Ansvar för kommande generationer 20
% av befolkningen i de rika länderna förbrukar i dag
80 %
av världens naturresurser och står också för en stor del
av den miljöförstöring som leder till sämre livsbetingelser,
vilket i sin tur leder till ytterligare ökat tryck på kvarvarande
naturresurser. Detta leder inte till att öka barnens rätt i
samhället. Tvärtom kommer det att bli våra barn och
barnbarn som får betala notan för vår s k ökade vällevnad.
Miljöpartiet kan inte acceptera att livet skall utarmas för
våra efterlevande för att vi skall kunna öka BNP ytterligare.
Vi får bara förbruka vad oss tillkommer. Därför kräver vi
förbättring av miljön, kärnkraftens avveckling och
övergång till förnybara energikällor för den energi som
oundängligen behövs sedan alla effektiviseringar och
hushållsåtgärder vidtagits. Men för att få förståelse för
dessa tankegångar måste vi satsa på de unga. Vi behöver få
in mer ekologi och biologi i undervisningen. Eleverna måste
i skolan få lära för livet i ordets egentliga betydelse. För att
miljöundervisningen skall kunna ingå som en naturlig del i
skolundervisningen från och med förskolan och upp på
gymnasienivå krävs fortbildning i miljökunskap för alla
lärare.
Barns rätt i samhället
Barn och ungdomar åsidosätts ofta i vårt samhälle, ett
samhälle som alltför mycket anpassat sig till de vuxnas krav.
Barn har svårt att få sina intressen tillgodosedda gentemot
andra grupper i samhället. Det gemensamma är liksom i
andra sammanhang när det gäller barn, att barn generellt
sett av vuxna, lagstiftare, myndigheter, samhällsplanerare,
föräldrar, lärare m fl inte uppfattas eller tillerkänns en
ställning som är likvärdig med de vuxnas. Barnen måste få
sin rättmätiga plats i samhället. Det handlar också om att
respektera barn på samma sätt som vuxna kan respektera
andra vuxna.
De lagar som finns i dag kan ha till syfte att skydda barns
intressen men knappast att främja dessa. Barnet har
egentligen inga uttalade grundläggande rättigheter utan är
istället föremål för vissa begränsade skyldigheter från
vårdnadshavare eller myndigheter. Barnet kan närmast
karakteriseras som ett passivt vård- eller omsorgsobjekt i
vissa hänseenden, vars särskilda intressen i många fall inte
heller blir beaktade. Barn är i den meningen inte
självständiga rättssubjekt. Vuxenvärldens skyldigheter och
uppfattningar om barn kan också variera högst betydligt i
samma fråga i olika delar av landet, i skilda sammanhang
men också från tid till annan. Nuvarande skyddsregler är
inte tillräckliga. Trots reglerna i föräldrabalken och
socialtjänstlagen finns det ett inte obetydligt antal barn som
försummas och far illa i vårt välfärdssamhälle. Det finns
också en utredning som visar att föräldrarna inte är säkra på
om det är de som har huvudansvaret för det egna barnet
eller om det är samhället och socialtjänsten. Här behöver
föräldraansvaret stärkas.
Vi kräver att en parlamentarisk utredning tillsätts om
barnens rätt som har till syfte att utreda barns rättsliga
ställning i vårt land och att dessutom komma med lagförslag
som inte bara tillvaratar utan också främjar barns rätt och
intressen. Den bör behandla omsorg om barnet, barnets
personliga integritet, barnens talesrätt i vid bemärkelse,
barns skadeståndsskyldighet, någon som tar tillvara barnets
intresse i allmänhet, barn och miljö, barn som demokratiska
varelser och beslutsfattare, barn och kommersiella intressen
och slutligen en barnabalk.
