I anslutning till frågan om den breddade momsen för att finansiera omstruktureringen av skatteuttaget, befriades kulturen och ideella föreningar från moms i den mån de ej bedriver affärsmässig verksamhet. Det kan gälla frikyrkor, hembygdsgårdar, godtemplargårdar samt olika former av museer etc. Det är inte ovanligt att dessa lokaler har en ''hustomte'' i form av en lönebidragsanställd, några pensionärer eller ideellt verksamma, som i senare fallet får reseersättningar för kostnader för resa mellan hemmet och lokalen.
För den händelse det är en regional kulturell stiftelse, som äger sina lokaler som stiftelse och inte bidragsgivarna, så har den oftast såväl egen anställd städpersonal, som vaktmästare.
Frågan om uttagsskatt behandlades i proposition 1989/90:111. För att eliminera konkurrenssnedvridningar infördes en uttagsbeskattning på egna fastigheter. Den skulle i princip omfatta alla typer av tjänster, med undantag från administrativa arbeten. Om lönekostnaden översteg 150 000 kr. skulle uttagskatt på egen fastighet utgå. I kostnaderna ingår lönebaserade avgifter.
Effekterna av denna lagstiftning är att nu befintlig personal får en ''löneskatt'' på 25 %. Eftersom den nu aktuella personalen till stor utsträckning betalas av landsting och/eller kommun, så innebär det en kostnadsövervältring på den kommunala sektorn, som i detta fall får ge ökade anslag och ej kan dra av detta som moms.
För en förening med lönebidragsanställd som städar, som gör småreparationer och som sköter fastigheten innebär det en merkostnad på 62 500 kr/år, om lönen är 12 000 kr per månad, vilket inte är ovanligt. Eftersom föreningen är momsbefriad, kan den ej dra av momsen, såvida inte viss del är momsbelagd genom att t ex en godtemplargård till ca 20 % är uthyrd som bibliotek eller motsvarande. Likväl kommer kostnaden att vara sådan, att föreningen inte klarar detta.
Effekterna av denna lag strider mot flera principer. Stat och kommun har kommit överens om att momsen i princip skulle vara kostnadsneutral. Ideell och kulturell verksamhet har undantagits eftersom samhället stöder denna verksamhet. Vidare kan knappast sådana inkomster ligga som underlag för finansieringen av skattereformen, eftersom dessa kostnader mera får karaktären av löneskatt än mervärdeskatt.
Den reella effekten kan bli att den lönebidragsanställde sägs upp på grund av kostnadsläget och att samhället ånyo får problem med att ordna meningsfull sysselsättning för vederbörande. Om man dessutom tar i beaktande att arbetsmarknadsministern föreslår att lönebidragen generellt skall sänkas till 75 % eller i vissa fall lägre kan föreningen få ytterligare drygt 35 000 kr i merutgift. Det innebär att en liten hembygdsförening med en lönebidragsanställd totalt kan drabbas av en merkostnad om ca 100 000 kr/år.
Mot den bakgrunden borde lagstiftningen på denna punkt korrigeras vad gäller uttagsbeskattning av vissa fastighetsarbeten i egen regi för redan momsbefriade organisationer med egen personal. Eftersom finansdepartementet framfört vid flera tillfällen att man avser att korrigera sneda effekter av skattereformen, borde ovan anförda exempel kunna sägas vara en grund för sådant beslut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade föreningar och kulturella institutioner.
Stockholm den 24 januari 1991 Gunhild Bolander (c) Marianne Samuelsson (mp)