I Sverige, med vår långa kust, finns det i dag en väl fungerande organisation för att kunna ta hand om de som drabbas av olyckor under färd på haven. Denna organisation är uppbyggd av både statliga enheter och av frivilliga, ideellt arbetande organisationer. En ideell organisation, som har arbetat med räddning av skeppsbrutna sedan början av 1900-talet, är Sällskapet för räddning av skeppsbrutna, som finns med sitt huvudkontor i Göteborg. Denna organisation bedriver sin verksamhet utan statliga medel i dag. Verksamheten uppehålls genom de ca 19 000 medlemmar som i dag finns som stöder organisationen ekonomiskt.
Den nya skattereformen innebär att Sällskapet får en ökad kostnad p.g.a. breddning av momsen. Den ökade kostnaden innebär för Sällskapet att ytterligare ca 3 miljoner kronor måste samlas in för att man skall kunna upprätthålla verksamheten.
Detta torde enligt vår mening vara en icke avsedd effekt av skattereformen. I likhet med den kompensation för sådana effekter vad gäller andra folkrörelser såsom idrotten och trossamfund, bör kompenserande åtgärder övervägas vad gäller den verksamhet som bedrivs av Sjöräddningssällskapet. Detta kan ske på många olika sätt. Bl.a. kan jämförelse göras med sociala avgifter på sjömännens löner. Dessa sociala avgifter betalas tillbaka till rederierna. Det bör ankomma på regeringen att så snart som möjligt komma med förslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för stöd för Sjöräddningssällskapets verksamhet.
Stockholm den 18 januari 1991 Christer Skoog (s) Per Olof Håkansson (s) Birger Rosqvist (s)