Någon måste samordna barnens rätt i samhället. Det
måste finnas en organisation med opinionsbildande
funktion som kan sätta strålkastarljuset på barnens utsatta
situation, någon juridisk expertis som kan hjälpa barnen
mot ett samhälle som inte vill se deras problem utan bara
vill spara in på omsorgen, någon som tar tillvara barnens
rätt vid planeringen av t ex bostadsområden, att det finns
lekplatser som gör rätt för namnet. Inte de
färdigkonstruerade lekmiljöer som ger föga eller inget
utrymme för äkta konstruktiv lek. Leken är ju barnens
arbete och en riktig lekmiljö är en nödvändighet för att
barnen skall kunna utvecklas.
Inverkan på barnens situation av ett eventuellt inträde i
EG
I den svenska regeringens årsrapport 1989 om
Europasamarbetet står på sidan 99:
För att inte förvärra de regionala skillnaderna,
arbetslösheten, ojämlikheten mellan könen och den nya
fattigdomen när den inre marknadsprocessen påskyndas
genom företagssammanslagningar, jordbruksnedläggningar
och övrig strukturomvandling krävs dämpande åtgärder på
kortare sikt.
Det är ett anmärkningvärt erkännande från regeringens
sida av vad en EG-anpassning verkligen handlar om,
nämligen: ökade regionala skillnader ökad
arbetslöshet ökad ojämlikhet mellan könen ökad
nyfattigdom fler företagssammanslagningar fler
jordbruksnedläggningar.
Svårigheterna att ge EG en social dimension ligger i
EG:s och den inre marknadens grundstruktur. Var och en
får klara sig själv och sin familj. Familjens sociala
trygghetsförsäkringar är kopplade till familjefaderns
anställning eller någon annan familjemedlems anställning.
Den som inte har ett anställningsförhållande eller privata
försäkringar har ett mycket dåligt socialt skydd i EG-
länderna. Det är därför de kan ha så låga skatter inom EG.
De tar inte ansvar för alla som vi gör i Sverige. De har heller
inte den utbyggnad av barnomsorgen och äldreomsorgen
som vi har i Sverige. Inom EG är kvinnorna i mycket hög
grad hemma och gör det arbete obetalt som i Sverige utförs
av betald arbetskraft inom den offentliga sektorn. Inom EG
arbetar 35--40 %
av kvinnorna utanför hemmet mot 85 %
av de svenska kvinnorna. Det är därför man kan hålla
lönerna nere, så att företagen kan bli konkurrenskraftiga.
Men vad som inom EG är bra för företagen är i detta fallet
dåligt för kvinnorna, barnen och de svaga grupperna i
samhället. Miljöpartiet kan inte acceptera en sådan filosofi
för det blir inte ett samhälle som kommer att verka för
barnens rätt. Detta är ett samhälle som i Frankrike redan
visat sig utestänga barn utan fast adress från att gå i skolan,
som inte ger havande kvinnor möjlighet att gå på
läkarkontroll om de är utförsäkrade på grund av
arbetslöshet, som hindrar sådana kvinnor att föda sina barn
på sjukhus och som inte ger deras fattiga barn en möjlighet
att komma in i samhället, få utbildning, läkarvård eller
någon annan social rättighet.
Så är det alltså redan i EG-länderna i dag. En
ensamstående kvinna med barn utan arbete eller någon som
försörjer henne måste leva på en mycket låg ekonomisk
nivå. Arbetslösheten bland unga kvinnor i Spanien är i dag
uppe i 70 %.
Detta är inte ett pris som miljöpartiet de gröna är
villiga att betala för att gå med i EG.
Barns rättigheter vid skilsmässa
Barn har svårigheter att framföra sina åsikter i samband
med skilsmässor och de har överhuvudtaget problem med
att bli trodda. Miljöpartiet vill att familjerådgivning och
samarbetssamtal före en skilsmässa erbjuds och bekostas av
kommunen. Samarbetssamtal är samtal som hålls under
ledning av erfaren personal inom familjerådgivningens
verksamhet i syfte att uppnå samförståndslösningar vid
vårdnads- och umgängeskonflikter. På sikt har det visat sig
fördelaktigt för barnen med dessa samtal -- de har till och
med visat sig vara ekonomiskt lönsamma för samhället. En
utredning har visat att sådana samtal ger mindre
alkoholproblem, färre utslagna och mindre skolskolk bland
barnen samt mindre sjukskrivningar och färre rättegångar
för föräldrarna. Både barn och föräldrar mår bättre. Vi
måste göra allt som går för att minska skadeverkningarna
för barn av en skilsmässa. Barn behöver föräldrar som kan
samarbeta även efter en separation. Barn har rätt till båda
sina föräldrar.
