Införandet av moms på hotell- och restaurangtjänster är
ett mycket olyckligt beslut. Dels försämras balansen i
handeln med utlandet i en utsträckning som kommer att få
mycket allvarliga samhällsekonomiska effekter för vårt
land. Dels drabbas landets turistnäring hårt. Eftersom
turistnäringen finns företrädesvis i utsatta regioner får
beslutet mycket allvarliga effekter ur regionalpolitisk
synpunkt.
Det senare kan belysas med exemplet Kalmar län.
Kalmar län är ett typiskt regionalpolitiskt problemområde.
Länet är dessutom ett av våra främsta län ur turistsynpunkt.
Mycket av ekonomi och utveckling genereras från en bas
där turistnäringen utgör en betydande del.
För 1988 omsatte besöksnäringen i Kalmar län 1 179 000
000 kr med en beräknad sysselsättningseffekt för länet med
2 083 heltidstjänster. Det totala antalet direkt sysselsatta är
betydligt fler eftersom många är deltidsanställda just inom
denna sektor.
De totala skatteintäkterna genererat av besöksnäringen
uppgår ungefär till 60,5 milj kr varav till landstinget går 27,7
milj kr och till kommunerna 32,8 milj kr.
Den kommersiella besöksnäringen i Kalmar län, dvs den
som direkt kommer att beröras av den ökade momssatsen
svarar för 71 procent av omsättningen. Detta innebär att
835 milj kr omsätts inom besöksnäringen som påverkas av
samlad traditionell marknadsföring och är utsatt för
marknadens känslighet.
En fördubbling av momssatsen på dessa tjänster innebär
en belastning på näringen i länet med i runda tal 90 milj kr.
Det innebär en belastning som kommer att medföra
betydande svårigheter och problem för mycket lång tid
framöver för länet. Helt klart står att delar av näringen
kommer att slås ut med de följder det kommer att få för
kommuner och för länet som helhet. Folkpartiets och
socialdemokraternas momsskatteförslag i denna del
kommer att slå mycket hårt och hänsynslöst mot Kalmar län
och andra liknande län.
Effekter efter beslutet -- färre antal turister
Totalt minskade antalet gästnätter i Kalmar län med 272 221
gästnätter under 1990. Den största minskningen
skedde för privata stugor, rum och stugbyar. Minskningen
utgjorde 11,3 %.
För camping redovisas en minskning med 8,5 %.
Utländska
avbeställningar
Konsekvenserna av att momshöjningsbeslutet helt
oförutsett ändrade spelreglerna på svensk rese- och
konferensmarknad har blivit värre än vi befarade. Viktiga
affärsförbindelser har brutits av utländska beställare.
Kraftigt resevalutautflöde
Resevalutauppgifterna visar för senast redovisade
månad -- oktober 1989 -- ändå större underskott än tidigare.
Underskottet var 1,5 miljarder, vilket är 0,4 miljarder mer
än samma månad 1988.
Konsekvenser ännu ej tillfullo kända
Flertalet bedömare inom konferens- och resemarknaden
är ense om att de verkligt allvarliga konsekvenserna av
mervärdeskattehöjningen inte kommer förrän om ett par år.
Planeringstiden på denna marknad är flerårig och beslut tas
regelmässigt mer än ett år före evenemangstiden.
Den prisbild som 1990 års hemvändande kongress- och
konferensdelegater fått av Sverige kommer att skada oss
länge. Det gäller också de beslutande
kongresskommittéernas intryck.
Det är av angivna skäl angeläget att vi med minsta
möjliga tidsutdräkt kan komma ur den olyckliga situation
som den svenska marknaden hamnat i. Konkurrerande
länder och städer -- Helsingfors, Amsterdam, Genève,
London, Berlin etc -- använder självklart Sveriges
världshögsta konsumtionsskatt som argument i sin
konkurrerande marknadsföring. Om beslutsändring inte
aktualiseras förrän efter traditionell analys, baserad på
något eller några års erfarenheter, kommer Sverige som res-
och semestermål, och därmed svensk ekonomi, att långt in
på 90-talet få dras med sådana skadeverkningar, som vi nu
redan ser.
Kollision med EG istället för anpassning
Ytterligt anmärkningsvärt är att de två partierna
folkpartiet och socialdemokraterna som genomdrivit
beslutet inte tagit hänsyn till de diskussioner som vid
beslutstillfället pågick inom EG.
