Regeringen föreslår i budgetpropositionen 1990/91:100, bilaga 9, att en ny tullorganisation skapas. Förslaget innebär i korthet att tullverket skall indelas i fyra tullregioner med tulldirektion som får regionalt ledningsansvar. Dessa tullregioner föreslås i sin tur bli indelade i 41 olika tulldistrikt. Den nya organisationen föreslås träda i kraft vid årsskiftet 1991/92. Regeringens förslag baseras på rapporten ''Tullverkets organisation'' (TOR) som presenterades i fjol.
Det finns starka invändningar från olika instanser mot förslaget om den framtida tullorganisationen. Detta framkom tydligt i samband med remissbehandlingen av TOR-rapporten.
Målsättningen att skapa en effektiv och rationell tullorganisation som kan svara för en hög tullservice i hela landet är riktig. Däremot är det mindre tillfredsställande att skapa en organisation som bidrar till ökad byråkrati och administration. Det viktiga måste vara att frigöra resurser för att stärka den praktiska tullservicen och den lokala verksamheten.
Den centrala och regionala administrationen måste minimeras. I stället skall en långtgående decentralisering av befogenheter och ansvar till den lokala tullorganisationen eftersträvas. Genom minskad byråkrati och central administration kan ekonomiska resurser frigöras som bättre behövs till den lokala och operativa verksamheten vid tullstationerna.
För Norrbottens del får regeringens förslag betydande personella konsekvenser vid tullstationerna. Enligt TOR- rapporten, som ligger till grund för generaltullstyrelsens och regeringens förslag, innebär det en minskning med totalt 16 tjänster vid följande tullstationer i Norrbotten; Övertorneå, Pello, Pajala, Muodoslombolo och Jäckvik.
Tullen i Norrbottens län arbetar över ett stort geografiskt område. Eftersom Norrbotten gränsar till två länder, Norge och Finland, har tullen en lång riksgräns att bevaka. Både person- och godstrafiken över riksgränserna är betydande. Detta förhållande måste beaktas i samband med fördelning av resurser och tjänster till de lokala tullstationerna. Detta bör ges regeringen till känna.
En kraftig reducering av personalstyrkan vid gränstullstationerna kommer att få negativa effekter på tullens möjligheter att upprätthålla kontroll och ge service till näringslivet. Det får dessutom konsekvenser för sysselsättningen i gränsbygderna som redan tidigare brottas med allvarliga arbetslöshetsproblem.
Vid utformningen och dimensioneringen av tullens lokala organisation är det nödvändigt att ta hänsyn till hur stort område som skall betjänas. I en region som Norrbotten med långa avstånd, viktiga mellanriksvägar och flera förbindelseleder med grannländerna måste regionalpolitiska hänsynstaganden göras. Detta bör ges regeringen till känna.
En av samhällets viktigaste uppgifter är att minska drogmissbruk och då särskilt bruket av narkotika. På olika sätt måste samhället medverka till att minska tillgången på narkotika. Det kan ske genom att polis- och tullmyndigheterna får bättre arbetsförutsättningar.
Under senare år har dessvärre narkotikan ökat i Sverige. Mycket pekar på en ökad narkotikasmuggling längs mellanriksvägarna till Norge och Finland.
Mellanriksvägen till Norge via Arjeplog har under senare år varit dåligt bevakad av tullen. Endast en tjänsteman har varit placerad i Arjeplog för bevakning inom Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner. En person har inga reella möjligheter till effektiv bevakning av ett område som är större än Blekinge, Skåne och Halland. Möjligheten till effektiva tillslag är begränsade på grund av säkerhetsrisken vid ensamarbete. Även polisens resurser har minskat i detta område under senare år.
Mellanriksvägen över Arjeplog är lång och går genom ett glesbefolkat område. Utan effektiv tullbevakning kan denna riksväg förvandlas till riskväg för narkotikatrafik. Sannolikheten för ökad tillförsel av narkotika via Norrbotten och därmed ökat drogmissbruk är mycket stor. En sådan utveckling står i strid med samhällets intentioner att nedbringa missbruket. En ändrad organisation inom tullen med kraftigt reducerade resurser vid tullstationerna skulle således kunna medföra mycket negativa effekter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitisk hänsyn vid utformning och dimensionering av tullens lokala organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullbevakningen längs mellanriksvägar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bemanning vid tullstationerna i Tornedalen och Jäckvik (Arjeplog).
Stockholm den 25 januari 1991 Per-Ola Eriksson (c)