Missbruket av alkohol leder till tragedier för enskilda
människor samtidigt som de samhällsekonomiska
konsekvenserna blir synnerligen omfattande. Det råder
därför enighet om att den totala alkoholkonsumtionen bör
minska. Samtidigt bör en övergång från starkare till svagare
alkoholdrycker stimuleras.
Skall alkoholpolitiken kunna nå framgång krävs att den
har en bred förankring hos medborgarna. De åtgärder som
vidtas måste kunna motiveras. I denna motion föreslår vi tre
förändringar av nuvarande lagstiftning för att uppnå en
övergång från konsumtion av starka till konsumtion av
svaga alkoholdrycker och för att skapa större förståelse för
nuvarande regelsystem.
Reformerad lättvinsbeskattning
Den nuvarande utformningen av lättvinsbeskattningen
innebär att ökade inköpskostnader slår igenom
oproportionerligt stort, inte minst vad beträffar
kvalitetsviner i mellanprislägen. Riksdagen beslöt 1983 att
reglerna borde ändras i syfte att minska skattebelastningen
på just dessa viner. Något förslag lades emellertid aldrig
fram av regeringen och riksdagsmajoriteten har därefter
inte fullföljt beslutet. Regeringen har nu tillsatt en utredare
med uppgift att se över alkoholbeskattningen. Något förslag
har emellertid ännu inte presenterats.
Genom en ändring som innebär att den så kallade
procentavgiften som läggs på bland annat
inköpskostnaderna sänks samtidigt som grundavgiften som
tas ut per liter vin höjs, får fler tillgång till kvalitetsviner.
Samtidigt blir vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner
dyrare. Detta motverkar att de används i berusningssyfte.
Det skattebortfall som blir följden av den sänkta
procentavgiften kan självfallet kompenseras också inom
ramen för den totala alkoholbeskattningen.
Lägre skatt på svagare starköl
De regler som nu gäller för beskattning av öl antogs av
riksdagen 1977. Redan året dessförinnan hade riksdagen
beslutat att öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent, så
kallat mellanöl, inte skulle få säljas i den allmänna handeln.
Öl indelas i dag i tre skatteklasser: lättöl, som innehåller
högst 1,8 viktprocent alkohol, öl, vars alkoholhalt inte får
överstiga 2,8 viktprocent och starköl som får innehålla högst
4,5 viktprocent. Endast öl i de två första skatteklasserna får
säljas i den allmänna handeln.
Beslutet om att i praktiken avskaffa det så kallade
mellanölet fattades med knapp majoritet och motiverades
främst av ungdomars missbruk. Motståndarna till förbudet
påpekade bland annat att det skulle kunna leda till en ökad
konsumtion av starköl, vin, sprit eller andra
berusningsmedel. Utvecklingen har i viss mån besannat
dessa farhågor.
I syfte att vända utvecklingen och för att bidra till att
uppfylla målet om övergång från konsumtion av starkare till
svagare alkoholdrycker bör reglerna för beskattning av
försäljning av öl revideras.
Den skatteklass som i dag omfattar starköl bör
differentieras så att öl med en alkoholhalt som inte
överstiger 3,6 viktprocent alkohol får en lägre
skattebelastning än övrigt starköl. Öl i den nya
skatteklassen skall liksom i dag endast få säljas på
systembolaget.
Genom den prisskillnad som uppstår mellan det ''svaga''
starkölet och normalt starköl kommer självfallet en
övergång att ske till det svagare starkölets förmån. Det bör
nämnas att den totala alkoholkonsumtionen därigenom
minskas. Det svagare starkölet innehåller ju 20 procent
mindre alkohol.
Vinservering vid teaterföreställningar
För ungefär tio år sedan genomfördes försök med
servering av vin och öl i samband med teaterföreställningar.
Detta försök utföll mycket positivt, men förbud mot
servering infördes ånyo. Detta är en av de regler inom
alkohollagstiftningen som riskerar att i sig ge negativa
effekter eftersom den inte uppfattas som alkoholpolitisk
utan enbart som krångel. För att öka allmänhetens
förståelse för alkohollagstiftningen bör denna regel ändras
så att servering av vin och starköl tillåts omedelbart före
samt i pausen på teaterföreställningar och motsvarande
offentliga tillställningar.
Lägre skatt på alkohol för servering
Ett särskilt problem med den höga skatten på alkohol i
kombination med ett högt kostnadsläge till följd av höga
arbetsgivaravgifter, moms m.m. är de höga
restaurangpriserna. De har medfört att många i samband
med restaurangbesök ''grundar'' genom att konsumera
alkohol före och/eller efter i stället för på restaurangen. Det
leder till högre total konsumtion, än om priserna varit
sådana att man valt att dricka på restaurangen. Regeringen
bör snarast utreda frågan om hur en lindring av
beskattningen för sådan alkohol som serveras ska kunna
utformas och återkomma till riksdagen med förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
beskattning av lättviner i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
differentierad skatt för starköl i enlighet med vad som
anförts i motionen,
[att riksdagen beslutar avskaffa förbudet mot servering
av vin och starköl i samband med teaterföreställningar och
motsvarande offentliga tillställningar,1]
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad
beskattning av alkoholdrycker för servering.
Stockholm den 25 januari 1991
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)