Inför riksdagsbeslutet i december 1989 (prop.
1989/90:50, SkU10, rskr 96) om bl.a. hotell- och
restaurangmomshöjning uttalades från många håll farhågor
för negativa marknadseffekter, sysselsättningsstörningar
och resevalutabortfall.
De prognoser som därvid gjordes av branschparter och
andra turism/reselivsintressenter synes i betydande grad ha
bekräftats av utvecklingen under 1990.
Restaurangernas försäljning, som efter
skatteomläggningen följts upp och redovisats månadsvis av
Sveriges Hotell- och Restaurangförbund gick enligt
förbundets redovisning omedelbart ned 11 % under 1989
års januarinivå och har sedan minskat undan för undan, för
att i december ligga 21 % under. Ackumulerat för hela året,
inflationsrensat och räknat i fast volym, är
försäljningsnivån, enligt SHRs uppgifter, 13 % under
fjolårsnivån.
Hotellens försäljningsutveckling har inte följts upp lika
detaljerat, men all tillgänglig statistik visar en negativ
utveckling.
Hotell- och Restauranganställdas Förbund har
successivt redovisat sysselsättningsutvecklingen, som vid
årets slut, enligt förbundets redovisning, innebar att 8 000
arbetstillfällen förloras och att arbetslösheten stigit till 10
%.
Också Riksbankens redovisning av
resevalutautvecklingen ger en mycket mörk bild. År 1989
var resevalutainkomsterna 16 miljarder, utgifterna 32
miljarder och saldot alltså i runt tal minus 16 miljarder.
Minussaldot blev 1990 20 miljarder. För 1991/92
prognoserar Riksbanken minus 26 à 30 miljarder kr. Med
hänsyn till att samhället p.g.a. vårt skatte- och avgiftssystem
tillförs mer än hälften av turismkronan, innebär
resevalutautvecklingen att samhällskassan förlorat mer än 2
miljarder under 1990. Riksbanken anger hotell- och
restaurangmomshöjningen som en av förklaringarna till
utvecklingen.
Den finansieringskalkyl som låg till grund för hotell- och
restaurangmomshöjningen räknade med att samhället
skulle få in 1,3 miljarder på momshöjningen. Denna
intäktsprognos måste, med hänsyn till den negativa
försäljningsutvecklingen i branschen, ha slagit kraftigt fel.
Samtidigt har samhällskassan alltså förlorat mer än 2
miljarder p.g.a. negativ resevalutautveckling.
Totalt motsvarar resevalutans minussaldo halva
bytesbalansunderskottet.
Vid riksdagsbehandlingen förutsågs att momshöjningen
skulle kunna få en del icke önskade effekter i fråga om
svenska turismföretags möjligheter att hävda sig i
konkurrensen med turistmål utomlands. Riksdagen angav
sig därför utgå ifrån att regeringen uppmärksamt skulle
följa utvecklingen och eventuellt också vidtaga åtgärder av
regionalpolitisk art utan någon särskild framställning från
riksdagen.
Regeringen har härefter lämnat Statens Industriverk
uppdrag att konsekvensstudera ett antal regioner. Denna
utredning skall slutredovisas 1993, men en första
avrapportering har förutsatts göras i mars 1991.
Vid ett av Sveriges Hotell- och Restaurangförbund
arrangerat informations- och diskussionsmöte den 15
januari 1991, där samtliga politiska partier fanns
representerade, lämnades bl.a. information om en av
förbundet initierad bred analys av skattereformens effekter.
Denna analys görs av forskare knutna till
Handelshögskolan i Göteborg och skall ge en belysning av
skattereformens totala ekonomiska effekter under 1990 för
hotell- och restaurangnäringen, turism och reseliv.
Undersökningen skall vara klar den 15 april 1991. En
sammanfattning av analysresultatet i huvuddrag kommer
dock att kunna presenteras en månad tidigare, alltså
samtidigt med delrapporteringen från Statens Industriverks
utredning.
Det är inte möjligt att redan på nu föreliggande material
dra helt säkra slutsatser om anledningen till den mycket
negativa utvecklingen inom hotell- och restaurangnäringen,
turism och reseliv efter momshöjningen vid årsskiftet 89/90,
men det är uppenbart att momshöjningen utgör en del av
förklaringen och att de negativa trender som kunde avläsas
omedelbart efter beslutet kommer att förstärkas ytterligare
när vi nu i hela samhället fått en kraftig försämring av det
ekonomiska klimatet.
Den fr.o.m. årsskiftet gällande momsbreddningen till
hela turism/reselivsområdet och den samtidigt införda
beskattningen av arbetsmåltider har naturligtvis också
betydande negativa marknadseffekter.
Just nu förlorar enligt branschparternas uppgifter 10
hotell- och restauranganställda arbetet varje dag. Av
resevalutaredovisningen kan dragas slutsatsen att samhället
varje dag förlorar 10 miljoner intäktskronor.
Detta sker samtidigt som turism och reseliv världen runt
expanderar kraftigt och i genomsnitt med takten 4--5 % per
år.
Det är synnerligen angeläget att åtgärder för att undvika
onödigt negativ turism- och reselivsutveckling i Sverige
vidtas så snart ett säkert bedömningsunderlag föreligger.
Ett sådant bör finnas då den första SIND-rapporteringen
gjorts och ovannämnda samhällsekonomiska analyser
samtidigt presenterats.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den genom riksdagsskrivelse 1989/90:96 begärda
konsekvensuppföljningen påskyndas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till åtgärder redan under
våren 1991 för att undvika ytterligare resultatförsämring,
arbetslöshet och valutabalansförsämring inom turism-/
reselivssektorn.