Energikrisen under 70-talet ledde till att alla länder i västvärlden ansträngde sig att minska sin oljeförbrukning, vilket också skedde. Så minskade exempelvis oljeförbrukningen i Sverige fram till början på 80-talet med hälften. Hela denna minskning ligger på eldningsoljor, förbrukningen av motorbränsle ökar däremot.
För att kunna möta detta förändrade förbrukningsmönster har oljeindustrin ändrat sina processer så att man ur råoljan utvinner mer motorbränsle och mindre eldningsoljor. Tyvärr förändras därigenom också oljeprodukternas egenskaper ur både hälso- och driftssynpunkt. Dessa motorbränslen är utvecklade för att fungera på ett tillfredsställande sätt i motorfordon, d v s till större motorer. För arbetsredskap är den bensin som hittills framställts inte alls bra, den luktar illa, sprider stora mängder hälsovådliga bensinångor och ger irriterande avgaser. Den som arbetar med arbetsredskap som utnyttjar dagens bensin utsätts på detta sätt för uppenbara hälsorisker.
I sammanhanget kan påpekas att Naturvårdsverket har utrett hur kunder vid bensinstationer skall kunna skyddas mot bensinångor vid tankning av sin bil.
Den som tankar sin bil utsätts för denna risk under mycket kort tid medan den som arbetar med t ex en motorsåg utsätts för denna hälsorisk under hela arbetsdagen. Åtgärder för att förbättra situationen vid tankning pågår, genom att pumparna utrustas med muffar som suger upp bensinångorna. Någon liknande omtanke om skogsarbetande och andra som använder arbetsredskap har inte visats från berörda myndigheter. Detta är enligt vår mening både avslöjande och nedslående.
Hälsoriskerna med bensinångor har belysts i en studie utförd av Pia M Berglund, forskare vid Chalmers, för ''Miljöprojekt Göteborg''. Där konstateras att förekomsten av de omättade kolväten som kemiskt benämns alkener (olefiner) ökat kraftigt under senare år. Det allvarliga i larmet är att upptaget av dessa alkener i människokroppen sker genom inandning. Detta är naturligtvis ett allmänt problem men är speciellt allvarligt för skogshuggare som exponeras för dessa farliga gaser under långa arbetspass. Skogshuggaren utsätts inte bara för bensinångor vid bränslehantering utan också för de gaser som bildas av oförbränt bränsle.
Som synes är det ur hälsosynpunkt mycket viktigt att vi får ett nytt annorlunda bränsle som inte har nuvarande motorbränslens egenskaper och nackdelar. Det har nu utvecklats sådana bränslen speciellt för tvåtaktare och som inte har samma problem med gasavgång och farliga substanser. Det ger mindre problem med gasångor, det är helt blyfritt, innehåller inga krackade komponenter, innehåller inga alkoholer, har låg bensenhalt och har låg svavelhalt.
Det nya bränslet blir naturligtvis dyrare men för att ge skogsarbetarna en bättre arbetsmiljö och därigenom minskade sjukvårdskostnader är det angeläget att det nya bränslet ersätter dagens bränsle. Genom att byta motorbränsle för motorsågar och andra motorredskap gör samhället besparingar genom lägre sjukvårdskostnader. Regeringen har tillsatt en arbetsmiljökommission för att utreda och kartlägga farliga och dåliga arbetsmiljöer. Nuvarande motorsågsbränslen vet vi ger en dålig arbetsmiljö, det behöver inte utredas. Vi vet också att det finns bättre alternativ. Vad som krävs är ett beslut som stimulerar och underlättar utnyttjandet av de nya, och ur arbetsmiljösynpunkt bättre, alternativen.
Vid förra årets behandling uttalade sig riksdagen positivt för sådana här bränslen. ''Utskottet ser positivt på det arbete som nu bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de obehag som skogsarbetare i dag upplever på grund av motorsågens avgaser. Det är enligt utskottets mening viktigt att de arbetsmiljöproblem som framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning.'' ''När det gäller frågan om en eventuell skattebefrielse är utskottet emellertid inte övertygat om att en sådan är den bästa metoden för att säkerställa en användning av det nya bränslet.''
Riksdagsmajoriteten var positiv, men hade inga förslag på åtgärder som skulle stimulera användandet av den ''bättre bensinen''. Våra förslag avslogs. Det är inte tillräckligt att bara vänta och inget göra.
Enligt vår mening borde beskattningen av ett motorbränsle av detta slag slopas. På det sättet visar samhället sitt ansvar för de människor som i sitt arbete utsätts för den idag dåliga arbetsmiljö, som t ex skogsarbete i detta avseende är. Ett borttagande av bensinskatten på dessa bränslen är en investering för framtiden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att slopa beskattningen på tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
Stockholm den 17 januari 1991 Lennart Brunander (c) Karin Starrin (c)