Motion till riksdagen
1990/91:Sk674
av Lars De Geer (fp)

Ett momsåterbäringssystem på hotell och restauranger för icke-nordiska medborgare


Hur stimulera utlänningars resande till Sverige?
Det i särklass allvarligaste inslaget i dagens ekonomiska
kris i Sverige är att underskottet i vår bytesbalans stiger
utomordentligt snabbt och i år beräknas uppgå till 60
milj.kr. -- motsvarande drygt 4% av landets
bruttonationalprodukt. En minskning av detta underskott
genom någon form av importrestriktioner är otänkbar,
eftersom sådana skulle strida mot alla de internationella
överenskommelser som Sverige högtidligen har anslutit sig
till. Vad som återstår är följdaktligen att öka vår export!
Såväl priser som efterfrågan på våra tyngsta
exportvaror -- pappersmassa, papper, bilar, stål och
verkstadsprodukter -- faller idag starkt. Det är ytterst
osannolikt att vårt land, med sitt höga kostnadsläge som ett
allvarligt handikapp, under de närmaste åren framöver ska
kunna öka sin export av dessa varor trots en internationell
konjunktursvacka! Vi måste helt enkelt finna nya vägar än
varuexport för att dra åt oss den utländska valuta som
behövs för att minska det i längden katastrofalt höga
bytesbalansunderskottet.
En sådan utväg -- och sannolikt den tyngsta på hela
tjänstesidan -- vore att utöka utlänningars resande till vårt
land! Alla vet vi, att vi sedan 30 år tillbaka i tiden har ett
mycket stort -- och ständigt växande -- underskott i vad som
något felaktigt kallas vår ''turistbalans''. Siffrorna över vad
svenskarna spenderar utomlands och vad utlänningar
betalar i Sverige framgår av nedanstående tabell, som i sin
tendens är så tydlig att den nästan inte behöver
kommenteras:
Tablå över reskostnader (alla tal i milj.kr.)
År
Svenskars resekostnader utomlands
Utlänningars utlägg under Sverigebesök
Underskott i  resekostnadsbalansen
1950
135
112
23
1960
456
349
107
1970
2.491
743
1.748
1980
9.346
4.062
5.284
1985
16.860
10.188
6.672
1987
23.989
12.889
11.100
1988
28.026
14.383
13.643
1989
32.032
16.400
15.632
1990
36.083
16.768
19.315
(prel)
1991
44.000
16.000
28.000
(uppsk.)
De senaste årens debatt om denna ogynnsamma
utveckling har koncentrerats kring frågan om det riktiga
eller det oriktiga i att höja momsen på våra hotell och
restauranger från 13 till 25%. Nu är skattereformen
genomförd, och det är dags att avsluta allt gnäll från
oändliga mängder av särintressen, som alla önskar sig en
återgång till det gamla! Ger man vika för ett sådant
särintresse har man ytterst svårt att motivera varför man
inte ska ge vika för ett annat, och diskussionerna hamnar
lätt i en ond cirkel. Låt oss därför istället konstatera, att vi
svenskar fått 70 miljarder kronor mera kvar i fickan per år
efter skatt, och att vi med dessa pengar fått valfrihet att
spendera dem på det sätt som passar var och en bäst. För att
våra hotell, restauranger och hela vår turistnäring skall få
en stor del av dessa nu ''lösa'' pengar, så måste man skärpa
hela sin service -- från effektiv annonsering till en god
kvalitet och med nya inslag av publikdragande
arrangemang. De nya spelreglerna är idag givna: alla måste
skärpa sig för att locka svenskarna att stanna i Sverige med
de förutsättningar som nu gäller!
Nej, de stora greppen måste tas då det gäller att öka
utlänningars resande i Sverige! Förutsättningarna härför är
egentligen goda, vilket kan belysas med en uppräkning av
relevanta fakta:
1. Ingen industri i världen uppvisar en så stark årlig
ökning som ''besöksindustrin'' -- antalet turistresor stiger
med 5% varje år sedan 20 år tillbaka! Besöksindustrin är
idag -- med 102 milj.kr. anställda -- världens
sysselsättningsmässigt största näringsgren.
