Uttagsskatt på fastigheter ägda av folkrörelser och kulturella institutioner

I anslutning till frågan om den breddade momsen för att
finansiera omstruktureringen av skatteuttaget, befriades
kulturen och ideella föreningar från moms i den mån de ej
bedriver affärsmässig verksamhet. Det kan gälla frikyrkor,
hembygdsgårdar, godtemplargårdar samt olika former av
museer etc. Det är inte ovanligt att dessa lokaler har en
''hustomte'' i form av en lönebidragsanställd, några
pensionärer eller ideellt verksamma, som i senare fallet får
reseersättningar för kostnader för resa mellan hemmet och
lokalen.

För den händelse det är en regional kulturell stiftelse,
som äger sina lokaler som stiftelse och inte bidragsgivarna,
så har den oftast såväl egen anställd städpersonal, som
vaktmästare.

Frågan om uttagsskatt behandlades i proposition
1989/90:111. För att eliminera konkurrenssnedvridningar
infördes en uttagsbeskattning på egna fastigheter. Den
skulle i princip omfatta alla typer av tjänster, med undantag
från administrativa arbeten. Om lönekostnaden översteg
150 000 
kr. skulle uttagskatt på egen fastighet utgå. I
kostnaderna ingår lönebaserade avgifter.

Effekterna av denna lagstiftning är att nu befintlig
personal får en ''löneskatt'' på 25 %. Eftersom den nu
aktuella personalen till stor utsträckning betalas av
landsting och/eller kommun, så innebär det en
kostnadsövervältring på den kommunala sektorn, som i
detta fall får ge ökade anslag och ej kan dra av detta som
moms.

För en förening med lönebidragsanställd som städar,
som gör småreparationer och som sköter fastigheten
innebär det en merkostnad på 62 500 
kr/år, om lönen är 12 000 
kr per månad, vilket inte är ovanligt. Eftersom
föreningen är momsbefriad, kan den ej dra av momsen,
såvida inte viss del är momsbelagd genom att t ex en
godtemplargård till ca 20 % är uthyrd som bibliotek eller
motsvarande. Likväl kommer kostnaden att vara sådan, att
föreningen inte klarar detta.

Effekterna av denna lag strider mot flera principer. Stat
och kommun har kommit överens om att momsen i princip
skulle vara kostnadsneutral. Ideell och kulturell verksamhet
har undantagits eftersom samhället stöder denna
verksamhet. Vidare kan knappast sådana inkomster ligga
som underlag för finansieringen av skattereformen,
eftersom dessa kostnader mera får karaktären av löneskatt
än mervärdeskatt.

Den reella effekten kan bli att den lönebidragsanställde
sägs upp på grund av kostnadsläget och att samhället ånyo
får problem med att ordna meningsfull sysselsättning för
vederbörande. Om man dessutom tar i beaktande att
arbetsmarknadsministern föreslår att lönebidragen
generellt skall sänkas till 75 % eller i vissa fall lägre kan
föreningen få ytterligare drygt 35 000 
kr i merutgift. Det innebär att en liten
hembygdsförening med en lönebidragsanställd totalt kan
drabbas av en merkostnad om ca 100 000 
kr/år.

Mot den bakgrunden borde lagstiftningen på denna
punkt korrigeras vad gäller uttagsbeskattning av vissa
fastighetsarbeten i egen regi för redan momsbefriade
organisationer med egen personal. Eftersom
finansdepartementet framfört vid flera tillfällen att man
avser att korrigera sneda effekter av skattereformen, borde
ovan anförda exempel kunna sägas vara en grund för sådant
beslut.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa
fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade
föreningar och kulturella institutioner.

Stockholm den 24 januari 1991

Gunhild Bolander (c)

Marianne Samuelsson (mp)