Den 18 december -- 3 dagar efter majoritetens
skattebeslut -- tog EGs ministerråd ett beslut att i två år
uppskjuta försöken att enas om en harmonisering av
momsen i de 12 EG-länderna. Samtidigt beslöts enligt
massmediarapporteringen (Svenska Dagbladet den 20/12
med referens till Wall Street Journal) att EG-länderna skall
ha som mål att hålla sig inom ramen 14--20 %
om momssatserna ändras, och att man också åtagit sig
att inte ändra momssatser så att dessa avviker mer än nu
från eftersträvad ram.
Om majoriteten vid beslutstillfället var information om
vilken vändning harmoniseringsdiskussionerna inom EG
tagit och om den ambition som ligger bakom dessa, är det
mycket svårt att förstå hur majoriteten kunde fatta det
beslut som nu togs den 15 december. Hela idén med EG-
harmoniseringen är att förhindra att gränshandeln på ett
irrationellt sätt styrs av olika skattesatser. Detta gäller också
i hög grad gränshandeln med turismtjänster. När svenska
vintersportare idag p g a 23,46 %
hotellmoms styr till hotellmomsfria Norge och
Finland eller 10 %-momslandet
Österrike är det precis sådana
konsekvenser som man i EG-diskussionerna vill undvika.
Situationen nu gör det mycket svårare att nå
överenskommelser med EG där t.ex. ett land som
Frankrike har en momssats på 5,5 %.
Likställdhet
av exportnäringar
Den skattemässiga hanteringen av turismtjänster
avviker radikalt från den momsfrihet som gäller för
varuexport. En del av hotell- och
restaurangmomshöjningens skadeverkningar skulle kunna
elimineras om likställdhet vid export förelåg mellan
området turism/reseliv och övriga exportnäringar.
Närmare utredning krävs för att se om en sådan
förändring är möjlig och en analys av hur motsvarande
frågor hanteras internationellt.
Enklast torde frågan kunna lösas för sådan försäljning
som faktureras utländsk köpare och betalas från utlandet.
Där kan direkta paralleller med varuexport göras.
En annan möjlighet kan vara att bygga på utländska
besökares användning här i Sverige av utländska kreditkort.
Internationellt förekommer -- låt vara kanske endast
undantagsvis -- att utländsk köpare som betalar med
internationellt kreditkort får konsumtionsskatten direkt
avlyft, inte bara vid varuköp utan också vid
restaurangkonsumtion. Problematiken i sin helhet bör
snabbutredas.
Undantag från huvudregeln
Om inte vårt förslag om upphävande vinner riksdagens
bifall föreslår vi i andra hand att vissa undantag från den
allmänna regeln införes.
Riksdagsbeslutet i december förutsatte att utvecklingen
uppmärksamt skall följas så att nödvändiga
regionalpolitiska och andra åtgärder kan vidtagas därest
förhållandena så påkallar.
Riksdagen bör därför nu hemställa hos regeringen om
att nu återkomma till riksdagen med förslag till undantag
från huvudregeln att ta ut full moms på hotell- och
restaurangtjänster i sådana områden där sådana starka skäl
föreligger för det.
Ett sådant generellt undantag borde vara de
regionalpolitiskt utsatta regionerna som Kalmar län.
En tredje metod kan vara säsongmässiga undantag,
exempelvis momsdispens för den tidsperiod då Sverige
väsentligen utgör mål för turism från utlandet, primärt
månaderna juni--september.
Dessa korrigeringar skulle något kunna mildra
verkningarna av en i grunden felaktig åtgärd.
Slutord
Turismen i Kalmar län omsätter miljonbelopp och
betyder tusentals helårsarbeten. Skattereformen slår
synnerligen hårt mot en näring som skulle vara vårt
ekonomiska framtidshopp. 25-procentig moms på camping
och stuguthyrning -- samtidigt som priser för mat och resor
rusar i höjden -- blir följden. Utlandsturisterna drivs från
landet och de svenska turisterna väljer att turista
utomlands. Vi bör i stället göra allt för att Sverige skall bli
ett attraktivt land att semestra i.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den
15 december 1989 om en fördubbling av momssatsen för
hotell- och restaurangtjänster och att tidigare
momsskattenivå återinförs,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts i syfte att utreda förutsättningarna för en likställdhet
mellan området turism/reseliv och övriga exportnäringar
vad avser momsskattereglerna.
3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om undantag från den högre momssatsen i vissa fall.
Stockholm den 23 januari 1991
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)