Få områden upplever en så stark internationell expansion som turismen, 5 à 6 procent per år.
I Sverige har utvecklingen enbart under 1990 i stället inneburit 8 000 förlorade jobb, en l0-procentig arbetslöshet och en försämring av resevalutabalansen (exkl. transporter) med drygt 4 miljarder kronor.
Nettot i denna resevalutabalans innebar för år 1989 ett underskott på 15,6 miljarder kronor. Det har under senare år blivit relativt sett allt dyrare att turista i Sverige på grund av stegvisa höjningar av olika skatter som arbetsgivaravgifterna. Dessa är mycket höga i Sverige, vilket slår särskilt hårt mot arbetsintensiva områden som hotell-, restaurang- och turistverksamhet överhuvudtaget.
När sedan, med mycket kort varsel, momsen inom hotell- och restaurangverksamheten 1990 steg från 12,87 procent till 23,46 procent, blev det många gånger droppen som fick bägaren att rinna över. Denna moms uppgår i dag till 25 procent i Sverige mot 7 procent som vanligaste hotellmoms i Europa och 10 procent som vanligaste restaurangmoms.
Även om endast hälften av försämringen i resevalutabalansen under 1990 på 4 miljarder kronor skulle bero på den kraftiga ökningen av turistmomsen, innebär det en förlust i skatteintäkter på ca 1,2 miljarder kronor under 1990. (Varje turistkrona beräknas ge mellan 55 och 60 procent i skatt.) Detta bör jämföras med de ca l,3 miljarder kronor som momshöjningen inom hotell- och restaurangverksamheten beräknas inbringa. Under dessa antaganden skulle denna momshöjning endast ha givit runt 100 miljoner kronor netto under 1990.
Införandet av full moms från år 1991 på flyg-, tåg-, taxioch andra resor inom Sverige är ägnat att ytterligare försämra konkurrenskraften för den svenska turismen.
Under 1991 beräknas resevalutabalansen (enligt riksbanken/konjunkturinstitutet) försämras med ytterligare nästan 6 miljarder kronor. Om även här hälften av försämringen skulle anses hänförlig till momsökningen innebär det i jämförelse med 1989 och då gällande momsnivå ett bortfall av skatteinkomster på tillsammans nära 3 miljarder kronor. Frånräknas de l,4 miljarder kronor som momshöjningen inom hotell- och restaurangverksamheten beräknas inbringa under 1991, blir nettoresultatet en försämring av skatteintäkterna med ca l,5 miljarder kronor.
Det bidrag till inkomstskattereformens finansiering som momsökningen antogs ge synes således i stället -- försiktigt räknat -- ha blivit en minst lika stor försämring.
Resevalutabalansen beräknas 1992 försämras ytterligare och uppgå till ett underskott på 30 miljarder kronor. Det innebär att resevalutabalansen då skulle stå för ungefär halva bytesbalansunderskottet på rekordhöga 60 miljarder kronor.
Detta underskott borde inte bara kunna stoppas upp utan också stegvis minska. Detta borde vara möjligt om också Sverige kan dra fördel av den internationella expansionen av turismen. Sverige har alla naturliga förutsättningar för detta. För att möjliggöra detta måste svensk turistnäring få konkurrera på någorlunda likvärdiga förhållanden som sina utländska konkurrenter.
Som ovan påpekats är den vanligaste hotellmomsen i Europa 7 procent och den vanligaste restaurangmomsen 10 procent.
Vad gäller skidliftverksamhet har Norge, Finland, Frankrike, Schweiz, Italien m.fl. länder ingen moms alls. I Sverige däremot har full moms nu införts, vilket ytterligare fördyrar turismen i de svenska fjällen.
Ett vidmakthållande av principen om ''full'' moms på turismen skulle vid en successiv sänkning av det totala skattetrycket med en procentenhet om året innebära att det tog alldeles för lång tid innan svensk turism åter skulle kunna göra sig gällande. Detta gäller även om skattesänkningen främst skulle inriktas på den generella momsskattesatsen eller på arbetsgivareavgifterna.
Kostnaderna under mellantiden i form av försämrad resevalutabalans, minskade skatteintäkter och ökad arbetslöshet, inte minst i glesbygdsområden, skulle många gånger om överstiga inkomsterna av den fördubblade momsen.
Erfarenheterna från länder som Irland och Frankrike visar att det går att starkt förbättra inkomsterna av turismen om nödvändiga åtgärder vidtas.
Alternativ som att hindra svenska företag att lägga konferenser utomlands genom att vägra avdragsrätt eller att momsbefria utlänningar som turistar i Sverige är skenlösningar, i den mån de överhuvudtaget är förenliga med EG:s regler. Moms skall för övrigt erläggas där konsumtionen sker. Svenska hotell och näringsställen måste för att vara bärkraftiga också ha en stabil grund av svenska konsumenter.
Ett återställande av tidigare gällande principer för hotell- och turistmomsen skulle också innebära en förbättring för svenska konsumenter och vara ägnad att dämpa prisutvecklingen i Sverige.
På vederbörande utskott måtte ankomma att utforma erforderlig lagtext.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att från den 1 maj 1991 återställa momsen på hotell- och restaurangverksamhet till den relativa nivå som gällde före den 1 januari 1990,
2. att riksdagen beslutar att moms på liftverksamhet från den 1 maj 1991 skall tas ut enligt samma principer som hotell- och restaurangmomsen.
Stockholm den 25 januari 199l Ingegerd Troedsson (m) Karl-Gösta Svenson (m) Ingrid Hemmingsson (m) Bo Lundgren (m) Gullan Lindblad (m) Rolf Dahlberg (m) Margit Gennser (m) Hans Dau (m)