av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m)
Reducerad turistmoms
Få områden upplever en så stark internationell
expansion som turismen, 5 à 6 procent per år.
I Sverige har utvecklingen enbart under 1990 i stället
inneburit 8 000 förlorade jobb, en l0-procentig arbetslöshet
och en försämring av resevalutabalansen (exkl. transporter)
med drygt 4 miljarder kronor.
Nettot i denna resevalutabalans innebar för år 1989 ett
underskott på 15,6 miljarder kronor. Det har under senare
år blivit relativt sett allt dyrare att turista i Sverige på grund
av stegvisa höjningar av olika skatter som
arbetsgivaravgifterna. Dessa är mycket höga i Sverige,
vilket slår särskilt hårt mot arbetsintensiva områden som
hotell-, restaurang- och turistverksamhet överhuvudtaget.
När sedan, med mycket kort varsel, momsen inom
hotell- och restaurangverksamheten 1990 steg från 12,87
procent till 23,46 procent, blev det många gånger droppen
som fick bägaren att rinna över. Denna moms uppgår i dag
till 25 procent i Sverige mot 7 procent som vanligaste
hotellmoms i Europa och 10 procent som vanligaste
restaurangmoms.
Även om endast hälften av försämringen i
resevalutabalansen under 1990 på 4 miljarder kronor skulle
bero på den kraftiga ökningen av turistmomsen, innebär det
en förlust i skatteintäkter på ca 1,2 miljarder kronor under
1990. (Varje turistkrona beräknas ge mellan 55 och 60
procent i skatt.) Detta bör jämföras med de ca l,3 miljarder
kronor som momshöjningen inom hotell- och
restaurangverksamheten beräknas inbringa. Under dessa
antaganden skulle denna momshöjning endast ha givit runt
100 miljoner kronor netto under 1990.
Införandet av full moms från år 1991 på flyg-, tåg-,
taxioch andra resor inom Sverige är ägnat att ytterligare
försämra konkurrenskraften för den svenska turismen.
Under 1991 beräknas resevalutabalansen (enligt
riksbanken/konjunkturinstitutet) försämras med ytterligare
nästan 6 miljarder kronor. Om även här hälften av
försämringen skulle anses hänförlig till momsökningen
innebär det i jämförelse med 1989 och då gällande
momsnivå ett bortfall av skatteinkomster på tillsammans
nära 3 miljarder kronor. Frånräknas de l,4 miljarder kronor
som momshöjningen inom hotell- och
restaurangverksamheten beräknas inbringa under 1991, blir
nettoresultatet en försämring av skatteintäkterna med ca l,5
miljarder kronor.
Det bidrag till inkomstskattereformens finansiering som
momsökningen antogs ge synes således i stället -- försiktigt
räknat -- ha blivit en minst lika stor försämring.
Resevalutabalansen beräknas 1992 försämras ytterligare
och uppgå till ett underskott på 30 miljarder kronor. Det
innebär att resevalutabalansen då skulle stå för ungefär
halva bytesbalansunderskottet på rekordhöga 60 miljarder
kronor.
Detta underskott borde inte bara kunna stoppas upp
utan också stegvis minska. Detta borde vara möjligt om
också Sverige kan dra fördel av den internationella
expansionen av turismen. Sverige har alla naturliga
förutsättningar för detta. För att möjliggöra detta måste
svensk turistnäring få konkurrera på någorlunda likvärdiga
förhållanden som sina utländska konkurrenter.
Som ovan påpekats är den vanligaste hotellmomsen i
Europa 7 procent och den vanligaste restaurangmomsen 10
procent.
Vad gäller skidliftverksamhet har Norge, Finland,
Frankrike, Schweiz, Italien m.fl. länder ingen moms alls. I
Sverige däremot har full moms nu införts, vilket ytterligare
fördyrar turismen i de svenska fjällen.
Ett vidmakthållande av principen om ''full'' moms på
turismen skulle vid en successiv sänkning av det totala
skattetrycket med en procentenhet om året innebära
att det tog alldeles för lång tid innan svensk turism åter
skulle kunna göra sig gällande. Detta gäller även om
skattesänkningen främst skulle inriktas på den generella
momsskattesatsen eller på arbetsgivareavgifterna.
Kostnaderna under mellantiden i form av försämrad
resevalutabalans, minskade skatteintäkter och ökad
arbetslöshet, inte minst i glesbygdsområden, skulle många
gånger om överstiga inkomsterna av den fördubblade
momsen.
Erfarenheterna från länder som Irland och Frankrike
visar att det går att starkt förbättra inkomsterna av turismen
om nödvändiga åtgärder vidtas.
Alternativ som att hindra svenska företag att lägga
konferenser utomlands genom att vägra avdragsrätt eller att
momsbefria utlänningar som turistar i Sverige är
skenlösningar, i den mån de överhuvudtaget är förenliga
med EG:s regler. Moms skall för övrigt erläggas där
konsumtionen sker. Svenska hotell och näringsställen måste
för att vara bärkraftiga också ha en stabil grund av svenska
konsumenter.
Ett återställande av tidigare gällande principer för
hotell- och turistmomsen skulle också innebära en
förbättring för svenska konsumenter och vara ägnad att
dämpa prisutvecklingen i Sverige.
På vederbörande utskott måtte ankomma att utforma
erforderlig lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att från den 1 maj 1991 återställa
momsen på hotell- och restaurangverksamhet till den
relativa nivå som gällde före den 1 januari 1990,
2. att riksdagen beslutar att moms på liftverksamhet från
den 1 maj 1991 skall tas ut enligt samma principer som
hotell- och restaurangmomsen.
Stockholm den 25 januari 199l
Ingegerd Troedsson (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Bo Lundgren (m)
Gullan Lindblad (m)
Rolf Dahlberg (m)
Margit Gennser (m)
Hans Dau (m)