Allmänt
Den ständigt ökande bilismen utgör ett av de allvarligaste hoten mot vår miljö. Ungefär två tredjedelar av de svenska kväveoxidutsläppen kommer från trafiken. Kväveoxider är tillsammans med svavel en av de främsta orsakerna till försurning av mark och vatten. Trafikens utsläpp av koldioxid bidrar till växthuseffekten. Av de totala koldioxidutsläppen svarar trafiken för 30 %.
Utsläppen från trafiken är också huvudorsaken till luftföroreningarna, framför allt i städerna. Luftföroreningar skadar både människors hälsa och är ett hot mot miljön. Enligt vissa beräkningar orsakar luftföroreningarna 700--1 100 nya cancerfall per år.
Fram till 1990 har den årliga trafikökningen legat på ca 4--5 %. Under 1990 har, troligen till följd av Gufkrisen, trafikökningen avstannat. Det finns idag inget som tyder på ett trendbrott i trafikutvecklingen. Tvärtemot kommer andra förslag från regeringen -- t ex Öresundsbron -- att innebära ytterligare ökad biltrafik.
Att minska den miljöskadliga biltrafiken till förmån för spårbunden trafik och sjöfart är det bästa och effektivaste sättet att minska utsläppen.
En offensiv miljöpolitik kräver en helhetssyn och åtgärder på många områden samt beslut som inte motverkar varandra. Detta saknas idag från regeringens sida. Det är ändå bra att regeringen tar initiativ till en miljöklassindelning av nya fordon. Vänsterpartiet anser dock inte att regeringens förslag är tillräckligt.
Propositionens förslag
Riksdagen uttalade 1985 att kväveoxidutsläppen skall minska med 30 % fram till 1995, räknat från 1980 års nivå. Jämfört med 1988 års utsläpp innebär det en total minskning av mer än 110 000 ton kväveoxider. Enligt miljöavgiftsutredningen skulle miljöklassindelningen ge 10 000 ton lägre kväveoxidutsläpp. Regeringens förslag bygger på miljöavgiftsutredningen.
Regeringens förslag utgår från att bilarna utifrån avgasrening skall indelas i tre olika miljöklasser. I klass 3 placeras fordon som uppfyller dagens svenska krav och i klass 2 placeras fordon som har 60 % lägre kväveutsläpp än vad som krävs i Sverige idag. I klass 1, den högsta klassen, krävs minskade kväveutsläpp med 60 %, minskade kolväteutsläpp med ca 35 % samt särskilda krav på utsläppen vid kallkörning.
En övergång till högre miljöklass skall stimuleras med ekonomiska styrmedel i form av skattedifferentiering till förmån för fordon i miljöklass 1. Systemet skall vara statsfinansiellt neutralt.
Skattedifferentieringen innebär att bilar i miljöklass 1 får en minskad försäljningsskatt med 4 000 kronor och miljöklass 3 får en ökad skatt med 2 000 kronor. Miljöklass 2 får oförändrad försäljningsskatt jämfört med idag.
För att göra systemet statsfinansiellt neutralt föreslås minskad kilometerskatt för bussar och lastbilar.
Miljöklassindelningen omfattar personbilar, bussar och lastbilar och skall gälla nya fordon från 1993 års modell. Lagen skall träda ikraft den 1/1 1992.
Vänsterpartiets förslag
Vänsterpartiet föreslår skärpningar av regeringens förslag på följande områden.Vänsterpartiet föreslår ytterligare en miljöklass, för eldrivna, biobränsledrivna och andra ur miljösynpunkt goda fordon. Denna miljöklass bör skattegynnas med 4 000 kr i förhållande till skatteklass 1.
Regeringen skriver att en sådan miljöklass kan behövas i framtiden, men vänsterpartiet menar att det är viktigt att införa en sådan redan nu. Det är viktigt som en signal till marknaden för att stimulera till ökade insatser för att ta fram bra alternativ till dagens fordon. Det visar också på samhällets viljeinriktning att övergå till miljövänlig teknik.Vänsterpartiet föreslår att även arbetsfordon omfattas av miljöklassindelningen.
Regeringens förslag innebär att arbetsfordon, dvs. skogsmaskiner, fordonstruckar, traktorer och jordbruksmaskiner m m, är undantagna från miljöklassindelningen. Arbetsfordon svarar idag för nästan lika stor del av t ex kväveoxidutsläppen som den tunga trafiken och måste självfallet också miljöklassas. 1988 var utsläppen av kväveoxid från arbetsfordon 72 000 ton och för tunga fordon 75 000 ton. Då det idag inte finns krav på avgasgodkännande för denna typ av fordon, bör regeringen återkomma med sådant förslag så att även dessa fordon kan omfattas av miljöklassificeringen.Vänsterpartiet avslår regeringens förslag om sänkt kilometerskatt.
Vänsterpartiet kan inte acceptera regeringens förslag att miljöklassindelningen skall vara statsfinansiellt neutral. Vänsterpartiet anser att bilismen skall bära sina totala kostnader och att det inte sker idag. Detta gäller framför allt den tunga lastbilstrafiken och bilismen i storstadsområdena. En sänkt kilometerskatt skulle dessutom ge kompensation endast till dieseldrivna fordon eftersom de är de enda som erlägger kilometerskatt. Om en högre försäljningsskatt kompenseras av en sänkt kilometerskatt på de fordon som svarar för en stor del av utsläppen försvinner incitamentet att övergå till fordon med mindre utsläpp.
Generellt sett skulle mer av de ekonomiska styrmedlen vara mer inriktat på användandet av fordonet. Ett skattesystem som i högre grad inriktades mot användandet av fordonet skulle gynna kollektiva transporter, fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik. Ett system med differentierade drivmedelspriser skulle bidra till att människor som bor i delar av landet där bilen är nödvändig inte drabbas lika hårt som i storstadsområdena. Vänsterpartiet har i motion till proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö föreslagit förändringar i skattesystemet med den inriktningen.Skattedifferentieringen i övrigt
Det är tveksamt om de föreslagna nivåerna på försäljningsskatterna får förväntad effekt, dvs. en styrning mot mindre miljöskadlig teknik. Vänsterpartiet kommer att noggrant följa utvecklingen och kräva ytterligare skärpningar om de nu föreslagna åtgärderna inte får till effekt att utsläppen från trafiken minskar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att minska biltrafiken,
2. att riksdagen beslutar inrätta en särskild miljöklass för eldrivna och andra miljövänliga fordon i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att eldrivna och ur miljösynpunkt därmed jämförbara fordon skall kompenseras med en försäljningsskatt som minskas med 4
000 kr. jämfört med klass 1,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avgasgodkännande för arbetsfordon så att även sådana fordon kan omfattas av miljöklassificeringen,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser sänkt kilometerskatt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilismen skall bära sina egna kostnader,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierad bensinskatt.
Stockholm den 15 april 1991 Maggi Mikaelsson (v) Lars Bäckström (v) Viola Claesson (v) Jan Strömdahl (v)