Försäkringstjänster tillhör de tjänster som alltid varit befriade från mervärdeskatt. I mervärdeskattelagens tidigare lydelse fanns de inte med i den uppräkning av särskilda tjänster som var skattepliktiga. Enligt de bestämmelser som gäller från årsskiftet 1990/91 -- som innebär att både varor och tjänster generellt är skattepliktiga -- är försäkringstjänster uttryckligen undantagna. Tyvärr är begreppet försäkringstjänst ofullständigt preciserat i mervärdeskattelagen. Detta medför att försäkringsbolagen kan komma att drabbas av mervärdeskatt i en omfattning som inte kan ha varit lagstiftarens avsikt.
Enligt försäkringsrörelselagen får sak- respektive livförsäkringsverksamhet inte drivas i ett och samma bolag. För att uppnå en så effektiv och rationell drift som möjligt brukar i koncerner som omfattar både sak- och livrörelse, ett av bolagen åta sig att enligt ett förvaltningsuppdrag handha det andra bolagets verksamhet. All personal kan vara anställd t.ex. i livbolaget som därmed utför allt arbete också åt sakbolaget. Vid årets slut fördelas kostnaderna på de olika bolagen med utgångspunkt i det faktiska resursutnyttjandet.
Även i fall när koncernförhållande inte föreligger kan ett försäkringsbolag enligt avtal åta sig att handha ett annat försäkringsbolags verksamhet. Så t.ex. administrerar Folksams livbolag hela AGS-försäkringen enligt förvaltningsavtal med AMF-sjukförsäkring som ägs av SAF och LO. Det innebär att Folksams livbolag med sin personal svarar helt för bl.a. produktutveckling, skadereglering, utbetalning av ersättning samt kapitalförvaltning, dvs. samtliga funktioner som typiskt ingår i försäkringsverksamhet. AMF-sjukförsäkring har inte några egna anställda. AMF-sjukförsäkring överför till Folksam varje månad 1/12 av de beräknade årsutläggen och slutavräkning sker i samband med bokslutet.
Det kan även förekomma att ett försäkringsbolag åtar sig vissa begränsade uppdrag åt ett annat försäkringsbolag. Det kan exempelvis gälla kapitalförvaltning eller utförande av datatjänster. Det förekommer också att försäkringsbolag av effektivitetsskäl förlägger vissa delar av sin verksamhet i separata bolag som uteslutande har till ändamål att biträda försäkringsbolaget i försäkringsverksamheten.
Med den otydlighet som vidlåder begreppet försäkringstjänst i den nya mervärdeskattelagen riskerar här relaterade verksamheter att bli belagda med mervärdeskatt. Detta skulle innebära t.ex. att Folksams livbolag skulle betala mervärdeskatt för den administrationskostnad som bolaget påför Folksams sakbolag och AMF-sjukförsäkring.
Inom EG har medlemsstaterna rätt att som ett enda skattesubjekt behandla bolag som är nära knutna till varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska band. Enligt uppgift har denna möjlighet utnyttjats av bl.a. Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.
Det är naturligtvis angeläget att skatteomläggningens effekter inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan företag som bedrivs i olika företagsformer. Enligt vår mening är risken stor att de nya mervärdeskattereglerna får konkurrenssnedvridande effekter i flera avseenden. Dels gäller detta i förhållandet mellan ett bolag som beroende på storlek eller verksamhetsinriktning kan driva all verksamhet i ett enda bolag och ett försäkringsföretag som på grund av lag eller av effektivitetsskäl måste driva verksamheten i flera bolag. Dels gäller detta i konkurrensen mellan svenska försäkringsföretag och företag i sådana länder som medger att koncerner och grupper av bolag behandlas som ett enda skattesubjekt. Det är att märka att bolag från de nyss nämnda länderna är våra viktigaste konkurrenter när det gäller just försäkringar och andra finansiella tjänster såväl utomlands som på den svenska marknaden. De negativa effekterna förstärks av att mervärdeskattesatsen är betydligt högre i Sverige än i flera av konkurrentländerna.
Nu nämnda problem skulle av bolagen i och för sig kunna lösas på det sättet att bolagen upphör att utföra tjänster åt varandra och i stället anställer egen personal. Därigenom kommer bolagen att undgå mervärdeskatt. Detta skulle emellertid få till följd att bolagen tvingas organisera om verksamheten med utgångspunkt i mervärdeskattelagstiftningen utan hänsyn till vad som är företagsekonomiskt betingat i övrigt. Därmed skulle de effektivitetsvinster som motiverar att bolagen utför tjänster åt varandra gå förlorade.
Problemet skulle på ett bättre sätt kunna avhjälpas genom att lagstiftaren i anvisningarna till mervärdeskattelagen förtydligar begreppet försäkringstjänst. Av ett sådant förtydligande bör framgå att försäkringstjänst är en tjänst som tillhandahålls av ett försäkringsbolag med koncession enligt försäkringsrörelselagen eller av ett i koncernen ingående bolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att biträda försäkringsbolaget vid rörelsens bedrivande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet försäkringstjänster.
nStockholm den 25 januari 1991 Björn Ericson (s) Lars Svensson (s) Inga-Britt Johansson (s) Gustav Persson (s) Lennart Pettersson (s)