Barns rätt till barnombudsman
Vi önskar därför att det inrättas av en tjänst som
barnombudsman på det statliga planet men också tjänster
på det lokala planet ute i kommunerna. Barnens rätt i
samhället måste stärkas. Det visar alla fall av
barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn.
Barns rätt till barnomsorg
Det är viktigt att påtala uraktlåtenheten att se till att
tjänster inom barnomsorgen besätts och att vi får behålla
specialistutbildat folk inom barnhälsovård, barnpsykiatri,
barnsjukvård, barntandvård och annan barnomsorg i ordets
vidare mening. Inom alla de nu uppräknade omsorgerna
sparas det nu på både statlig och lokal nivå. Miljöpartiet kan
inte acceptera en social nedskärning som går ut över våra
allra svagaste i samhället, barnen. Barnen har rätt till
barnomsorg. Det är inte föräldrarnas rätt till barnomsorg
som vi vill värna, inte arbetsgivarens rätt till barnomsorg för
sina anställda, inte samhällets rätt till barnomsorg utan just
barnens rätt till barnomsorg på barns villkor.
Barn i missbrukarhem
Det finns all anledning att tänka på de barn som far illa i
sina hem. Cirka 100 000
barn lever i missbrukarhem. Omkring en miljon
svenskar berörs av alkoholmissbruket antingen som
missbrukare själva eller som anhörig. Tre fjärdedelar av all
misshandel sker p g a
alkoholpåverkan för att inte tala om alla olyckor och
brott som har alkohol som grundorsak. 60 miljarder kostar
alkoholen samhället om året men med gemensamma
ansträngningar kan vi samarbeta med missbrukaren och ge
stöd och hjälp. Framförallt kan vi inte låta barnen fara illa.
Barns rätt inom skolområdet
Sparnitet märks inom skolans område på sämre
skolmåltider med vatten istället för mjölk, med mindre
grönsaker, sämre kvalitet på råvarorna, mera halvfabrikat,
mer uppvärmd mat istället för att man utnyttjar de skolkök
som redan finns. Istället vill vi ha bättre kvalitet på maten
och alternativodlade grönsaker. Det finns också trista,
stojiga måltidslokaler som aldrig hade blivit godkända som
måltidslokaler av fackföreningarna på en arbetsplats för
vuxna. Så har vi trasiga gamla skolböcker som ''ärvs'' från
klass till klass för att inte tala om dammiga, dåligt städade
klassrum och till och med mögliga, osunda lokaler. Detta är
ett problem som har dykt upp under senare år.
Skolans mål skall vara att lära för livet, att låta
kreativiteten utvecklas hos varje barn, att utveckla
personligheten, tänkandet och intellektet, att bygga på de
naturliga förutsättningarna barnet har när det börjar i
skolan. Eleverna ska vara skolans självklara centrum och
respekteras som de individer de är. Arbetet i skolan skall
präglas av demokrati, solidaritet, jämställdhet, positiv
konfliktlösning och personligt ansvar.
Barns rätt till sina föräldrar
Barnens rätt till sina föräldrar skulle bättre kunna
tillgodoses om vi kunde införa rätten till kortare arbetstid
särskilt för småbarnsföräldrarna. Varför skall några
människor arbeta sig till magsår och hjärtinfarkt medan
andra går ofrivilligt arbetslösa. Men ledstjärnan för kortare
arbetstid skall vara barnens rätt till sina föräldrar, inte
möjligheten till en extra jaktvecka på hösten.
