år l995 skall högst 20 % av befolkningen
vara rökare. Inom varje land skall tobakskonsumtionen ha
minskat med minst 50 %. Sverige har ställt sig bakom
WHO:s beslut att under de närmaste åren genomföra en
samordnad insats mot tobaken.
Mot bakgrund av tobakens stora hot mot folkhälsan
måste åtgärder som begränsar tobakskonsumtionen ges hög
prioritet. Det är både en hälsofråga och en
arbetsmiljöfråga. Om Sverige skall kunna uppnå de mål
som WHO satt upp, är det nödvändigt att regering och
riksdag visar hur allvarligt de ser på tobaksproblemet i vårt
land, och utan ytterligare dröjsmål beslutar om konkreta
åtgärder för att minska tobaksbruket.
Samhället har hittills inte visat tillräcklig kraft och vilja
för att förhindra rökdebut hos unga eller att hjälpa vuxna
att sluta röka. Den senaste tobaksutredningen tillsatt l988
kom i mars l990 med förslag till åtgärder. Remissbehandling
har skett och proposition aviseras till våren l99l. Vi anser
det synnerligen angeläget att tidsplanen hålls. Alltför stora
mänskliga och ekonomiska värden står på spel för att
dröjsmål skall kunna godtas.
Inom den europeiska gemenskapen läggs det mycket
stor vikt vid bekämpningen av tobaken och dess
skadeverkningar. Sedan l986 finns en särskild kommission
inom EG bestående av ländernas ledande cancerforskare
som arbetar i kampen mot cancer. Kommissionen har lagt
fram ett mycket ambitiöst handlingsprogram med titeln
''Europe against cancer'' som bland annat innehåller l4 långt
gående åtgärdsförslag för att begränsa tobaksbruket.
Sverige har på grund av det stora kunnande som finns i vårt
land på cancerforskningens område erbjudits ett fullvärdigt
deltagande i EG-kommissionens handlingsprogram mot
cancer. Sverige har accepterat och regeringen har tillsatt en
ledningsgrupp för det svenska engagemanget.
Åtgärder mot tobaksbruk
Tobaksproblemet måste angripas på flera sätt.
Tjärhalten måste minskas i tobaken. Sverige saknar
lagstiftning som begränsar halten av skadliga beståndsdelar
i tobaken. Inom EG planeras en sådan begränsning. Från
och med l993 accepteras en tjärhalt på maximalt l5 mg per
cigarett. Från och med l998 sänks gränsen ytterligare till l2
mg.
Rökfria miljöer är ett annat krav. Ett rökförbud i lokaler
där flera vistas är också ett stöd för rökarna. De flesta vill
sluta och ett förbud minskar tillfällena för tobaksrökning.
Stat, landsting och kommuner bör dessutom utnyttja
möjligheterna att ställa krav på tillgång till rökfria lokaler
i samband med finansiering av olika anläggningar, och vid
bidrag till drift- och hyreskostnader till organisationslivet.
Pris- och skattepolitiken måste spela en betydande roll i
ett trovärdigt hälsopolitiskt program mot tobak.
Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett av de
viktigaste instrumenten för att minska
tobakskonsumtionen. I Sverige har prisökningen för tobak
dock varit betydligt långsammare än för baslivsmedel.
Tobak har därmed blivit relativt sett billigare. Till detta
kommer att tobak räknas in i konsumentprisindex vilket
försvårar prishöjning eftersom en sådan då blir
inflationsdrivande. Inom EG anser man det angeläget att ta
bort tobak från konsumentprisindex av hälsoskäl. Redan i
dag publiceras prisindex exklusive tobak för vart och ett av
de tolv medlemsländerna i EG för att l992 tas bort helt. Vi
borde göra samma sak i Sverige.
Kraftfulla insatser krävs för att förhindra nyrekrytering
av tobaksbrukare bland barn och ungdom. I dag finns
mycket begränsade resurser för att informera om tobakens
skadeverkningar. Staten tar in omkring l 000 gånger så
mycket i tobaksskatt som den satsar på att informera om de
skadliga effekterna av tobak. Socialstyrelsen föreslog redan
l984 att en särskild avgift på tobak skulle införas för att
finansiera informationsarbetet. En avgift på 2,5 öre per
cigarett skulle i dag inbringa omkring 300 milj. kr. årligen
som kunde användas i tobaksarbetet inom ungdoms- och
idrottsorganisationer och landstingens förebyggande
verksamhet etc. Vi anser att en sådan avgift bör införas.
