Utgångspunkten för skattereformen har varit att 85 %
av inkomsttagarna skall erlägga enbart kommunalskatt. För
inkomster över 180.000 kr utgår därtill 20 % i statlig
inkomstskatt.
För det stora flertalet inkomsttagare innebär detta att
det för inkomståret 1991 skall bli rejäla skattesänkningar.
Detta är också vad som den officiella presentationen av
skattereformen förespeglat. I samband med att de
preliminära skattesedlarna kommit ut har många
inkomsttagare med B-skatt, trots att de upprättat
preliminärdeklaration, upptäckt att den enda skillnaden
1991 jämfört med tidigare varit att de fått sin skatt höjd med
10 %. Detta jämfört med den slutliga skatten för förra året.
Den enda positiva effekten av skattereformen under
detta år blir då att påslaget på den slutliga skatten stannar
vid 10 % istället för som tidigare 20 %.
Även skatterådgivare är frågande inför beräkningssättet
då informationen varit mycket bristfällig.
Genom konjunkturläget och den för exempelvis
jordbruket ovissa situationen är det sannolikt att
inkomstökningarna detta år blir klart lägre än tidigare. Det
hade då varit ett minimikrav att det inte hade skett ett
påslag på preliminärskatten med 10 % utan att skatteuttaget
varit oförändrat eller sänkt med 10 %.
Genom att det nu tas ut ett fortsatt högt skatteuttag får
många företagare och jordbrukare en försämrad likviditet
under ett år då påkänningarna ändå kan beräknas bli stora.
Staten kan precis som tidigare förbättra sin kassahållning till
en låg kostnad.
Enligt vår mening skall B-skattebetalarna kompenseras
för den uteblivna skattesänkningen. Det kan ske i samband
med att den slutliga skatten fastställs. En lämplig metod är
att de kompenseras i form av en höjd ränta på
överskjutande belopp.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompensation till inkomsttagare
med B-skatt.
Stockholm den 25 januari 1991
Göran Engström (c)
Kjell Ericsson (c)