Barns rätt till förebyggande vård
Vi måste arbeta förebyggande när det gäller barnen. Det
gäller inte bara BVC-verksamheten och skolorna utan
också inom hemmen. Det måste till åtgärder mot en
förväntad cancerexplosion, mot att barn utsätts för passiv
rökning, mot att barn tvingas vistas i ''sjuka'' hus. För att
barn skall få en bättre uppväxt måste de vuxnas
alkoholberoende minska och narkotikan bekämpas
effektivt. Allt detta kräver aktivare åtgärder från samhällets
sida än vad som nu förekommer.
Handikappade barns rättigheter
Men även om vi gör allt vi kan i förebyggande syfte
kommer det att finnas barn som föds handikappade eller
blir handikappade på olika sätt. Då är det viktigt att
samhället tar sitt ansvar för att underlätta för de
handikappade att kunna leva ett så normalt liv som det
tekniskt sett är möjligt. Det finns i dag många möjligheter
att kompensera handikappet med teknikens hjälp. Där får
inte penningbrist lägga hinder i vägen. Där måste samhället
underlätta med de hjälpmedel som står till buds. Därför är
det mycket viktigt att 1989 års handikapputredning får
gehör för de förslag till förbättringar för de handikappade
som den kommer att framlägga. Ändå rör denna utredning
bara en liten del av de handikappade. Vi måste därför satsa
aktivt på att förbättra de handikappades villkor.
Här kommer också vår syn på sjukdom och handikapp in
vad gäller gentekniken. Vi kan inte via genteknisk forskning
och fosterdiagnostik ''försäkra'' oss mot handikapp och
sjukdom. Vi måste arbeta mot en uppfattning att endast det
friska och oskadade har ett positivt värde för samhället.
Annars kan lätt en elitistisk syn på människovärdet slå ut
humanitet och variation, vilket skulle ge ett avhumaniserat
samhälle befolkat av aniara-människor, ett kallt och
effektivt samhällle där bara A-människor har
berättigande.
Barns rätt att slippa etervåld och reklampåverkan
Vi måste också motarbeta att barnen psykiskt skadas av
videovåld, får en uppfattning av att det går att slå och sparka
en människa sönder och samman för att sedan som på TV
resa sig upp och fortsätta som om ingenting hänt. Det ger
barn en skev bild av hur en människa upplever att utsättas
för våld. Därför är det viktigt att ta upp frågan om TV-
politiken och dess påverkan på speciellt barnen. I detta fall
är TV-reklam och våldsinslag ofta hopkopplade. Barn bör
inte utsättas för TV-reklam direkt riktad till barn. Sådan
reklam skall ej förekomma.
Barns rätt till en meningsfull fritid
När det gäller idrotten vill vi satsa på breddidrotten och
motionsidrotten på elitidrottens bekostnad. Vi vill ha
jämlikhet mellan könen och lika stora satsningar på
flickidrott som på pojkidrott. En av de finaste insatser som
samhället kan göra till hjälp för de handikappade är att
stödja deras fritidsaktiviteter. Handikappidrotten ger sina
utövare högre självkänsla och mer kontakt med andra
människor förutom en starkare och friskare kropp under de
förutsättningar som finns.
Men även inom ungdomsidrotten kan det bli så att
tidtagaruret, måttbandet eller antalet mål, prestationen,
avgör om man får vara med i laget och gemenskapen. De
som inte platsar i laget måste också komma med i en
breddad verksamhet och få vara med i gemenskapen.
Många ledare ställer upp med tid och entusiasm gratis,
satsar t o m av egna pengar. Samhället borde visa sin
uppskattning och ge föreningarna ytterligare ekonomiskt
stöd för att dessa skall kunna ta ansvaret för de ''glömda
ungdomarna'' och få med dem i gemenskapen. Vi föreslår
att pengar tas från de statliga lotterierna till detta.
Ungdomars rätt till eget boende
På vissa orter är det ont om bostäder, vilket skapar
särskilt stora svårigheter för ungdomar som vill ha egen
bostad. Därför bör en översyn ske av behovet och åtgärder
vidtas. Det är också viktigt att det finns bra och billiga
bostäder inte bara till de skötsamma ungdomarna utan
också till dem som kommer snett i samhället. De utslagnas
antal blir allt större och de blir allt yngre. Socialstyrelsen
borde utforma direktiv för hur kommunerna genom
uppsökande verksamhet även på gator och torg skall söka
uppskatta behovet av sängplatser för de bostadslösa
missbrukarna. Det måste vara lättare att motivera
missbrukare till att upphöra med sitt missbruk om
vederbörande har tillgång till ett något så när socialt boende
och slipper den dagliga jakten efter en sovplats.