2. Sveriges kapacitet att ta emot utländska resenärer är
inte tillnärmelsevis utnyttjad: beläggningen i våra
reseanläggningars bäddar ligger totalt runt 33%, och i
många landsdelar ligger siffran så lågt som 23%. Utan tunga
investeringar i hus och anläggningar kan vi alltså ta hand om
mer än dubbelt så många utlänningar som idag -- om vi kan
locka hit dem.
3. Vårt lands flora och fauna, vår kultur och vårt
kulturarv, våra skogar, fjäll, sjöar och floder, vårt nordliga
klimat med dess årstidsväxlingar -- allt bildar tillsammans
ett besöksområde som borde kunna locka många fler
utlänningar från världens många tättbefolkade områden till
vårt land. Detta kan även saluföras under beteckningen
''Europas sista vildmark'' -- ett intressant begrepp som dock
utesluter mycket av vår även för utlänningar intressanta
kultur och historia.
Med de ovan angivna förutsättningarna är det i sanning
anmärkningsvärt att Sveriges utländska turism praktiskt
taget stått stilla och stampat under senare år -- världens
ökade resande har gått oss förbi. Ett skäl härtill är sannolikt
att vår marknadsföring inte varit långsiktig och att den
bedrivits med för små resurser -- här erbjuder Irland ett
framgångsrikt exempel på hur långt man kan nå med
effektiv och intensiv marknadsföring. Inbyggt i nedan
framförda förslag ligger därför en ökad satsning på
systematisk marknadsföring, inom vilken viktiga händelser
som Skansens hundraårsjubileum och vinterolympiaden i
Lillehammer bör utnyttjas som speciella attraktioner.
Men man kommer inte ifrån, att huvudskälet till
utlänningars motvilja mot att resa till Sverige (liksom för
övrigt till Norge och Finland) ligger i våra för utlänningar
absurt höga priser på framförallt restauranger, men även på
hotell! Eftersom en utlänning oftast siktar på att besöka
många platser under sitt besök i Sverige, kan enstaka hotell
eller restauranger inte avhjälpa detta med isolerade
prissänkningar: när det är hela vår besöksindustris
kostnadsläge som är fel, hjälper punktinsatser inte: för att
öka utlänningars lust att resa i vårt land, så måste hela vårt
kostnadsläge ned ordentligt, tvärs över hela vår
resemarknad!
Den kungsväg som därvid skulle kunna lösa
prisproblemet vore att befria icke-nordiska medborgare
från moms på de hotell och restauranger, som anslutit sig till
ett momsåterbäringssystem. Ett sådant grepp vore inte så
ologiskt och ''särintressebetonat'' som man i förstone tror!
All export från Sverige är ju momsbefriad, och att sälja
resetjänster till utlänningar innebär ju en export av tjänster
för vilken en momsbefrielse förefaller logisk. I de flesta
länder -- även i Sverige -- finns redan idag system, som
innebär att turister som köper föremål, för ett visst
minimivärde i efterhand får tillbaka den moms man lagt ut.
Det finns idag företag i Sverige, som specialiserat sig på att
för svenska storföretags räkning få återbäring på den moms
företagens affärsresenärer lagt ut på mat, boende och resor
i olika länder. På riksdagens bord ligger idag en proposition,
som föreslår att samma möjlighet bör erbjudas utländska
företag som har resenärer i Sverige. Varför bör denna
möjlighet endast erbjudas till företag? Varför inte erbjuda
den till alla besökare?
Den första invändningen mot ett sådant förslag gäller
dess effekt på den svenska statens finanser! Om 1,4
miljarder kr. i moms faller bort, får vi då inte ett stort hål i
budgetens inkomstsida? Svaret är definitivt nej -- inte om
ett momsborttagande kombinerades med en verkligt
offensiv marknadsföring! Det är genom vetenskapliga
undersökningar fastställt, att 55% av vad en utlänning
spenderar i vårt land så småningom hamnar i den offentliga
sektorn. Ett momsbortfall om 1,4 miljarder kr. skulle alltså
helt kompenseras om utlänningars resande ökades med
30%. Exemplet Irland visar att man där lyckats fördubbla
turismen på fyra år -- med hänsyn till den enorma lediga
kapacitet som våra hotell och restauranger har vore en
sådan fördubbling inte otänkbar även här. I så fall skulle ett
momsbortfall på 1,4 miljarder kronor kompenseras av
kanske dubbelt så stora inkomster för det allmänna genom
det ökade antalet utländska resenärer!
