Med genomförandet av socialtjänstreformen 1982
förändrades det sociala arbetet i grunden. En auktoritativ
och i vissa stycken förtryckande lagstiftning ersattes av en
lag som vilar på demokratiska och solidariska värderingar.
Socialtjänstlagen betonar alla människors rätt till aktivt
deltagande i samhällslivet och den tilltror alla människor
möjligheter att utvecklas och att frigöra resurser både
individuellt och i grupp. Socialtjänstlagen är unik
därigenom att den inte bara riktar blicken mot påstått
ofullkomliga individer utan den betonar också samhällets
betydelse samt nödvändigheten av att livsvillkoren för
utsatta grupper förbättras.
Med detta synsätt i botten framhåller lagen vikten av
stöd till enskilda individer men också av arbete med
allmänna och strukturella åtgärder.
Socialtjänsten skall -- så står det i lagen -- ''på
demokratins och solidaritetens grund främja människors
ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor
och aktiva deltagande i samhällslivet''.
Ett av de viktigaste verktygen för att uppnå dessa högt
ställda mål är socialtjänstens medverkan i
samhällsplaneringen.
Socialtjänsten skall enligt gällande bestämmelser i
samarbete med andra samhällsorgan, organisationer,
föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunerna.
Vi måste dock konstatera att det ännu återstår mycket
att göra innan socialtjänsten fått det genombrott för
förebyggande arbete som man räknade med. En av
bristerna är att socialtjänstens möjligheter som
medverkande i samhällsplaneringen inte tagits tillvara.
Detta har under årens lopp framförts i ett flertal motioner.
Riksdagen har i regel delat uppfattningen att detta är en
fråga av stor vikt, men man har också regelmässigt hänvisat
till att det handlar om ett område för vilket kommunerna
bär ansvaret.
Sedan socialtjänstreformen genomfördes har ett
omfattande förnyelsearbete av den offentliga verksamheten
påbörjats i flertalet kommuner. Bl.a. berörs
nämndorganisationen, och detta kan komma att påverka
socialtjänstens möjligheter att medverka i
samhällsplaneringen.
I årets budgetproposition aviserar socialministern sin
avsikt att besluta om en översyn av socialtjänstlagen. Ett
viktigt inslag i den översynen bör enligt vår uppfattning bli
socialtjänstens roll i samhällsplaneringen. Därvid bör även
frågan om hur socialtjänsten skall kunna medverka i
samhällsplaneringen utan en socialnämnd belysas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i översynen av
socialtjänstlagen bör ingå socialtjänstens roll i
samhällsplaneringen.
Stockholm den 15 januari 1991
Sylvia Pettersson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Ulla-Britt Åbark (s)