Ungdomsmottagningar
För att förebygga att ungdomar kommer snett i
samhället bör det finnas ungdomsmottagningar ute i
kommunerna. Sådana mottagningar fyller ett stort behov
för att förebygga sjukdomar och ungdomsproblem
framförallt vad gäller sex och samlevnadsproblem men
också alla andra typer av problem stora som små, psykiska
som fysiska. På så vis har det visat sig att man kan få ner
antalet oönskade tonårsgraviditeter och aborter förutom att
man lär sig hur man skyddar sig mot smittsamma
könssjukdomar. Att lägga några miljoner i stimulansbidrag
till utbyggnad av fler ungdomsmottagningar är väl använda
pengar.
Barns rätt utanför Sveriges gränser
Det är viktigt att Sverige engagerar sig i barnens
internationella rättigheter. Dit hör att förbjuda att barn tas
ut till aktiva stridshandlingar. Det skall inte heller vara
lagligt att utnyttja barn som arbetare i mycket tidig ålder.
Att utnyttja barn som billig arbetskraft för att förbättra sin
konkurrenskraft skall inte vara möjligt. Det är en för
samhället osund och för barnen skadlig inställning.
Sverige har ratificerat FN-konventionen om barnens
rättigheter men vi måste ändra svensk lag enligt FN-
konventionen så att barn i Sverige inte kan sättas i fängelse
vilket sker idag, t ex när det gäller flyktingbarn.
Vi har också problemet med alla de barn som i andra
länder utnyttjas som sexobjekt av lystna resenärer även från
vårt land. Det är människor som anser att de för pengar kan
köpa sig rätten att skada, t o m dödligt skada, småbarn och
unga pojkar och flickor genom sitt perversa sexuella
beteende, människor som ser på barn som vilken
förbrukningsvara som helst, som man kan köpa, bruka och
slänga bort. Sådana sexresor skall inte kunna arrangeras.
Det är och förblir ett kriminellt handlande att utnyttja barn
sexuellt även om det sker utanför vårt lands gränser. Varför
har sådana resor inte redan stoppats?
Här kräver miljöpartiet de gröna ett aktivt handlande av
regeringen och att det tillsätts en utredning med uppgift att
utreda och ge förslag till åtgärder som förhindrar sexuellt
utnyttjande av barn. Vi vill få stopp på denna olustiga
trafik. I samband med detta är naturligtvis den växande
porrindustrin ett ökande hot mot barnen. Vi ser hur
Östeuropa redan med sina nyöppnade gränser blivit en
lukrativ marknad för denna industri. Ett skrämmande stort
antal barn utnyttjas och t.o.m. dödas visar siffror från
USA.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en
parlamentarisk utredning om barnets rätt,1]
[att riksdagen anvisar medel för information om hur ett
eventuellt medlemskap i EG kommer att påverka den s.k.
