Tullorganisationens framtida utformning och
funktionssätt har varit föremål för utredning inom
Generaltullstyrelsen. I utredningsarbetet har bl.a.
Statskontoret varit representerat. I rapporten Tullverkets
organisationsöversyn (TOR) som överlämnades till
regeringen förra sommaren redovisas nytt förslag till
organisation. Syftet med förslaget är att med hänsyn till
tullens utökade arbetsuppgifter och belastning skapa en
rationellare organisation som bättre tillvaratar begränsade
resurser utan att kvaliteten på tullservicen efterges.
Förslaget till ny tullorganisation innebär i korthet att
under Generaltullstyrelsen indela tullverket i fyra
tullregioner med tulldirektion i varje region för regionala
ledningsfunktioner och med ett operativt och administrativt
stöd. Tullregionerna föreslås i sin tur indelas i 41 tulldistrikt
med en tullkammare som har totalansvar för verksamheten
i varje distrikt. Den nya organisationen som föreslås träda i
kraft vid nästa årsskifte beräknas kunna innebära en
minskning med 352 årsarbetstillfällen under fem år med
början budgetåret 1991/92.
Trots att de flesta remissinstanser såväl som
Riksrevisionsverket och Statskontoret redovisat avvikande
mening till TOR-rapporten föreslår regeringen i
budgetpropositionen att den nya organisationen genomförs
från årsskiftet. För regeringens ställningstagande anges
nödvändigheten av att nu lägga fast strukturen i tullverkets
lokala och regionala organisation och undvika förseningar
av detta arbete.
Från centerpartiet delar vi inte regeringens slutsatser
och ställningstagande i frågan om den framtida
tullorganisationen. Vi vill dock understryka att vi delar
målsättningen och ambitionerna att skapa en effektivare
och rationellare tullorganisation som kan upprätthålla en
hög tullservice i hela landet. Men för att detta ska lyckas
inom ramen för ett begränsat resursutrymme måste
utgångspunkten vara att dels se hela tullorganisationen i en
totallösning, dels frigöra mera resurser till den praktiska
tullservicen och minimera administrationen.
Enligt vår uppfattning bidrar i stället TOR-förslaget till
att öka byråkrati och administration genom bl.a. förslaget
om fyra tullregioner med vardera egen tulldirektion. Vi
delar i hög grad den kritik, de synpunkter och de förslag till
ny organisation som bl.a. framkommit i Statskontorets
yttrande till utredningen.
Med vår utgångspunkt att skapa mer resurser till den
lokala tullverksamheten framstår behovet av att skapa en
ökad integration mellan olika verksamhetgrenar inom
tullen som nödvändigt. Den operativa myndigheten måste i
så stor utsträckning som möjligt kunna inom sin resursram
klara olika krav på kompetens, allsidighet och flexibilitet.
Härigenom skapas också den högsta servicenivån och bästa
handlingskraften.
De 41 organisatoriska enheter som TOR föreslår utgöra
självständiga tullkammare kan till synes framstå som en
betydande decentralisering av tullverksamheten. Enligt vår
uppfattning kommer dock dessa enheter i många fall att
vara alltför små för att på egen hand kunna uppfylla
uppställda krav. I synnerhet som deras resurstilldelning i
hög grad kommer att begränsas av de resurser som avsätts
till de föreslagna tullregionerna. TOR-förslaget kommer i
praktiken att innebära att dessa lokala tullmyndigheter
tvingas söka och vara beroende av resurser från regional
och central nivå.
Eftersom dessa regionala tullmyndigheter endast i
undantagsfall avses delta i det operativa arbetet kommer
resurserna där uppenbart att vara begränsade för understöd
till de lokala enheterna. I stället för en byråkratisk
treledsorganisation förordar centerpartiet att platta ut
organisationen genom en tvåledsorganisation bestående av
enbart ett antal tullkammare och centrala myndigheten
Generaltullstyrelsen. Något som också ingick i regeringens
direktiv till organisationsöversynen. För vår del tror vi att
antalet tullkammare som självständigt kan upprätthålla de
allmänna kraven på kompetens och flexibilitet rätt väl
stämmer överens med de 15 enheter som Statskontoret
föreslår i sitt yttrande. Dessa 15--20 tullkammare ska då ur
behörighets- och ansvarssynpunkt jämföras med
regeringens fyra regionala tullmyndigheter. Antalet
tullstationer föreslås oförändrat.