Med ett system där tobaksvaror ej ingår i underlaget för
konsumentprisindex påverkas inte inflationsnivån.
Majoriteten rökare börjar röka före 20 års ålder. Många
studier visar att tobaksrökning medför större risker ju
tidigare rökdebuten sker. Det är därför angeläget att
senarelägga tobaksdebuten. I t.ex. Norge, Finland och
Storbritannien finns i dag ett förbud mot tobaksförsäljning
till ungdom. Ett liknande lagförslag planeras inom EG. Det
är lämpligt att koppla åldersgränsen för tobak till andra
åldersgränser, t.ex. myndighetsåldern. En sådan
åldersgräns skulle också vara ett stöd för de ungdomar som
i dag av grupptrycket tvingas börja röka.
Rökslutarhjälp måste göras lättillgänglig för alla som
önskar upphöra med sitt tobaksbruk.
Ett totalt reklamförbud är en annan nödvändig åtgärd
för att minska tobaksbruket. Tobaksreklamen håller myten
levande om tobaken som en harmlös produkt och en del av
vår tillvaro. Reklamen framställer också cigaretter som
högklassiga, testade och godkända produkter. Genom att
staten tillåter marknadsföring av denna produkt är det svårt
för konsumenten att inse att var fjärde tobaksrökare dör i
förtid genom att använda produkten på precis det sätt som
producenten (oftast staten) rekommenderar i
marknadsföringen. Vi har svårt att se vilken annan produkt
med ett ohälsoregister som tobakens som skulle få
marknadsföras på detta sätt.
Ett reklamförbud måste även omfatta smygreklam,
eftersom erfarenheten visat att tobaksbolagen i länder med
reklamrestriktioner i stället marknadsför sitt varumärke på
kläder, vid sportevenemang etc. Därmed kringgås syftet
med reklamförbud.
Inom EG har man tidigare förberett ett direktiv om
tobaksreklam, som skulle ha inneburit kraftiga restriktioner
mot den öppna tobaksreklamen och ett totalförbud mot
smygreklam. Sedan man misslyckats att nå enighet om detta
förslag, planeras nu ett nytt förslag om totalförbud mot all
öppen och förtäckt tobaksreklam. Flera EG-länder (senast
Frankrike) har redan infört totalförbud mot tobaksreklam.
Rökförbud i vissa lokaler och åldersgräns för inköp av
tobak innebär vissa begränsningar i individens frihet.
Denna frihet kan dock samtidigt innebära ofrihet för andra.
Icke-rökaren tvingas inandas tobaksrök, icke-rökande
ungdomar utsätts för grupptryck från rökande jämnåriga
etc. Det är en myt att rökning hör ihop med den enskildes
frihet och egna vilja. Tvärtom saknas ofta den fria viljan när
det gäller tobaksbruk inte minst med tanke på nikotinets
beroendeskapande egenskaper. Individen börjar röka på
grund av grupptryck, social miljö etc. och därefter är det
beroendet som styr individens rökvanor.
I Sverige ligger vi tyvärr efter, inte före, många av de
ledande industriländerna när det gäller att nå WHO-målen.
Förebyggande av tobaksskador är en viktig framtidsfråga.
Av såväl mänskliga som ekonomiska skäl måste vi nu satsa
rejält för att minska tobaksbruket. Då handlar det om att
sätta stopp för tobaksreklam, genomföra förbud mot
rökning på arbetsplatser och offentliga platser, höja
tobaksbeskattningen och lägga på en avgift på cigaretterna
för hälsoupplysning samt införa åldersgräns för
tobaksinköp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en åldersgräns på l8 år för inköp
av tobaksvaror,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bestämmelser om rökfria lokaler
där icke-rökare vistas,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre för att
bekosta information om tobakens
skadeverkningar,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om exkludering av tobakspriser i
prisindex,2]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reklamförbud inkl. förbud mot
smygreklam för tobaksvaror,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en maximihalt av l5
mg tjära per cigarett fr.o.m. l993 och l2
mg fr.o.m. 1998,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tobaksproposition våren l99l.
Stockholm den l0 januari l99l
Elisabeth Fleetwood (m)
Karin Falkmer (m)
Barbro Westerholm (fp)
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
Karin Israelsson (c)
Marianne Jönsson (c)
Margareta Winberg (s)
Maj Britt Theorin (s)
Gudrun Schyman (v)
Margó Ingvardsson (v)
Anita Stenberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)