Ett borttagande av moms för icke-nordiska medborgare
som reser i Sverige erbjuder inte några större tekniska
svårigheter att ordna, i synnerhet inte om bortagandet
endast skulle gälla hotell och restauranger anslutna till ett
momsåterbäringssystem (och alltså inte bensin, biljetter,
livsmedel o.d.). Sveriges turistråd har våren 1990 i detalj
utrett hur ett sådant system skulle kunna se ut, och bl.a.
presenterat tre olika tekniska lösningar på hur
momsåterbäringen rent tekniskt skulle kunna läggas upp.
Vissa ekonomiska beräkningar, som Turistrådet gjort,
kommer till att ett momsåterbäringssystem sannolikt skulle
förbättra vår bytesbalans med 1,2 miljarder kronor
samtidigt som det allmännas totala skatteintäkt från icke-
nordiska resenärer skulle bli oförändrad eller rent av något
högre än idag (genom det ökade resandet).
Möjligheterna till fusk av svenska medborgare går att
begränsa, dels genom ett i kortsystemet automatiskt inbyggt
kontrollsystem som bygger på vad som rimligtvis kan
användas inom Sverige under aktuell tidsperiod, dels
genom att utlänningar vid betalning av notor måste visa upp
pass eller annan legitimation (vilket ändå idag görs vid
incheckning på hotell). Även om inte fusk kan uteslutas till
100%, så är möjligheterna till stora ''fuskförtjänster'' för
svenska medborgare mycket begränsade.
Införandet av ett momsåterbäringssystem för icke-
nordiska resenärer i Sverige (liknande system fungerar idag
i Italien och Canada, och i Stockholm befintlig ambassad för
EG har inte rest några invändningar mot ett svenskt
motsvarande system) måste kombineras med en väsentligt
intensifierad marknadsföring av Sverige som turistland
(modell Irland). För att få påtagliga resurser härför borde
alla till ett momsåterbäringssystem anslutna hotell och
restauranger betala en viss del av sin momsbefriade
omsättning -- säg 3% -- till en gemensam
marknadsföringskampanj. Etablissemang som inte
fullgjorde denna inbetalning skulle omedelbart uteslutas
från deltagande i momsåterbäringssystemet, ett straff som
även skulle kunna utnyttjas om någon systematiskt sökte
utnyttja systemet för svenska medborgares förmån.
En marknadsföringskampanj med stora resurser borde
kompletteras med andra åtgärder för att förbättra Sverige
som turistland, exempelvis undervisning om turism i vanliga
skolor, högre utbildning vid högskolor och universitet,
broschyrer, massmediepropaganda, tävlingar mellan länen,
turistguideundervisning, charterarrangemang (i fjol reste 1
340 000 svenskar ut med charter, men endast 960 in) och
stödåtgärder till jubileer, stora idrottstävlingar osv.
I skatteutskottets betänkande om inkomstskatten för år
1990 m.m. (1989/90:SkU 10) framhöll utskottsmajoriteten
att regeringen uppmärksamt borde följa upp de negativa
effekter i konkurrenshänseende för vissa turistregioner som
blir följden av ändrade regler för mervärdeskatteuttaget.
Det bör emellertid framhållas att det förslag till
momsåterbäring för icke-nordiska resenärers utlägg på
hotell och restauranger som redovisas i denna motion är i
god överensstämmelse med den momsbefrielse som gäller
för vår exportsektor som helhet. Försäljning av
turisttjänster borde kunna utvecklas till en av våra
viktigaste exportnäringar.
Den nyligen tillsatta utredningen om turistnäringens
utveckling (direktiv 1990/78 av den 20/12 1990) med tonvikt
på turistrådets verksamhet bör även få till uppgift att utreda
hur ett momsåterbäringssystem för icke-nordiska
resenärers utlägg på hotell och restauranger i Sverige kan
utformas och vilka konsekvenser en sådan momsåterbäring
får på de totala skatteintäkterna och landets bytesbalans.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de ekonomiska förutsättningarna
för en framtida positiv utveckling av turistnäringen.

Stockholm den 24 januari 1991

Lars De Geer (fp)