svenska välfärdspolitiken, innan den folkomröstning
kommer till stånd som måste föregå ett beslut om Sveriges
eventuella inträde i EG,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att med anledning av kommande generationers möjlighet
till överlevnad ett nytt beräkningssätt för BNP införs i vilket
även miljöförstöringen inräknas,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kärnkraften skall avvecklas snarast möjligt för att inte
öka skuldbördan både ekologiskt och ekonomiskt för våra
barn och barnbarn i samband med nedläggningen,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att mer biologi/ekologiundervisning införs i skolan,5]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vi får en större satsning på undervisning, utbildning och
forskning om barn och barns villkor,5]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en statlig barnombudsmannatjänst inrättas och verkar
för att kommunerna inrättar motsvarande tjänst på det
lokala planet på hel- eller halvtid i varje kommun,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att socialstyrelsen bör tillse att vi får behålla den
specialistutbildade personal inom barnhälsovård,
barnpsykiatri, barnsjukvård, barntandvård och annan
barnomsorg i ordets vidare mening som vi med all rätt ansåg
oss ha råd med under föregående årtionde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att när det gäller barnomsorg är det barnens rätt till
barnomsorg som skall tillgodoses,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att barnens rätt till omsorg på skolans område vad gäller
skolmåltider, lokaler, arbetsmiljö och arbetsmaterial
tillgodoses enligt vad i motionen anförts,5]
4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utreda och ge förslag till åtgärder
som förhindrar sexuellt utnyttjande av barn i andra länder
enligt vad i motionen anförts -- det gäller sådana handlingar
som skulle varit kriminella om de utförts i Sverige,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kortare arbetstid införs, i första hand för
småbarnsföräldrar, med 20--30 timmars arbetsvecka, för att
ge barnen deras rätt till att umgås med sina
föräldrar,6]
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att all barnomsorg bör ske i rökfri miljö, speciellt om
föräldrarna så kräver samt att passiv rökning i offentliga
lokaler förhindras, barn skall inte behöva bli passiva
rökare,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att åtgärder vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs
och att de som finns saneras så att barn inte skall behöva bli
sjuka på grund av dålig boendestandard,7]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att byggmästare eller motsvarande åläggs ett ansvar för att
allergi- eller sjukdomsframkallande material inte får
komma till användning vid byggnation och att
fastighetsägare inte får hyra ut sjuka hus eller lokaler där
förhållanden av osunt slag råder om barn skall vistas i
lokalerna,7]
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att avglorifiering av alkoholbruket bör ske genom
informationsverksamhet och opinionsbildning för minskad
alkoholkonsumtion, speciellt bland skolungdomar och
värnpliktiga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att medel bör anslås för att intensifiera upplysningen om
narkotika,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att barn i missbrukarfamiljer vid behov måste kunna söka
skydd i någon form av jourverksamhet och att en
verksamhet motsvarande den danska införs till att börja
med i storstäderna; även organisationer som BRIS bör
aktivt stödjas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att statens, kommuners och landstings sparnit inte får
försämra de handikappade barnens möjligheter till
rehabilitering och teknisk hjälp och att de trots sitt
handikapp måste få utvecklas maximalt efter sina
förutsättningar,
10. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk kommitté med uppgift att komma med ett
heltäckande förslag till lagstiftning om genteknik och
angränsande områden inom bioteknik vilket har betydelse
även för diskussionen kring fosterdiagnostiken,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det skall finnas ansvarig utgivare för alla videogram för
att man skall kunna stoppa videovåldet som är särskilt
skadligt för barn,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att reklam inte skall sändas i TV, speciellt inte reklam som
riktar sig direkt till barnen,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att motion och idrott som schemalagt ämne inte
minskar,5]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att lika stora satsningar bör göras på flickidrotten som på
pojkidrotten och att satsningar görs på bredd idrotten på
elitidrottens bekostnad om pengarna inte räcker till
båda,8]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att pengar tas från de statliga lotterierna till stöd åt
föreningarna inom ungdomsidrotten för att stödja dessa i
deras arbete för att få med de ''glömda'' ungdomarna i sin
verksamhet,8]
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att analys blir gjord av bostadsbehovet bland bostadslösa
ungdomar och att sedan åtgärder vidtas för att skapa små
billiga bostäder samt ge natthärbärge för de akut
bostadslösa ungdomarna,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige bör agera för att barn inte får tas ut som soldater
och att barn inte får utnyttjas som arbetskraft i alltför tidig
ålder samt att Sverige måste ändra lagen enligt FN-
konventionen om barnens rättigheter vad gäller att Sverige
idag tillåter att barn sätts i fängelse, något som FN-
konventionen inte tillåter.9]
Stockholm den 14 januari 1991
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Anita Stenberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Kjell Dahlström (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp)
Kaj Nilsson (mp)
Gösta Lyngå (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goe s (mp)