Vårt förslag innebär minskad byråkrati och en längre
gående decentralisering av befogenhet och ansvar till de
operativa delarna av tullorganisationen, medan den
organisatoriska överbyggnaden med funktioner som
ledning, styrning, uppföljning och administration
minimeras. Härigenom frigörs resurser till de lokala
tullstationerna och tullverksamhetens övergripande mål
såväl som näringslivets önskemål om en både snabb, smidig
och effektiv tullkontroll uppnås. Med denna inriktning av
organisationen samlas specialistfunktionerna i största
möjliga utsträckning till tullkamrarna. Endast i ett fåtal fall
kan resurser komma att behöva lånas från annan
tullkammare. Sådana fall kan komma att gälla för de s.k.
gränssköldsstyrkorna. Men genom att en större del av
resurserna decentraliseras till tullkamrarna skapas också ett
ökat resultatansvar för verksamheten.
Genom vårt förslag med en tvåledsorganisation renodlas
rollerna och ansvarsfördelningen mellan central myndighet
och de operativa enheterna. De övergripande lednings-,
budgetoch policyfunktionerna placeras enbart till
Generaltullstyrelsen.
Vi beräknar att det här redovisade förslaget väl ska
kunna rymmas inom den budgetram som
budgetpropositionen redovisar. De besparingar på en
femårsperiod som TOR-rapporten angett, bör genom vårt
förslag kunna uppnås genom minskad byråkrati och
administrationsuppgifter. Genom en plattare organisation
skapas en betydande besparingspotential genom att inga
administrativa funktioner dubbleras i organisationen.
Istället skapas utrymme för resursförstärkningar i de
operativa enheterna.
Vårt förslag utgår ifrån att tullkamrarna resursmässigt
blir någotsånär lika stora. Självfallet måste verksamhetens
omfattning vara styrande för resurstilldelningen. En
tullkammare i varje län bedömer vi dock -- med hänsyn till
behovet och därmed resurstilldelningen -- skulle medföra
alltför stor skillnad mellan tullkommunerna. I huvudsak
kommer tullkamrarna geografiskt att väl överensstämma
med kommun- och länsgränserna. Därmed skapas också
goda förutsättningar för smidigt och enkelt samarbete med
skatteförvaltning, polisväsende och kustbevakning.
Behoven och tullservicens omfattning i Skåne, västkusten
och Stockholm gör att här bör finnas flera tullkamrar.
Centerpartiet delar i hög grad de förslag som redovisats
av Statskontoret på tullens framtida organisation. Vi vill i
likhet med vad bl.a. Statskontoret framhållit att även
Generaltullsstyrelsens framtida organisation och
verksamhet explicit också borde bli föremål för översyn. I
avvaktan på att också en sådan genomförs är vi för
närvarande inte beredda att nu bifalla en ny organisation för
tullen. Vi vill dock understryka att med hänsyn till det
utredningsarbete och det underlag som bl.a.
Riksrevisionsverkets och Statskontorets yttranden ger vid
handen bör ett nytt organisationsförslag tillsammans med
en översyn av Generaltullstyrelsen kunna ligga färdigt före
årets utgång. Därmed bör en ny organisation kunna träda i
kraft fr.o.m. 1 juli 1992.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av en ny
tullorganisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om
generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet,
3. att riksdagen beslutar senarelägga ikraftträdandet av
en ny tullorganisation till den 1 juli 1992 i avvaktan på
ytterligare utredning i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 25 januari 1991
Görel Thurdin (c)
Gunnar Björk (c)
Ivar Franzén (c)
Rolf Kenneryd (c)
Gunilla André (c)
Larz Johansson (c)
Håkan Hansson (c)
Martin Olsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)