Riksdagens beslut om 90-talets trafikpolitik vilar på grundtanken att trafiken skall betala sina egna kostnader. Vi anser denna tankegång vara helt riktig och står bakom den. Vi anser också att det är viktigt att trafikens kostnadsansvar skall fördelas så rättvist som möjligt. Det måste anses självklart att trafikens miljökostnader skall vägas in i de rörliga trafikavgifterna. På samma sätt måste det anses följdriktigt att skatter som inte är trafikpolitiskt motiverade utformas så att de inte snedvrider konkurrensen på transportmarknaden.
Ett i detta sammanhang nästan bortglömt transportfordon är traktorerna. Beskattning av traktorer infördes år 1970. Erfarenheterna från de år som gått sedan dess visar att reglerna har varit svåra att tillämpa. Riksdagens beslut i anslutning till regeringens proposition 1986/87:50 Trafikpolitik på 90-talet var ett steg i rätt riktning för att åstadkomma en mer enhetlig och korrekt tillämpning av bestämmelserna. Vi anser emellertid att man borde gått ännu längre i försöken att få större klarhet.
Vi konstaterar att lagstiftningen på detta område inte är anpassad till gällande faktiska förhållanden från kostnadsansvarighetssynpunkt.
Malmöhus län tillhör de områden i Sverige, där traktortåg är vanligast förekommande. I samband med skörden av spannmål och vid betkampanjen, som varar från hösten fram till jul, är det stora volymer jordbruksprodukter, som skall köras till olika anläggningar. Enligt tillgängliga uppgifter går ca 20 % av transporterna på lastbil och ca 70 % sköts av odlarna själva med traktor och vagn. Ca 10 % av transporterna går med andra typer av fordon, främst traktortåg, stora traktorer, som drar upp till tre vagnar. Dessa transportredskap ägs i regel av maskinstationer.
Den nuvarande lagstiftningen är inte anpassad till gällande faktiska förhållanden och kostnadsansvarighetssynpunkt. Så vitt vi kan finna har inte heller någon ingående prövning skett beträffande möjligheterna att kräva ett ekonomiskt ansvar för användning av allmänna vägar och gator för de traktorer som i större omfattning utför ett med lastbilar jämförbart transportarbete.
Genom att den typ av transportfordon, traktortågen, som här nämnts, i stort sett under årens lopp lämnats utanför ett ökat kostnadsansvar, har dessa kommit i en allt mer gynnad ekonomisk situation. Det är också den huvudsakliga förklaringen till att denna typ av fordon och transporter, som traktortågen utgör, ökar i en allt snabbare takt.
Den utveckling som vi ovan beskrivit är knappast önskvärd. Vi anser att de lastfordon som berörs i denna motion, och som utför ett med lastbilar jämförbart transportarbete, skall beskattas på ett jämförbart sätt. Denna fråga bör därför bli föremål för ett snabbt genomfört utredningsarbete.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning rörande beskattning av traktortåg.
Stockholm den 25 januari 1991 Siw Persson (fp) Kjell-Arne Welin (fp)