Motion till riksdagen
1990/91:Sk825
av Lars Bäckström m.fl. (v)

Anslagen till riksskatteverket


I regeringens proposition 1990/91:100 bilaga 9 behandlas
anslagen till Riksskatteverket RSV. I bilagan behandlas
bl.a. anslagen till skatteförvaltningen samt
kronofogdemyndigheten. Vänsterpartiet anser att anslagen
till den statliga administrationen bör prövas i en restriktiv
anda. Det är ett viktigt mål att höja kvalitet och
produktivitet inom den offentliga sektorn, och centrala
statliga ämbetsverk i synnerhet.
Den statliga skatteförvaltningen har också under en
följd av år lyckats med detta. Trots snäva ekonomiska ramar
har skatteförvaltningen lyckats att samtidigt höja sin
produktivitet och ge bättre service till de skattskyldiga.
Beräkningar visar att verksamheterna under
riksskatteverket under senare år har höjt sin produktivitet
med ca 4 procent.
Skatteförvaltningens arbete är en förutsättning för att
samhället skall få in sina skatteintäkter. Myndighetens
kontrollverksamhet leder varje år till att avsevärda belopp
tillförs statskassan. Likaså är förvaltningens arbete en
förutsättning för att de skattskyldiga som betalt in för höga
skatter får dessa snabbt återbetalda. Skattekontrollen är
vidare ett näringspolitiskt instrument som skall garantera
att ingen verksamhet utsätts för en konkurrens som bygger
på skattefusk och skatteundandragande.
Allas rätt till en likformig och rättvis behandling bygger
på att skatteförvaltningen kan upprätthålla en hög kvalitet i
sitt arbete, och att skatteförvaltningens resurser är
fördelade i förhållande till olika regionala behov.
Skattemyndigheterna har, trots den höjda
produktiviteten och trots att de svarar för inkasserandet av
huvuddelen av samhällets intäktssida, varit utsatta för krav
på löpande besparingar. Det finns olika metoder att
beräkna sparbetingen med hänsyn till anslag eller
arbetsvolymer, men under en följd av år har reduceringarna
legat runt 2 %.
Skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
har också brottats med svåra personalproblem. Verkets
kvalificerade personal är attraktiv på arbetsmarknaden, och
antalet avgångar har varit mycket höga. Detta kan mötas
med en aktiv personalpolitik, interna karriärmöjligheter,
mer kvalificerade uppgifter, etc. Till syvende och sist måste
dock verket ha resurser så att sådana satsningar kan
finansieras. Arbetsbelastningen på personalen måste hållas
på en rimlig nivå och lönerna ligga på en marknadsmässig
nivå.
Dessa problem har aktualiserats i motioner från
vänsterpartiet såväl vad gäller budgetåren 1988/89 som
1989/90. Motionerna har ej bifallits av riksdagen men
bidragit till att vissa extra anslag anvisats av skatteutskottet
bl.a. i samband med kompletteringspropositionerna.
Central förvaltning
I sin anslagsframställan för budgetåret 1991/92 begär
RSV att verket centralt skall undantas från sparkravet på
1,5 %. Verket begär dessutom extra anslag bl.a. för
skattereformens genomförande på 77,4 mkr samt för
införandet av ny summarisk process 34,9 mkr.
Regeringen avstyrker RSVs begäran att slippa
sparkravet på 1,5 %, men menar att 1 % av sparkravet skall
ställas till regeringens förfogande för effektivitetshöjande
åtgärder inom RSV. Begäran om extra anslag för
skattereformen reduceras till 47,6 mkr och för summarisk
process till 9,2 mkr.
Vänsterpartiet menar att RSV har vägande skäl för sin
anslagsframställan. Med hänsyn till den strama
anslagsprövning som bör gälla menar vänsterpartiet dock
att man i stort kan följa regeringens proposition i denna del.
Vänsterpartiet anser dock att det är välmotiverat att medel
motsvarande hela huvudförslagets sparbeting på 1,5 %
ställs till regeringens disposition för effektivitetshöjande
åtgärder.
Regional och lokal skatteförvaltning
I sin anslagsframställan för budgetåret 1991/92 begär
RSV att regional och lokal skatteförvaltning skall undantas
från sparkravet på 1,5 %. Utöver huvudförslaget begär
RSV anslag för utbyggd verksamhet med 482,3 mkr.
Satsningarna inkluderar bl.a. anslag på 99,9 mkr för arbete
med den nya taxeringslagen, 5 mkr för kontroll av stora
företag samt 20 mkr för att trygga personalförsörjningen i
Stockholms län.
Regeringen föreslår att av de medel (1,5 %) som sparas
genom att huvudförslaget tillämpas så skall medel
motsvarande 1 % ställas till regeringens disposition för
effektivitetshöjande åtgärder. Framställningarna i övrigt
avslås eller reduceras mycket kraftigt.
Vänsterpartiet menar att anslaget bör ökas med 14 mkr.
Detta gör att förvaltningen i princip undantas från
huvudförslagets krav på reducering. Dessutom föreslår
vänsterpartiet att RSVs begäran om 5 mkr för kontroll av
stora bolag bifalls, samt att 10 mkr extra omedelbart anvisas
för att trygga personalförsörjningen i Stockholms län. Totalt
ger detta ökade anslag på 29 mkr.
Kronofogdemyndigheterna
I sin anslagsframställan för budgetåret 1991/92 begär
RSV att kronofogdemyndigheterna skall undantas från
sparkravet på 1,5 %. RSV begär dessutom bl.a. extra anslag
för den nya summariska processen på 48,3 mkr samt att de
mest arbetstyngda länen skall få en tillfällig
resursförstärkning på 6 mkr.
Regeringen föreslår att av de medel (1,5 %) som sparas
genom att huvudförslaget tillämpas skall medel
motsvarande 1 % ställas till regeringens disposition för
effektivitetshöjande åtgärder. Framställningarna i övrigt
avslås eller reduceras mycket kraftigt, för kostnaderna för
ny summarisk process anvisas t.ex. endast 10 mkr.
Många kronofogdemyndigheter arbetar under mycket
ansträngda ekonomiska ramar. Påfrestningarna ökar också
snabbt. Bl.a. ökar antalet konkurser påtagligt. Satsningarna
inom kronofogdemyndigheten är dessutom mycket
''bärkraftiga''. En beräkning visar att varje anställd inom
exekutionsväsendet drar in 1,0 milj.kr. till staten och ca 0,4
milj.kr. till enskilda sökande. I genomsnitt driver varje
anställd in ca 1,4 milj.kr. till enskilda och staten.
Vänsterpartiet menar att RSVs begäran om ett extra
anslag på 6 mkr till de mest arbetstyngda länen bör
tillgodoses. Därutöver bör 14 mkr utöver regeringens
förslag anvisas för arbetet med den nya summariska
processen. Totalt 20 mkr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att medel motsvarande 1,5
% av de medel som sparas genom tillämpningen av ett
rationaliseringskrav hos riksskatteverket ställs till
regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning
för budgetåret 1991/92 anslår 29
000
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
[att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1991/92 anslår 20
000
000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.1]

Stockholm den 25 januari 1991

Lars Bäckström (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Lars-Ove Hagberg (v)
1 1990/91:L312