Skattefri försäljning på fartyg mellan fastlandet och Gotland, m.m.
Färjeförsäljning
Den smått fantastiska utvecklingen av
färjeförbindelserna mellan Sverige samt Åland och det
finländska fastlandet kan bero på att färjorna utvecklats till
konferenshotell. Turistresor, nöjesresor och båtkonferenser
har blivit allt populärare. Resultatet har blivit en tät trafik
med låga biljettpriser. Såväl godsbefordran som den
''vanliga'' passagerartrafiken har gynnats. Den positiva
utvecklingen beror inte på statliga subventioner utan till
stor del på den skattefria provianteringen och försäljningen,
som för några år sedan uppskattades svara för nära hälften
av intäkterna mellan svenska och utländska hamnar.
Gotlandstrafiken däremot står och stampar på samma
nivå som för 25--30 år sedan, till stort bekymmer för såväl
gotlänningar som statsmakterna, som tvingats gå in med allt
större subventioner och låsta avtal oavsett rederi för att få
till stånd förbindelser över huvud taget.
Ändå finns det ingenting som talar emot att Gotland
skulle kunna få del av samma utveckling, som kommit
Åland till del. Om skattefri proviantering och försäljning
medgavs också på Gotlandsfärjorna, skulle Gotland ha alla
förutsättningar att bli ett populärt resmål också under årets
mörka månader. Gotland skulle blomstra och bli
mångdubbelt attraktivt och turistanläggningarna skulle
kunna utnyttjas under hela året. Nya arbetstillfällen skulle
skapas, inte minst inom tjänstesektorn. Den positiva
utvecklingen på Gotland skulle också få motsvarande
effekter för praktiskt taget hela östra Sverige.
För Gotland och gotlänningarna måste det te sig
orättvist att inte kunna få del av de fördelar, som kommit
bland annat Åland till del. Och för alla fastlandssvenskar,
som gärna vill besöka Gotland också då det inte är
turistsäsong, är det otillfredsställande att på grund av höga
priser och dåliga förbindelser tvingas avstå från att resa till
ön. Skattefri proviantering och försäljning på
Gotlandsbåtarna skulle sannolikt förändra hela situationen
dramatiskt. Uppsvinget i resandet skulle också ge många
fler turer och bättre service. Vi vill i sammanhanget
understryka, att en båt på linjen Stockholm--Gotland finns
längre tid på internationellt vatten än en båt på linjen
Stockholm--Åland. Det finns också utländska exempel på
hur motsvarande form av skattefrihet utnyttjas för att ge
bärighet åt båt- och färjelinjer mellan fastlandet och öar
inom statsgränserna, där en del av färden går på
internationellt vatten. Inte heller spelar argumentet, att det
skulle kunna störa våra förhandlingar med Sovjetunionen
beträffande gränsdragningen i Östersjön, någon roll, då
dessa är slutförda.
Det kan inte vara någon nykterhetspolitisk fråga. 35
miljoner passagerare årligen har möjlighet att handla
skattefritt på färjor med anknytning till svenska hamnar. En
utvidgning av skattefriheten till Gotlandsbåtarna kan därför
inte innebära några problem i ett större perspektiv.
Det behövs inga stora lagändringar för att ge skattefrihet
för proviantering och försäljning till Gotlandsbåtarna. De
passerar internationellt vatten och bör därmed enligt
tullstadgans 51 paragraf ha rätt till skattefrihet och
tullfrihet. För att Gotlandstrafiken skall falla in under
stadgandet kräver emellertid praxis, ett klargörande från
regeringen. Regeringen kan i ett särskilt beslut ge tillstånd
till skattefri proviantering och försäljning på fartyg i
Gotlandstrafik.
Sedan dessa idéer först väcktes för några år sedan har vi
kunnat glädja oss åt, att de omfattas av allt fler i riksdagen,
i andra politiska instanser, i turistfrämjande organ, bland
företagare och bland befolkningen särskilt i östra Sverige
och på Gotland. Allt fler tycks inse, att vårt förslag är ett
realistiskt alternativ till den fortsatta kräftgång för Gotland,
som ingen säger sig önska. Vi är också övertygade om att
förr eller senare blir det fråga om positiva beslut i den
riktning, som vi förordar. Ju förr dess bättre -- för hela
Gotlands utveckling.
Frizon
I många länder används frihamn eller exportzon både
som ett sätt att underlätta hanteringen av gods och som ett
sätt att frigöra utvecklingskrafter i handeln. I Sverige har
tillstånd att inrätta exportzon i anslutning till flyghamn
nyligen givits till Norrköpings kommun.
För Gotland utgör transportkostnader och reseavstånd
ett betydande problem. De näringar som under senare år
vuxit fram på ön betungas i det hänseendet av kostnader
som är betydligt större än för de flesta företag på fastlandet.
För staten innebär kostnadsbelastningen och
konkurrensnackdelarna för Gotland att stora subventioner
måste betalas ut. Detta gäller såväl transportstöd som
subventionering av resandet. Regeringen föreslår i årets
budgetproposition dessutom borttagande av transportstöd
av olika slag till Gotland.
Tanken att öar är särskilt lämpliga att ges frizonsstatus
är inte ny. Runt om i världen finns många exempel på öar
som inrättats som frizoner.
I maj 1984 föreslog föreningen fria Åland i ett brev till
utrikeshandelsministern att Åland skulle få bli en nordisk
ekonomisk frizon. Det ekonomiska uppsvinget för
ögruppen Åland har sin förklaring i den skattefria
försäljningen ombord på de alltmer förstklassiga
Ålandsbåtarna som om detta förslag fick gehör skulle
förstärkas ytterligare.
Gotland är i ännu högre utsträckning än Åland en
turistö. Turismen är Gotlands viktigaste näring. För denna
viktiga näringsgren och för näringslivet i övrigt på Gotland,
för sjöfarten, för fisket och för tätheten i förbindelserna
med fastlandet skulle Gotland som frizon innebära enbart
fördelar. Eftersom de gotländska näringarna i mycket ringa
utsträckning konkurrerar med landet i övrigt är en
snedvridning av konkurrensen egentligen inte något
problem. I stället kan en frizon ge en tätare och bättre trafik
till ön, fler resenärer, lägre biljettpriser och subventionerna
från staten kan upphöra.
Gotland är en underbar sommar- och semesterö.
Säkerligen skulle människor upptäcka hur vacker,
intressant och stimulerande ön är även vinter, höst och vår
om man kunde resa dit till ett bättre pris och vistas till rimlig
kostnad. Gotland som frizon skulle med största säkerhet
leda till ökad turism med lägre priser, samtidigt som övriga
näringar också fick ett uppsving. Tjänstesektorn skulle öka,
många fler arbetstillfällen skulle skapas. Även för de
näringar som hör till jordbruket men är av stort intresse för
turismen kunde ett uppsving förväntas, såsom fisket, häst-
och fåravel respektive uppfödning, ulltillverkning och
hantverk av skilda slag.
Den gotländska naturen, öns intressanta fornlämningar
och historia och det sköna klimatet skulle i större
utsträckning än nu året runt kunna erbjudas svenskar i
övrigt att njuta av och rekreeras av samtidigt som Gotlands
invånare och näringsliv fick bättre ekonomiska
utvecklingsmöjligheter och staten t.o.m. kunde få lägre
utgifter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att åtgärder bör vidtas som medger skattefri proviantering
på fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att åtgärder bör vidtas som medger skattefri försäljning på
fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Gotland bör förklaras som frizon.
Stockholm den 21 januari 1991
Görel Bohlin (m)
Birger Hagård (m)