Motion till riksdagen
1990/91:So212
av Birger Hagård och Sten Andersson i Malmö (m)

Sänkt minimiålder för rätt till inköp på systembolaget


För många medborgare i vårt land framstår
alkoholproblemet som ett av de största. Organisationer och
enskilda kritiseras kraftigt mot både bruk och missbruk av
alkohol. Samma källor hävdar med bestämdhet att
samhällets kostnader för just alkoholförbrukningen är
oerhört höga.
Självfallet finns det ingen anledning hävda att vi inte har
några alkoholproblem. Däremot kan det konstateras att
Sveriges alkoholkonsumtion per invånare vid jämförelse
med andra länder inte av den orsaken skulle vara direkt
allvarlig. I de flesta andra västliga länder konsumeras
betydligt mer alkohol per invånare än vad som är fallet i vårt
land. Med tanke på den alkoholdebatt som bedrives i
Sverige kan det ibland finnas skäl att ställa följande fråga:
Hur kan ekonomisk, social, industriell och kulturell
verksamhet överhuvudtaget bedrivas i länder som
Storbritannien, Danmark, Frankrike, Västtyskland, USA
m.fl.? I dessa länder konsumeras betydligt mer alkohol per
invånare än vad som är fallet i Sverige. Skulle man ta allt
på allvar som förs fram som argument av organisationer och
enskilda så skulle vårt land överhuvudtaget inte på något
område fungera om vi uppnådde samma
alkoholkonsumtion som i de tidigare uppräknade länderna.
Ändå verkar det som om dessa länder i stort sett fungerar
ganska bra, och det saknas enligt vår uppfattning all
anledning för oss i Sverige att slå oss för bröstet och tala om
för andra hur duktiga vi är.
Med tanke på de problem vi trots allt har i Sverige kring
alkoholkonsumtionen kan det vara skäl fråga om inte våra
metoder att angripa problemen är felaktiga. Är vi verkligen
på rätt väg vad det gäller att möta alkoholproblematiken?
Löser man människors eventuella alkoholproblem genom
att skapa en 'snårskog'' av lagar och regler? Är det inte så
att ett resultat av det samhälle vi i dag har just är en felaktig
alkoholkonsumtion? Även om det saknas skäl att återgå till
gamla tiders sociala samhälle fanns där ändå en omtanke
om sina släktingar, vänner och grannar som i dag tyvärr
alltför ofta lyser med sin frånvaro. Förr kände man sina
grannar. Nu sitter många människor isolerade ute i
städernas höghusområden där man, trots många års
bosättning, inte har någon som helst kontakt med sina
grannar. Många medborgare, vilka efter t.ex. en skilsmässa
med därtill hörande stora underhållsplikter, drivs i alltför
många fall in i en överdriven alkoholkonsumtion.
En direkt diskriminerande, men knappast effektfull,
bestämmelse är den som förbjuder medborgare under 20 år
att köpa alkohol i systembutikerna! När man fyllt 18 år har
man rättighet att rösta till riksdags-, landstings- och
kommunalval. Man är också valbar till dessa församlingar.
En 18-åring kan alltså bli ledamot av Sveriges riksdag. Det
är denna församling som utformar vårt lands alkoholpolitik.
En 18-åring kan bli invald i en socialnämnd i sin kommun
och där besluta om t.ex. huruvida en restaurangägare skall
erhålla utskänkningstillstånd av alkoholdrycker eller ej.
Dock får han eller hon inte handla alkoholdrycker i våra
systembutiker.
18-åringar får gifta sig, skaffa barn och därmed ta ansvar
för dessas uppfostran. 18-åringar får också ta körkort för bil
efter ett prov som den stora majoriteten klarar. De ovan
uppräknade exemplen är bara några rättigheter som en 18-
åring i vårt land erhåller.
För mig och säkert många andra är det inkonsekvent att
ge 18-åringar dessa rättigheter samtidigt som samhället på
samma gång omyndigförklarar dem genom att inte kunna
göra inköp av alkohol i systembolagets butiker förrän de
fyllt 20 år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar anpassa minimiåldern för inköp på
systembolaget till myndighetsåldern.

Stockholm den 17 januari 1991

Birger Hagård (m)

Sten Andersson (m)

i Malmö