Uttagsskatt på fastigheter ägda av folkrörelser och kulturella institutioner
Frågan om uttagsskatt behandlades i prop. 1989/90:111.
För att eliminera konkurrenssnedvridningar infördes en
uttagsbeskattning på egna fastigheter. Den skulle i princip
omfatta alla typer av tjänster, med undantag från
administrativa arbeten. Om lönekostnaden översteg 150
000 kr. skulle uttagsskatt på egen fastighet utgå. I
kostnaderna ingår lönebaserade avgifter.
Effekterna av denna lag strider mot flera principer. Stat
och kommun har kommit överens om att momsen i princip
skall vara kostnadsneutral. För det andra har ideell och
kulturell verksamhet undantagits, eftersom samhället
stöder sådan verksamhet. Vidare kan knappast dessas
inkomster ligga som underlag för finansieringen av
skattereformen, eftersom dessa kostnader mera får
karaktären av löneskatt än moms.
Effekterna av denna lagstiftning är att nu befintlig
personal får en ''löneskatt'' på 25 %. Eftersom den nu
aktuella personalen till stor utsträckning betalas av
landsting och/eller kommun, så innebär det en
kostnadsövervältring på den kommunala sektorn, som i
detta fall får ge ökade anslag och ej kan dra av detta som
moms.
I anslutning till frågan om den breddade momsen för att
finansiera omstruktureringen av skatteuttaget, befriades
kulturen och ideella föreningar från moms i den mån de ej
bedriver affärsmässig verksamhet.
Det kan gälla frikyrkor, hembygdsgårdar,
godtemplargårdar samt olika former av museer etc. Det är
inte ovanligt att dessa lokaler har en ''hustomte'' i form av
en lönebidragsanställd, några pensionärer eller ideellt
verksamma, som i senare fallet får reseersättningar för
kostnader för resa mellan hemmet och lokalen.
För den händelse det är en regional kulturell stiftelse,
som äger sina lokaler som stiftelse och inte bidragsgivarna,
så har de oftast såväl egen anställd städpersonal, som
vaktmästare.
För en förening med lönebidragsanställd som städar,
som gör småreparationer och som sköter fastigheten
innebär det en merkostnad på 62 500 kr./år, om lönen är 12
000 kr. per månad, vilket inte är ovanligt. Eftersom
föreningen är momsbefriad, kan den ej dra av momsen,
såvida inte viss del är momsbelagd genom att t.ex. en
godtemplargård till ca 20 % är uthyrd som bibliotek eller
motsvarande. Likväl kommer kostnaden att vara sådan, att
föreningen inte klarar detta.
Den reella effekten kan bli, att den lönebidragsanställde
sägs upp på grund av kostnadsläget och att samhället ånyo
får problem med att ordna meningsfull sysselsättning för
vederbörande. Om man dessutom tar i beaktande att
arbetsmarknadsministern föreslår att lönebidragen
generellt skall sänkas till 75 % eller i vissa fall lägre kan
föreningen få ytterligare drygt 35 000 kr. i merutgift.
Det innebär att en liten hembygdsförening med en
lönebidragsanställd totalt kan drabbas av en merkostnad
om ca 100 000 kr./år.
Mot den bakgrunden borde lagstiftningen på denna
punkt korrigeras vad gäller uttagsbeskattning av vissa
fastighetsarbeten i egen regi, vad gäller redan
momsbefriade med egen personal. Eftersom
finansdepartementet framfört vid flera tillfällen att man
avser att korrigera sneda effekter av skattereformen, borde
ovan anförda exempel kunna sägas vara en grund för sådant
beslut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa
fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade
föreningar och kulturella institutioner.
Stockholm den 25 januari
Karin Israelsson (c)
Erik Holmkvist (m)