I regeringens proposition 1990/91:100 bilaga 9 behandlas anslagen till Riksskatteverket RSV. I bilagan behandlas bl.a. anslagen till skatteförvaltningen samt kronofogdemyndigheten. Vänsterpartiet anser att anslagen till den statliga administrationen bör prövas i en restriktiv anda. Det är ett viktigt mål att höja kvalitet och produktivitet inom den offentliga sektorn, och centrala statliga ämbetsverk i synnerhet.
Den statliga skatteförvaltningen har också under en följd av år lyckats med detta. Trots snäva ekonomiska ramar har skatteförvaltningen lyckats att samtidigt höja sin produktivitet och ge bättre service till de skattskyldiga. Beräkningar visar att verksamheterna under riksskatteverket under senare år har höjt sin produktivitet med ca 4 procent.
Skatteförvaltningens arbete är en förutsättning för att samhället skall få in sina skatteintäkter. Myndighetens kontrollverksamhet leder varje år till att avsevärda belopp tillförs statskassan. Likaså är förvaltningens arbete en förutsättning för att de skattskyldiga som betalt in för höga skatter får dessa snabbt återbetalda. Skattekontrollen är vidare ett näringspolitiskt instrument som skall garantera att ingen verksamhet utsätts för en konkurrens som bygger på skattefusk och skatteundandragande.
Allas rätt till en likformig och rättvis behandling bygger på att skatteförvaltningen kan upprätthålla en hög kvalitet i sitt arbete, och att skatteförvaltningens resurser är fördelade i förhållande till olika regionala behov.
Skattemyndigheterna har, trots den höjda produktiviteten och trots att de svarar för inkasserandet av huvuddelen av samhällets intäktssida, varit utsatta för krav på löpande besparingar. Det finns olika metoder att beräkna sparbetingen med hänsyn till anslag eller arbetsvolymer, men under en följd av år har reduceringarna legat runt 2 %.
Skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna har också brottats med svåra personalproblem. Verkets kvalificerade personal är attraktiv på arbetsmarknaden, och antalet avgångar har varit mycket höga. Detta kan mötas med en aktiv personalpolitik, interna karriärmöjligheter, mer kvalificerade uppgifter, etc. Till syvende och sist måste dock verket ha resurser så att sådana satsningar kan finansieras. Arbetsbelastningen på personalen måste hållas på en rimlig nivå och lönerna ligga på en marknadsmässig nivå.
Dessa problem har aktualiserats i motioner från vänsterpartiet såväl vad gäller budgetåren 1988/89 som 1989/90. Motionerna har ej bifallits av riksdagen men bidragit till att vissa extra anslag anvisats av skatteutskottet bl.a. i samband med kompletteringspropositionerna.
Central förvaltning
I sin anslagsframställan för budgetåret 1991/92 begär RSV att verket centralt skall undantas från sparkravet på 1,5 %. Verket begär dessutom extra anslag bl.a. för skattereformens genomförande på 77,4 mkr samt för införandet av ny summarisk process 34,9 mkr.
Regeringen avstyrker RSVs begäran att slippa sparkravet på 1,5 %, men menar att 1 % av sparkravet skall ställas till regeringens förfogande för effektivitetshöjande åtgärder inom RSV. Begäran om extra anslag för skattereformen reduceras till 47,6 mkr och för summarisk process till 9,2 mkr.
Vänsterpartiet menar att RSV har vägande skäl för sin anslagsframställan. Med hänsyn till den strama anslagsprövning som bör gälla menar vänsterpartiet dock att man i stort kan följa regeringens proposition i denna del. Vänsterpartiet anser dock att det är välmotiverat att medel motsvarande hela huvudförslagets sparbeting på 1,5 % ställs till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder.
Regional och lokal skatteförvaltning
I sin anslagsframställan för budgetåret 1991/92 begär RSV att regional och lokal skatteförvaltning skall undantas från sparkravet på 1,5 %. Utöver huvudförslaget begär RSV anslag för utbyggd verksamhet med 482,3 mkr. Satsningarna inkluderar bl.a. anslag på 99,9 mkr för arbete med den nya taxeringslagen, 5 mkr för kontroll av stora företag samt 20 mkr för att trygga personalförsörjningen i Stockholms län.
Regeringen föreslår att av de medel (1,5 %) som sparas genom att huvudförslaget tillämpas så skall medel motsvarande 1 % ställas till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder. Framställningarna i övrigt avslås eller reduceras mycket kraftigt.
Vänsterpartiet menar att anslaget bör ökas med 14 mkr. Detta gör att förvaltningen i princip undantas från huvudförslagets krav på reducering. Dessutom föreslår vänsterpartiet att RSVs begäran om 5 mkr för kontroll av stora bolag bifalls, samt att 10 mkr extra omedelbart anvisas för att trygga personalförsörjningen i Stockholms län. Totalt ger detta ökade anslag på 29 mkr.
Kronofogdemyndigheterna
I sin anslagsframställan för budgetåret 1991/92 begär RSV att kronofogdemyndigheterna skall undantas från sparkravet på 1,5 %. RSV begär dessutom bl.a. extra anslag för den nya summariska processen på 48,3 mkr samt att de mest arbetstyngda länen skall få en tillfällig resursförstärkning på 6 mkr.
Regeringen föreslår att av de medel (1,5 %) som sparas genom att huvudförslaget tillämpas skall medel motsvarande 1 % ställas till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder. Framställningarna i övrigt avslås eller reduceras mycket kraftigt, för kostnaderna för ny summarisk process anvisas t.ex. endast 10 mkr.
Många kronofogdemyndigheter arbetar under mycket ansträngda ekonomiska ramar. Påfrestningarna ökar också snabbt. Bl.a. ökar antalet konkurser påtagligt. Satsningarna inom kronofogdemyndigheten är dessutom mycket ''bärkraftiga''. En beräkning visar att varje anställd inom exekutionsväsendet drar in 1,0 milj.kr. till staten och ca 0,4 milj.kr. till enskilda sökande. I genomsnitt driver varje anställd in ca 1,4 milj.kr. till enskilda och staten.
Vänsterpartiet menar att RSVs begäran om ett extra anslag på 6 mkr till de mest arbetstyngda länen bör tillgodoses. Därutöver bör 14 mkr utöver regeringens förslag anvisas för arbetet med den nya summariska processen. Totalt 20 mkr.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att medel motsvarande 1,5
% av de medel som sparas genom tillämpningen av ett rationaliseringskrav hos riksskatteverket ställs till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anslår 29
000
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
[att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anslår 20
000
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.1]
Stockholm den 25 januari 1991 Lars Bäckström (v) Maggi Mikaelsson (v) Lars-Ove Hagberg (v)
1 1990/91:L312